Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-collar job showed significant result that supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med stroke i yrkesverksam ålder. Frågan som undersöktes var vilka upplevelser de som drabbats av stroke innan 65 års ålder har av sin situation. Resultatet visade att många av deltagarna upplevde att deras kroppar var opålitliga och svikande på många sätt. Utmattning/trötthet var ett av de vanligaste problemen efter en stroke, särskilt för yngre patienter då detta påverkade familjelivet och det sociala livet negativt. Resultatet visade också på skillnader i den sociala situationen efter stroke mellan män och kvinnor. Medan män oroade sig för den ekonomiska situationen hade kvinnor svårt att leva upp till de genusrelaterade förväntningarna. Stroke innebar att falla tillbaka till ruta ett, då patienterna var tvungna att lära om allt på nytt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. The majority of people affected by a stroke are older, but 20 percent are people of working age. To get hit by a stroke means both physical and cognitive limitations. Having a stroke during a person's prime life means a life changing event primarily because these patients often have a family and are in the middle of their working life. To get a deeper understanding and thereby make it easier to know how to give an individual care, the purpose of this study was to illustrate how it is to live with stroke during working age. The question was what kind of experiences patients under the age of 65 had because of their situation. The findings showed that many of the participants perceived their bodies as unpredictable and failing in many ways. Fatigue/tiredness was one of the most common problems following a stroke particulary for younger patients as family life and social life were affected in a negative way. The results also indicated differences between men and women in social situations following a stroke. While men were concerned about economic factors, women had difficulties living up to gender related expectations. Stroke signified falling back to square one, since patients felt they had to relearn everything.

Denna kvalitativa studie undersöker hur yrkesverksamma som inom verksamheter antingen möter eller fattar beslut om kvinnliga avhoppare, upplever sitt arbete. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Syftet var att förminska kunskapsluckan som råder inom ämnet och belysa yrkesverksammas upplevelser av arbetet med kvinnliga avhoppare. Detta eftersom kvinnor i denna situation många gånger hamnar under samhällets radar och glöms bort, vilket gör att de bör uppmärksammas ytterligare. Studiens resultat har tolkats utifrån följande teorier; taxonomi teorin, teorin om sociala band samt åldergraderadeteorin om informell social kontroll. Resultatet visar att det föreligger en kvinnosyn i samhället som leder till att kvinnliga avhoppare betraktas som offer, vilket gör att de inte får tillgång till rätt insatser för sin kriminalitet. Yrkesverksamma inom fältet önskar även ett bättre och mer utvecklat arbete riktat mot kvinnliga avhoppare. Denna utveckling skulle innefatta en förbättrad samverkan, mer långsiktig finansiering samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetet med avhoppare. Resultaten från denna studie kan vara till grund för framtida studier inom området eftersom det i nuläget saknas tillräcklig forskning inom en svensk kontext. Vidare forskning bör fokusera på skillnader mellan manliga och kvinnliga avhoppare för att undersöka om det behövs könsanpassade insatser för avhoppare. / This qualitative study examines how professionals who in their work either meet or make decisions about female defectors, experience their work. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were then analyzed thematically. The purpose was to reduce the knowledge-gap within the subject and to shed light on professionals experiences of working with female defectors. The reason behind this is because women in this situation often fall under society’s radar and are forgotten, which emphasizes why they should receive further attention. The result has been interpreted based on the following theories; the taxonomy theory, the theory of social ties and the age-graded theory of informal social control. The result shows that professionals felt that there is a perception of women in society that leads to female defectors only being seen as victims, which results in them not getting access to the right efforts for their criminality. Professionals in this field also wish for a more developed work aimed towards female defectors. This development would include improved collaboration, more long-term financing and a clear division of responsibilities in the work with defectors. The results of this study can contribute as the basis for future studies in this subject area due to the fact that there is not enough research in a Swedish context. Further research should focus on the differences between male and female defectors in order to investigate whether gender-specific interventions are needed for defectors.