The motivation behind the revival and development of roller derby may provide valuable insight to the structure of established sports regarding athlete engagement, drop-out, and well-being. To investigate the relationship of the cross-theoretical concepts, self-reported satisfaction and thwarting of basic psychological needs, and peer motivational climate of 255 high-level flat track roller derby athletes was examined in a cross-sectional design. Hierarchal regression analysis showed low effects of basic needs satisfaction on performance. Basic psychological need satisfaction and thwarting predicted 63% of the experienced task-involved motivational climate variance and 25% of ego-involved motivational climate. Relatedness proved strongest in predicting both types of peer motivational climates. In conclusion, the employed study method, limitations of the study, and recommendations for future research are discussed. / Motivationen bakom återuppväckandet och utvecklingen av roller derby kan bidra med värdefull insikt i etablerade idrotters struktur gällande idrottares engagemang, avhopp, och välmående. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan tvär-teoretiska koncept. Med en tvärsnittsdesign undersöks självrapporterad upplevelse av tillfredsställda och nedtryckta psykologiska behov, samt motivationsklimat hos 255 högpresterande flat track roller derby idrottare. Hierarkisk regressionsanalys påvisade svag effekt av behovstillfredsställelse på prestation. Grundläggande psykologisk behovstillfredsställelse och nedtryck förklarade 63% av variansen i det uppgiftsorienterade motivationsklimatet, och 25% av det ego-orienterade motivationsklimatet. Samhörighet visade på störst förutsägbarhet på båda typerna av motivationsklimat. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och begränsningar, samt förslag på framtida studier.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

This descriptive, correlational, cross-sectional study explored the relationships among the variables self-care action, self-care knowledge, and affiliated individuation and quality of life for persons on chronic warfarin therapy. This study also explored the moderating effects of self-care knowledge and affiliated individuation on quality of life. This research was guided by a theoretical framework based on modeling and role-modeling theory (Erickson, Tomlin, & Swain, 1983). The sample consisted of 83 adults between the ages of 30 to 91 years. The majority of participants were Caucasian, educated, retired and almost evenly distributed between male and female. Each subject completed the following instruments: the Oral Anticoagulation Knowledge (OAK) test, the Duke Anticoagulation Satisfaction Scale (DASS), the Basic Needs Satisfaction Inventory (BNSI), and the generic quality of life survey (SF36v2). Data was analyzed using correlation and hierarchical multiple regression analysis. Results indicated significant correlations among most of the study variables. Self-care action significantly explained variances in all but two quality of life variables. Self-care knowledge and affiliated individuation had statistically significant moderating effects on the DASS negative impact and hassles/burdens subscales. Self-care knowledge also demonstrated a significant moderating effect on the SF36v2 physical function subscale. These findings support the concepts proposed by the study's theoretical framework. This research serves as validation of Acton's (1997) study findings for the concept of affiliated individuation and its value as a self-care resource in a specific clinical population. / text