Denna studie syftar till att jämföra hur fritidslärare arbetar hälsofrämjande i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ ansats för att belysa hur utbildade fritidslärare hanterar psykisk ohälsa i verksamheten. Resultatet uppvisar likheter och skillnader i hur det hälsofrämjande arbetet implementeras i verksamheten utifrån frågeställningarna: Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande generellt? Hur arbetar fritidslärare hälsofrämjande när det gäller psykisk ohälsa? Hur kan det hälsofrämjande arbetet utvecklas och förbättras? Studiens resultat visar på faktorer som bidrar till det hälsofrämjande arbetet såsom vikten av fysisk aktivitet och att eleverna känner trygghet. Resultatet lyfter också fram fritidsläraranas förebyggande arbete med psykisk ohälsa på fritidshemmet och värdet av att arbeta relationskapande utifrån värdegrund samt med den fysiska och psykiska miljöaspekten. Slutligen framkommer att delaktighet är en central del för utvecklingen och att faktorer såsom gemensamma arbetssätt och disponering av tid kan påverka.

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Mobbning på arbetsplatser skapar ett stort lidande för den utsatte samt har stora konsekvenser för den enskilde och för organisationen. Tidigare forskning kring ämnet mobbning har mestadels fokuserat på självupplevd stress och psykisk ohälsa. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka arbetsplatsmobbning och egenupplevd allmän hälsa samt tre typer av ohälsotillstånd; Ohälsa 1 (hantering av vardagen); Ohälsa 2 (smärtor/besvär); Ohälsa 3 (oro/nedstämdhet). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) och Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P), användes för att mäta upplevelsen av att bli utsatt för olika mobbningsrelaterade beteenden och situationer (objektivt mått på mobbning) respektive upplevelsen av att utsätta andra för olika mobbningsrelaterade beteenden. NAQ-R har en mobbningsdefinition och en direkt fråga om att ha blivit utsatt för mobbning (subjektiv mått).För att undersöka allmän hälsa och tre typer av hälsotillstånd användes ett självskattat formulär. Undersökningen omfattade 172 personer inom Uddevalla Kommuns område, och deltagarna som medverkade var socialarbetare, ingenjörer, restauranganställda och ordningsvakter. Det var 73 män och 98 kvinnor. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan Ohälsa 1-3 och NAQ-R, och ett signifikant negativt samband mellan allmän hälsa och NAQ-R. Resultaten indikerar att den mobbade utmärks av ohälsa. Inga signifikanta könsskillnader kunde urskiljas i upplevelsen av mobbningsbeteenden på arbetsplatsen (objektiv bedömning). Genom att undersöka egenupplevd hälsa utifrån olika typer av hälsotillstånd hos arbetstagare som blivit mobbade och arbetstagare som mobbar, kan denna studie leda till ett förbättrat förändringsarbete. Ett sådant förändringsarbete måste ske fortlöpande för att utveckla goda organisationsförändringar inom Sverige och påbörja ett bättre preventionsarbete gällande arbetsplatsmobbning. / Bullying in the workplace creates a great suffering for the victim and has major consequences for the individual and for the organization. Previous research on the subject of bullying has mostly focused on self-perceived stress and mental illness. Therefore, the aim of the present study was to examine workplace bullying and self-perceived general health as well as three types of illness conditions; Unhealth 1 (everyday life management); Unhealth 2 (pain/discomfort); Unhealth 3 (anxiety/ depression). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-perpetrators (NAQ-P), used to measure the experience of being exposed to various bullying-related behaviors and situations (objective measure of bullying) and the experience of exposing others to various bullying-related behaviors. NAQ-R has a bullying definition and a direct question about having been a victim of bullying (subjective measurement). To investigate the general health and three types of unhealthy conditions. The survey covered 172 people in Uddevalla Municipality's area, and the participants who took part were social workers, engineers, restaurant staff and security guards. There were 73 men and 98 women. There was a significant positive correlation between Unhealth 1-3 and NAQ-R, and a significant negative correlation between general health and NAQ-R. The results indicate that bullying is related to illness. No significant gender differences could be seen in the experience of bullying behavior in the workplace (objective evaluation). By examining the self-perceived health based on different types of health of workers who have been bullied and workers who bully, this study may lead to an improved change management. Such a change must be continuous to develop good organizational changes in Sweden and start a better prevention efforts regarding workplace bullying.

