Stroke är en vanligt förekommande sjukdom världen över. År 2017 drabbades drygt 25 000 personer i Sverige av stroke, varav cirka 4000 var under 65 år. Stroke kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och är den vanligaste orsaken till permanent funktionsnedsättning hos vuxna. Det är av vikt att sjuksköterskor som vårdar strokepatienter identifierar den enskilde patientens behov för att optimera en individanpassad omvårdnad. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter stroke i yrkesverksam ålder. Metoden var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kvarstod totalt 15 artiklar och databearbetningen av dessa  resulterade i 5 teman. Resultatet visade att livet efter stroke blev påverkat av funktionsnedsättningar och att detta i sin tur påverkade utförandet av dagliga sysslor. Det sociala livet blev förändrat både inom familjen, bland vänner och på arbetet. Patienterna upplevde att ett behov av stöd var viktigt i livet efter stroke och de kände sig ensamma i vissa frågor och funderingar. För att hantera livet efter stroke var det viktigt med en positiv attityd som motiverade patienterna att nå nya mål.  Slutsatsen av litteraturstudien var att livet efter stroke innefattade stora förändringar som krävde att patienterna behövde omorientera sig i livet. Genom att belysa patienters upplevelser utifrån livssituation får sjuksköterskan en ökad medvetenhet om vikten av att individanpassa sin vård utifrån patientens behov.

SAMMANFATTNING Bakgrund Stroke är den andra vanligaste dödsorsaken i världen och den största orsaken till funktionsnedsättningar. Studier visar på att fler överlever stroke men att förekomsten i de lägre åldrarna blir vanligare, vilket kan innebära att fler måste leva med konsekvenserna av en stroke under en längre tid. Syfte Belysa hur det dagliga livet hos personer i yrkesverksam ålder kan påverkas av en stroke. Metod Litteraturöversikt av sju kvalitativa och nio kvantitativa studier i totalt 16 vetenskapliga tidskriftsartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Föreliggande studie resulterade i följande teman: En förändrad livssituation, Faktorer som påverkar livskvaliteten, Att vara beroende av andra, Arbetet och fritidsaktiviteternas betydelse, Att hantera en ny livssituation. Slutsats Resultaten tyder på att främjandet av egenvård hos patienter som har haft en stroke bör ha en central del i omvårdnaden för att dessa i ett senare skede inte ska känna sig vara i beroendeställning av andra.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke i Sverige och av dessa är ungefär 20 procent under 65 år. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet. Att då drabbas av stroke i ung ålder kan medföra större problematik eftersom att livssituationen oftast ser annorlunda ut än efter pensionsåldern. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att drabbas av stroke före 65 års ålder. Metod: En litteraturstudie genomfördes med femton vetenskapliga artiklar som analyserades, granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat. Resultat: Det framkom att vardagen förändrades efter insjuknandet av stroke. Relationer inom familjen förändrades. Efter stroke upplevde flertalet strokedrabbade ett förändrat "jag" med bland annat försämrat självförtroende och förlorad identitet. Osynliga handikapp upplevdes som ett stort problem som påverkade bemötandet från både vården och omvärlden. De unga strokedrabbade beskrev en brist på information från vården samt vikten av socialt stöd för att hitta vägen tillbaka till livet. Diskussion: Förståelsen för sjukdomen är en viktig del till att finna begriplighet i de unga strokedrabbades nya situation i livet. Att känna en meningsfullhet i vardagen skulle kunna leda till ökad motivation hos de unga strokedrabbade. Slutsats: Upplevelsen av att vården ej är anpassad för yngre är vanligt bland unga strokedrabbade. Ålders- och personcentrerad vård är därav ett bra förhållningssätt för att de unga strokedrabbade ska få den bästa möjligheten att hitta vägen tillbaka till livet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

