Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Mental Health Literacy (MHL) och psykologisk ohälsa och hälsa via variablerna emotionell och fysisk utmattning, ångest, depression, muskeldysmorfi, välbefinnande inom idrott, harmonisk passion samt tvångsmässig passion. Det specifika syftet var att undersöka om MHL kan predicera psykologiska hälsa och ohälsa. Tidigare studier har visat signifikanta samband mellan idrottares Mental Health Literacy (MHL) och deras psykologiska hälsa, där forskning indikerar att låga nivåer av MHL leder till försämrad psykologisk hälsa jämfört med de som skattar hög MHL (Kutcher et al., 2016). I föreliggande studie användes en kvantitativ longitudinell forskningsdesign där sammanlagt 70 idrottare deltog i åldrarna 15–35 år (M= 23.7, SD= 5.69). Deltagarna rekryterades via ett tillgänglighetsurval och besvarade en enkät vid två mättillfällen, vilket innehöll sex frågeformulär. Resultatet indikerar att det inte finns något samband över tid mellan MHL och psykologisk hälsa hos idrottare. Detta indikerar att varken låga eller höga nivåer av MHL kan predicera en idrottares kommande psykologiska hälsa. Resultatet i föreliggande studie belyser att det finns goda skäl till mer forskning kring sambandet mellan MHL och psykologisk hälsa inom idrotten. / The purpose of the study was to examine the relationship between Mental Health Literacy (MHL) and psychological health and illness through the variables emotional and physical exhaustion, anxiety, depression, muscle dysmorphia, well-being in sports, harmonious and obsessive passion. More specifically, the purpose was to investigate whether MHL can predict psychological health and illness. Previous studies have shown a significant relationship between athletes' Mental Health Literacy (MHL) and their psychological health, the research indicates that low levels of MHL lead to poorer psychological health compared to those who rate high MHL (Kutcher et al., 2016). A quantitative longitudinal research design was used in this study and a total of 70 athletes aged 15–35 years participated (M = 23.7, SD = 5.69). Participants were recruited via an availability sample and answered a questionnaire on two measurement occasions, which contained six questionnaires. The results indicate that there is no relationship over time between MHL and psychological health. More specifically, the results indicate that neither low or high levels of MHL can predict an athlete's future psychological health. The results of the present study highlight that there are good reasons for more research about the relationship between MHL and psychological health in sports.