Denna kvalitativa studie har till syfte att öka förståelsen kring tjänstemännens egen upplevelse om sin arbetsmiljö inom socialförvaltningen, och de möjliga risker som arbetsmiljön kan komma att innefatta. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer som kom att tematiseras och presenteras i resultatet. Det resultat som framkommit i studien presenteras genom tre teman; Förväntning och verklighet, Samverkan samt Utveckling. Det finns delar som socialförvaltningens tjänstemän upplever vara påtagligare än andra, och det är de riskfaktorer som kom att belysas genom dessa teman. Riskfaktorerna som framkom var dock inte de som förväntades enligt forskningsgenomgången, utan det påvisades finnas större betydelse av de interna faktorerna (strukturer, handlingsplaner, samverkan med mera) än det tidigare förväntade externa faktorerna (möten med klienter, politiska beslut med mera). Detta gjorde att det finns ett större intresse för vad vidare forskning kan komma att finna utifrån förutsättningen av de inre påverkningarna hos socialförvaltningen. Den teori som studien använt sig för att tolka resultatet om framgång och ett hållbart arbetssätt för socialförvaltningens tjänstemän är det salutogena perspektivet samt arbetets förutsättning utifrån KASAM. / The purpose of this qualitative study is to increase the understanding of the employees' own experience of their work environment in the social administration, and the possible risks that the work environment may include. The study was conducted with semi-structured interviews that came to be thematized and presented in the results. The results obtained in the study are presented through three themes; Expectation and Reality, Collaboration and Development. There are parts that social service officials find to be more evident than others, and these are the risk factors that were highlighted through these themes. However, the risk factors that emerged were not those expected according to the research review, but the internal factors (structures, action plans, collaboration, etc.) were found to be more important than the previously expected external factors (meetings with clients, political decisions, etc.). This meant that there was a greater interest in what further research might find based on the assumption of the internal effects of social management. The theory that the study used to interpret the results of success and a sustainable way of working for social service officials is the salutogenic perspective and the work's premise based on KASAM.

Syftet är att studera hur män med små barn upplever att deras möjligheter till församlingsengagemang i Equmeniaförsamlingar i Göteborgsområdet påverkar deras psykiska hälsa och på vilket sätt dessa män menar att församlingen kan bidra till ökad psykisk hälsa. Det är en deduktiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. De frågeställningar som är aktuella berör informanternas upplevelse av församlingen i förhållande till psykisk hälsa. Det teoretiska perspektiv som i huvudsak används är Aaron Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang), där de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet används för analys av det empiriska materialet. Det finns även en genusaspekt i studien där R.W Connells konstruktivistiska synsätt på maskulinitet används i analys av materialet.Resultat och analys visar att informanterna upplever att församlingen bidrar till en högre KASAM. Informanterna varnar dock för att församlingen kan vara en riskfaktor som riskerar ett lägre KASAM, inte minst vad gäller känslan av hanterbarhet. Även om informanterna upplever att församlingen bidrar till ett högre KASAM beskriver de att samtalet om psykisk hälsa knappt existerar samt att det finns ett stort behov av samtalet. Detta leder i sin tur till att församlingen i ännu högre utsträckning kan bidra till en högre KASAM. Vad gäller genus finns det en del hegemonier i församlingarna, men dessa är enligt en av informanterna under förhandling.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter.Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge.Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall.Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad. Flickor upplever även en högre grad av prestationskrav och en lägre självkänsla. Slutsats: Det är svårt att dra en slutsats om hur stor betydelse genus har på tonåringars hälsa och ohälsa och hur mycket som kan förklaras av biologiska faktorer. Det är dock mycket som pekar på att flickor och pojkar har olika förväntningar och krav på sig från samhället. Dessa krav kan vara orsaken till att flickor upplever en högre grad av stress än jämnåriga pojkar. / Introduction: Stress and stress related diseases are pressing issues in today’s society. The proportion of stressed teenagers in Sweden are high. 30 % of girls in school year 4-9 and 23 % of boys at the same age indicates stress. 40 % of girls in school year 2 in high school indicates stress and 20 % of the boys at the same age. The reason for it is school related demands and homework.The aim: The aim of this study was to investigate if there is a gender difference in perceived stress in Sweden, Denmark and Norway among teenagers.Method: This study is a literature survey. Databases such as PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts and Medline were used to find studies.To be able to choose studies with a high quality we used a grading template.Result: Both girls and boys indicate a high perceived stress. A higher proportion of girls than boys. Girls also indicated a higher level of demands from achievements and a lower degree of self-esteem.Conclusion: It is difficult to reach a conclusion about what impact the gender has on the teenagers’ health or lack of it, and how much that can be explained by biological factors. However, girls and boys have different expectations and demands of the society, which may create a higher level of stress amongst girls.