<p>Abstract</p><p>Knowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge. This study deals with the distinction between explicit and implicit knowledge, knowledge and knowing and spectator and participant knowledge. The purpose with this study was to examine and survey how the working population percieve knowledge and compare their perception with existing theories. Our general research questions was: How does the working population percieve knowledge? Is it possible to identify the western cultural-historical heritage in todays working life and in todays working individuals both conceptual and divisional? And in that case what similarities and differences can be identified? This study is qualitiative and six persons where interwied. Three people had a long formal education and three had a short formal education.The result of the study showed that there is a division into a practical and a theoretical dimension with the working population. Knowledge was percieved by the participants as everything humans do, know and think.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Kunskap är idag ett konkurrensmedel i arbetslivet. Det har blivit ett modeord och används utan syfte. Redan Platon och Aristoteles använde sig av kunskapsbegreppet, och här betonades den teoretiska kunskapen med vad Platon benämnde Episteme. Den praktiska kunskapen fick av Aristoteles heta Techne. Idag finns flera begrepp som benämner den praktiska och den teoretiska aspekten av kunskapen. I denna undersökning tas explicit- och implicitkunskap, knowledge och knowing, samt åskådar- och medverkande kunskap upp. Syftet med denna uppsats var att undersöka och kartlägga uppfattningen av vad kunskap är hos yrkesverksamma individer, och sedan jämföra dessa med existerande teorier. Våra frågeställningar var: Vad anser yrkesverksamma individer att kunskap är? Kan det västerländska kunskapshistoriska arvet, i form av uppdelning och begrepp, identifieras hos yrkesverksamma individer i dagens arbetsliv och vilka likheter och skillnader går det i sådana fall att identifiera? Denna undersökning är kvalitativ och sex stycken intervjuer har genomförts. Tre stycken av personerna hade lång formell utbildning och tre stycken hade kort formell utbildning. Slutsatsen som drogs var att uppdelningen i en praktisk och en teoretisk dimension fanns hos yrkesverksamma individer och att det även fanns en social dimension. Kunskap ansågs hos respondenterna vara allt man gör, tänker, vet och kan.</p>

Abstract Knowledge is today usually used as a way to compete in todays working life. It has become a fashionable concept and is used without a purpose. Both Plato and Aristotle used knowledge as a concept and Plato foremost acknowledged the theoretical aspect of knowledge and called it episteme. The practical aspect of knowledge was by Aristotle called techne. Today there are several concepts that describe the practical and theoretical aspect of knowledge. This study deals with the distinction between explicit and implicit knowledge, knowledge and knowing and spectator and participant knowledge. The purpose with this study was to examine and survey how the working population percieve knowledge and compare their perception with existing theories. Our general research questions was: How does the working population percieve knowledge? Is it possible to identify the western cultural-historical heritage in todays working life and in todays working individuals both conceptual and divisional? And in that case what similarities and differences can be identified? This study is qualitiative and six persons where interwied. Three people had a long formal education and three had a short formal education.The result of the study showed that there is a division into a practical and a theoretical dimension with the working population. Knowledge was percieved by the participants as everything humans do, know and think. / Sammanfattning Kunskap är idag ett konkurrensmedel i arbetslivet. Det har blivit ett modeord och används utan syfte. Redan Platon och Aristoteles använde sig av kunskapsbegreppet, och här betonades den teoretiska kunskapen med vad Platon benämnde Episteme. Den praktiska kunskapen fick av Aristoteles heta Techne. Idag finns flera begrepp som benämner den praktiska och den teoretiska aspekten av kunskapen. I denna undersökning tas explicit- och implicitkunskap, knowledge och knowing, samt åskådar- och medverkande kunskap upp. Syftet med denna uppsats var att undersöka och kartlägga uppfattningen av vad kunskap är hos yrkesverksamma individer, och sedan jämföra dessa med existerande teorier. Våra frågeställningar var: Vad anser yrkesverksamma individer att kunskap är? Kan det västerländska kunskapshistoriska arvet, i form av uppdelning och begrepp, identifieras hos yrkesverksamma individer i dagens arbetsliv och vilka likheter och skillnader går det i sådana fall att identifiera? Denna undersökning är kvalitativ och sex stycken intervjuer har genomförts. Tre stycken av personerna hade lång formell utbildning och tre stycken hade kort formell utbildning. Slutsatsen som drogs var att uppdelningen i en praktisk och en teoretisk dimension fanns hos yrkesverksamma individer och att det även fanns en social dimension. Kunskap ansågs hos respondenterna vara allt man gör, tänker, vet och kan.

Socionomutbildningen är idag en generalistutbildning som ska förbereda socionomstudenter inför ett komplext yrke med många yrkestitlar. Övergången från student till yrkesverksam kan för många vara en utmaning då bilden av socialt arbete som skapats under studietiden inte överensstämmer alltid med verkligheten. Syftet med studien är att undersöka hur utexaminerade socionomer upplever samstämmigheten mellan studiekravet på socionomutbildningen och kunskapskravet i praktiken. Samt hur uppfattningar om professionsidentiteten förändras över tid i övergången från utbildning till arbete. I denna kvalitativa studie intervjuades fem yrkesverksamma socionomer med olika yrkestitlar som erhållit sin examen från Umeå universitet. Analysen bygger på en konventionell innehållsanalys och resulterade i koder och kategorier av det transkriberade materialet. Studiens resultat visar att det finns ett glapp mellan teori och praktik då utbildningen ger en bristfällig insyn i socionomens arbetsfält samt för få praktiska moment medan praktiken inte ger nyexaminerade socionomer en fullständig introduktion till yrket. Resultatet påvisar vidare att utbildningens helhetsperspektiv bidrog till en starkare professionsidentitet bland informanterna medan verksamhetens ramar begränsade professionsidentiteten. Studien visar också att professionsidentiteten och dess skapandet i stor utsträckning beror på individens förmåga att reflektera över sin egen identitet.

