Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka motivationsregleringens medierande roll i relationen mellan behovstillfredsställelse och idrottslig utbrändhet hos unga elitidrottare, utifrån självbestämmandeteorin (SDT). Med en longitudinell design innefattande en tvåpunktsmätning genomfördes datainsamlingen via digitala enkäter där 71 deltagare i åldern 16 till 19 år deltog i studien (M=17.01, SD=0.93). Baserat på studiens syfte skapades två hypoteser som sedan testades i varsin medieringsanalys. Resultatet indikerar att självbestämmande motivation hade en statistisk signifikant medierande roll i relationen mellan behovstillfredsställelse och idrottslig utbrändhet. Samtidigt indikerar dock resultatet även på en positiv direkt effekt mellan självbestämmande motivation och idrottslig utbrändhet. Då självbestämmande motivation inte vanligtvis är relaterat med idrottslig utbrändhet uppmärksammar studien således andra möjliga prediktorer för detta fenomen. Sedermera indikerar resultaten att kontrollerad motivation inte hade någon statistisk signifikant medierande roll i relationen mellan behovstillfredsställelse och idrottslig utbrändhet. / The purpose of the present study was to examine the mediating role of motivation regulation in the relationship between need-satisfaction and athletic burnout in young elite athletes, based on Self-Determination Theory (SDT). Employing a longitudinal design with a two-point measurement, the data collection was conducted through digital surveys with 71 participants aged 16 to 19 years (M=17.01, SD=0.93). Two hypotheses were formulated based on the study's purpose and were subsequently tested in separate mediation analyses. The results indicate that self-determined motivation played a statistically significant mediating role in the relationship between need-satisfaction and athletic burnout. However, the results also suggest a positive direct effect between selfdetermined motivation and athletic burnout. Since self-determined motivation is not commonly associated with athletic burnout, the study draws attention to other potential predictors of this phenomenon. Furthermore, the findings suggest that controlled motivation did not have a statistically significant mediating role in the relationship between need-satisfaction and athletic burnout.