Den här studien har undersökt hur psykisk ohälsa representeras på TikTok. Syftet med undersökningen var att genom netnografi observera hur användarna visar upp och diskuterar ämnet för att få en större förståelse för hur sociala medier kan användas för att sprida kunskap och medvetenhet kring psykisk ohälsa. För att genomföra analysen användes en tematisk analys och materialet analyserades utifrån både tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven representation, offentlighetsteori och deltagarkultur. Resultatet visar att innehållet kan delas in i två huvudteman, nämligen ”egna erfarenheter” och ”professionell information”. Delteman som identifierats är ”kunskap, information och medvetenhet”, ”utmana stigmatiseringen”, ”information om behandling” samt ”ge stöd och hopp”. Vidare visade analysen att innehållet ofta visar sådant som traditionellt varit privat och inte hörts eller setts av andra, men som nu lyfts i offentliga sammanhang. Trots att sociala medier möjliggör för allt fler att delta i diskussioner visade även resultatet att det inte är alla som faktiskt deltar lika aktivt men att det ändå förekommer en hel del interaktion. Med utgångspunkt i undersökningens analys och resultat samt tidigare forskning diskuteras även vilken möjlig inverkan innehållet kan ha på stigmatiseringen kopplad till psykisk ohälsa. Diskussionen visade att innehållet, beroende på hur det pratas om, både kan bidra till en ökad eller minskad stigmatisering. / This study has examined mental health representations on TikTok by using a netnographic approach. The aim of the study has been to obtain a deeper understanding of how social media can be used to spread information and advocate for mental health issues. The method used to analyze the results was a thematic analysis. To analyze the results both previous research within the field and theoretical perspectives about representation, the public sphere and participatory culture were applied. The result show that the content can be separated into two main themes, “lived experience” and “professional information”. The subthemes identified were “knowledge, information and awareness”, “challenge stigma”, “information about treatment” and “support and hope”. The analysis showed that the content often revealed things that traditionally have been private and haven’t been seen or heard by others. Despite that social media has lowered the threshold for participation in public discussions the results showed that not everyone is actively participating. However, there was still a lot of interaction between the users that were active. Based on the analysis and result, there is also a discussion about the possible effects the content can have on the stigmatization around mental health. The discussion showed that the content has the possibility to both contribute to the stigma but also challenge it, depending on how it is talked about.