Allt fler personer väljer att arbeta högre upp i åldrarna genom att kombinera pensionen med lönearbete. Med ett individ- och karriärutvecklingsperspektiv som utgångspunkt kan lönearbete under pensionen anses vara en viktig komponent i livet och karriären. Det saknas emellertid studier och forskning inom en svensk kontext som undersöker yrkesverksamma pensionärers erfarenheter med hjälp av karriärutvecklingsteorier. Med detta som bakgrund syftar föreliggande uppsats till att undersöka pensionärers beslutsprocess att återgå till lönearbete. Det är också av intresse att undersöka hur deras beslut kan relateras till begreppet karriärutveckling. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma ålderspensionärer. Empirin har analyserats med utvalda begrepp från tre teorier: Careership, KASAM och Life-span, Life-space. Resultatet visar att informanternas beslut att arbeta under pensionen utgörs av en process där flera olika brytpunkter, rutiner, roller och kapitalformer har interagerat och påverkat varandra. Beroende på vilka brytpunkter och rutiner informanterna upplevt i övergången till pensionen har deras motiv till att återgå till arbete sett olika ut. Det går emellertid att utläsa att informanternas starkaste anledningar att arbeta under pensionen handlar om ekonomiska och sociala aspekter. Att ta sig an rollen som yrkesverksam pensionär, med tillhörande arbetsuppgifter, har bidragit till att informanterna upplever en ökad känsla av sammanhang, struktur och meningsfullhet i livet.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsättning grundar sig historiskt sett i samhällets förändring och kunskap. Attitydbegreppet utgår i examensarbetet från Theory of planned behavior, där bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsättning är en dold oftast kronisk funktionsnedsättning. Svensk lagstiftning reglerar rättigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsättning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomställningsprocess. Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlägga attityder personer med hörselnedsättning möter i arbetslivet och personens eget förhållande till sin hörselnedsättning. Metod: Innehållsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, där hörselnedsättning ingår. Attityderna delas upp i 12 kategorier utifrån område. Vilka aktörer (Arbetsgivare, kollegor och personen med hörselnedsättning) attityden framkommer vid redovisas. Resultat: Attityder framkommer jämt fördelat mellan positivt och negativt i kategorierna. Vid Hänsyn vid kommunikation och Användande av tekniska hörhjälpmedel framkommer attityder mest frekvent. I fyra kategorier, Frånvaro vid raster på arbetet, Synlig hörhjälpmedel, Öppenhet om hörselnedsättning och Mötesdisciplin, är det framförallt personen med hörselnedsättning som är den som har attityder gentemot sin hörselnedsättning och dess konsekvenser. Slutsatser: När attityderna i kategorierna sammanbinds med Theory of planned behavior framkommer att kunskap och information påverkar den slutliga handlingen. Livsomställningsprocessen påverkar hur personen med hörselnedsättning förhåller sig till hörselnedsättningen och dess konsekvenser.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan. Samtidigt har sjukdomen också stor inverkan på anhöriga. Efter en stroke är möjligheten för att bli helt återställd begränsad.Resultat: De symtom som gett stor påverkan på det sociala livet är begränsningar i att göra sig förstådd. Talet, språket samt möjlighet att uttrycka sig via ansiktsuttryck och gester är en stor del av identiteten. Problem i kommunikationen tillsammans med fysiska och kognitiva hinder leder ofta till begränsningar i att återgå till sitt arbete. Arbetsplatsen är en viktig social arena som ofta går förlorad för individen. Stroke påverkar också den roll en individ haft i olika sociala sammanhang, inte minst i familjen, där möjligheten att bibehålla en föräldrafunktion blir starkt påverkad. / Aim: The aim of this literature review is to examine individuals in working age,what post-acute experiences they have from stroke and its impact on social life.Method: To answer this question a literature review has been conducted based oneight qualitative and three quantitative items selected by scanning the twobibliographic databases PubMed and CINAHL.Background: Stroke is with its 30,000 annual incidences the third leading causeof death in Sweden after heart disease and cancer. The number of morbidity decreases in total figures, but among younger middle-aged persons of both sexes instead a slight increase has been seen. Stroke often have both physical, psychological and social influences. At the same time the disease greatly affects the whole family.After suffering from stroke the ability to recover completely is often restrictedResult: Symptoms given significant effect on social life are different impairments in communication. A dominant part of a person’s identity is connected to the speech, the language and ability to utilize body language and facial expression. Problems in making him- or her understood together with physical or cognitive impairments leads often to limitations in returning to previous professional occupation. As a consequence an important social arena is lost for the individuals. Stroke is as well affecting the role the individuals have had in different social contexts, not least in the family, in which the ability to maintain the parental functions is substantially limited.