Bakgrund: Muskeldysmorfi (MD) är en psykologisk störning som kännetecknas avatt en person är tvångsmässigt bekymrad över sin upplevda brist på muskulatur. MDkan ha betydande negativa effekter på en persons liv, vilket kan leda till socialisolering, ökad risk för missbruk och psykisk ohälsa. Ännu finns det inga studiersom tagit upp muskeldysmorfi hos den svenska befolkningen. Syfte: Syftet medstudien var att undersöka hur vanligt det är med muskeldysmorfi hos personer somstyrketränar. Metod: Metoden som användes var en kvantitativ forskningsmetod(enkät) och studiedesignen för denna studie var en tvärsnittsstudie. Antropometriskamått, tränings- och fysisk aktivitetbakgrund, kosttillskott, sociala medier och MuscleDysmorphic Disorder Inventory (MDDI) användes som mätinstrument i dennastudie. Resultat: Resultaten visade att 21,6% av deltagarna uppfyllde dediagnostiska kriterierna av MD. Manliga deltagare (n = 54) var i genomsnitt yngreän de kvinnliga deltagarna (n = 20). Männen var även tyngre, längre och hade högreBMI än kvinnorna. Resultaten visade inga statistiskt signifikanta skillnader mellandeltagare utan symtom och deltagare med symtom av MD i träningsbakgrund,användning av sociala medier och kosttillskott. Resultaten visade inte heller någrastatistiskt signifikanta skillnader mellan män (34.28±7.37) och kvinnor (31.60 ±6.57) av MD- symtom. Konklusion: Sammanfattningsvis visade studien vilkasymtom som varit mest prevalenta inom MDDI. Resultaten gick i linje med tidigareforskning som belyst MD:s negativa inverkan på individens fysiska självvärde,psykiska hälsa, inklusive ökad risk för depression och ångest. / Background: Muscle dysmorphia (MD) is a psychological disorder characterizedby a person being obsessively concerned about their perceived lack of muscularity.MD can have significant negative effects on a person's life, leading to socialisolation, increased risk of substance abuse and mental health problems. So far,there are no studies addressing muscle dysmorphia in the Swedish population.Purpose: The aim of this study was to investigate the prevalence of muscledysmorphia in people who do strength training. Method: The method used was aquantitative research method (questionnaire) and the study design for this study wasa cross-sectional study. Anthropometric measures, exercise and physical activitybackground, dietary supplements, social media, and the Muscle DysmorphicDisorder Inventory (MDDI) were used as measurement instruments in this study.Results: Results showed that 21.6% of participants met the diagnostic criteria ofMD. Male participants (n = 54) were on average younger than the femaleparticipants (n = 20). The men were also heavier, taller and had a higher BMI thanthe women. The results showed no statistically significant differences betweenparticipants without symptoms and participants with symptoms of MD in exercisebackground, social media use and dietary supplements. The results also showed nostatistically significant differences between men (34.28±7.37) and women(31.60±6.57) of MD symptoms. Conclusion: In summary, the study showed whichsymptoms were most prevalent in MDDI. The results were in line with previousresearch highlighting the negative impact of MD on the individual's physical selfworth, mental health, including increased risk of depression and anxiety.

Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of how emotional work affects the psychosocial work environment within Socialförvaltningen’s child and adolescent care. The aim is also to identify the measures taken to promote a good psychosocial work environment. Method: This study deals with the phenomenon of emotional work and its impact on the psychosocial work environment of child and adolescent care. The starting point of this study is thus qualitative with an abductive research approach. Furthermore, the study has applied a cross-sectional design where the data collection of semi-structured interviews has been used. Conclusion: The results of this study shows that emotional work greatly affects the psychosocial work environment. This study has highlighted various factors that interact with emotional work, which then characterize what efforts are already being taken, and should be taken to promote a good psychosocial work environment. Based on this, we can conclude that the psychosocial work environment is a particularly important part of emotional work, if it is not promoted or maintained, it can instead lead to ill health for the employees.

To get closer to an answer to the questions of how the pandemic affected one's mental health after the pandemic, but also how it affected one's church involvement and one's own faith in God, interviews were conducted with five young women, aged 19–25 years. I used a mixed method, namely three short questionnaires where the informants had to assess their mental, existential, physical, and social health, as well as describe their church involvement, before, during and after the pandemic. These questionnaires were then the basis for the interviews, where they had to nuance their answers even more. In this way, the study's material and empirical data were collected. This was then analyzed based on selected theories dealing with coping, religious coping, meaning-based coping, and spirituality processes. The results of the study show that the pandemic affected the informants in different ways and to different extents. What one brought into the pandemic when it comes to one's mental, existential, physical, and social health tends to influence how one coped with it and what consequences the pandemic created for one's well-being. On the other hand, most of the informants expressed that they take with them new perspectives and lessons learned from the pandemic that they did not have in the same way before. Much of what they mention is that you learned how the body works and that your well-being is better from physical activity, or that now, after the pandemic, you can choose in a different way what you want to be involved in when it comes to the social aspect, but also concrete social interactions and relationships. They prioritize their well-being and well-being in a different way.