Stroke är en vanligt förekommande sjukdom världen över. År 2017 drabbades drygt 25 000 personer i Sverige av stroke, varav cirka 4000 var under 65 år. Stroke kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och är den vanligaste orsaken till permanent funktionsnedsättning hos vuxna. Det är av vikt att sjuksköterskor som vårdar strokepatienter identifierar den enskilde patientens behov för att optimera en individanpassad omvårdnad. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter stroke i yrkesverksam ålder. Metoden var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kvarstod totalt 15 artiklar och databearbetningen av dessa  resulterade i 5 teman. Resultatet visade att livet efter stroke blev påverkat av funktionsnedsättningar och att detta i sin tur påverkade utförandet av dagliga sysslor. Det sociala livet blev förändrat både inom familjen, bland vänner och på arbetet. Patienterna upplevde att ett behov av stöd var viktigt i livet efter stroke och de kände sig ensamma i vissa frågor och funderingar. För att hantera livet efter stroke var det viktigt med en positiv attityd som motiverade patienterna att nå nya mål.  Slutsatsen av litteraturstudien var att livet efter stroke innefattade stora förändringar som krävde att patienterna behövde omorientera sig i livet. Genom att belysa patienters upplevelser utifrån livssituation får sjuksköterskan en ökad medvetenhet om vikten av att individanpassa sin vård utifrån patientens behov.

SAMMANFATTNING Bakgrund Stroke är den andra vanligaste dödsorsaken i världen och den största orsaken till funktionsnedsättningar. Studier visar på att fler överlever stroke men att förekomsten i de lägre åldrarna blir vanligare, vilket kan innebära att fler måste leva med konsekvenserna av en stroke under en längre tid. Syfte Belysa hur det dagliga livet hos personer i yrkesverksam ålder kan påverkas av en stroke. Metod Litteraturöversikt av sju kvalitativa och nio kvantitativa studier i totalt 16 vetenskapliga tidskriftsartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Föreliggande studie resulterade i följande teman: En förändrad livssituation, Faktorer som påverkar livskvaliteten, Att vara beroende av andra, Arbetet och fritidsaktiviteternas betydelse, Att hantera en ny livssituation. Slutsats Resultaten tyder på att främjandet av egenvård hos patienter som har haft en stroke bör ha en central del i omvårdnaden för att dessa i ett senare skede inte ska känna sig vara i beroendeställning av andra.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke i Sverige och av dessa är ungefär 20 procent under 65 år. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet. Att då drabbas av stroke i ung ålder kan medföra större problematik eftersom att livssituationen oftast ser annorlunda ut än efter pensionsåldern. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att drabbas av stroke före 65 års ålder. Metod: En litteraturstudie genomfördes med femton vetenskapliga artiklar som analyserades, granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat. Resultat: Det framkom att vardagen förändrades efter insjuknandet av stroke. Relationer inom familjen förändrades. Efter stroke upplevde flertalet strokedrabbade ett förändrat "jag" med bland annat försämrat självförtroende och förlorad identitet. Osynliga handikapp upplevdes som ett stort problem som påverkade bemötandet från både vården och omvärlden. De unga strokedrabbade beskrev en brist på information från vården samt vikten av socialt stöd för att hitta vägen tillbaka till livet. Diskussion: Förståelsen för sjukdomen är en viktig del till att finna begriplighet i de unga strokedrabbades nya situation i livet. Att känna en meningsfullhet i vardagen skulle kunna leda till ökad motivation hos de unga strokedrabbade. Slutsats: Upplevelsen av att vården ej är anpassad för yngre är vanligt bland unga strokedrabbade. Ålders- och personcentrerad vård är därav ett bra förhållningssätt för att de unga strokedrabbade ska få den bästa möjligheten att hitta vägen tillbaka till livet. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan. Samtidigt har sjukdomen också stor inverkan på anhöriga. Efter en stroke är möjligheten för att bli helt återställd begränsad.Resultat: De symtom som gett stor påverkan på det sociala livet är begränsningar i att göra sig förstådd. Talet, språket samt möjlighet att uttrycka sig via ansiktsuttryck och gester är en stor del av identiteten. Problem i kommunikationen tillsammans med fysiska och kognitiva hinder leder ofta till begränsningar i att återgå till sitt arbete. Arbetsplatsen är en viktig social arena som ofta går förlorad för individen. Stroke påverkar också den roll en individ haft i olika sociala sammanhang, inte minst i familjen, där möjligheten att bibehålla en föräldrafunktion blir starkt påverkad. / Aim: The aim of this literature review is to examine individuals in working age,what post-acute experiences they have from stroke and its impact on social life.Method: To answer this question a literature review has been conducted based oneight qualitative and three quantitative items selected by scanning the twobibliographic databases PubMed and CINAHL.Background: Stroke is with its 30,000 annual incidences the third leading causeof death in Sweden after heart disease and cancer. The number of morbidity decreases in total figures, but among younger middle-aged persons of both sexes instead a slight increase has been seen. Stroke often have both physical, psychological and social influences. At the same time the disease greatly affects the whole family.After suffering from stroke the ability to recover completely is often restrictedResult: Symptoms given significant effect on social life are different impairments in communication. A dominant part of a person’s identity is connected to the speech, the language and ability to utilize body language and facial expression. Problems in making him- or her understood together with physical or cognitive impairments leads often to limitations in returning to previous professional occupation. As a consequence an important social arena is lost for the individuals. Stroke is as well affecting the role the individuals have had in different social contexts, not least in the family, in which the ability to maintain the parental functions is substantially limited.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas är de flesta äldre personer men 20 %, dvs. 6000 är personer i yngre ålder. Denna patientgrupp befinner sig ”mitt i livet” och har i regel en familj och ett yrke att återvända tillbaka till. Att drabbas av en stroke kommer att innebära en hel del fysiska och psykiska begränsningar för individen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur personer i åldern 18-75 år som drabbats av en stroke påverkas i det dagliga livet. Frågeställningarna som användes var hur individens liv efter en stroke påverkas och förändras, gällande arbete, familjeförhållande och aktiviteter i dagligt liv. Att insjukna i en stroke i arbetsför ålder innebär en enorm livsomställning. De som drabbas befinner sig ”mitt i livet”, vilket innebär att de oftast har en familj, en föräldraroll, ett arbete att sköta och självklart alla dagliga aktiviteter. Resultatet visade att återvändande till arbete efter en stroke var en stor utmaning för dem flesta. En bra rehabilitering med arbetsterapi, en ung ålder samt en så liten grad av funktionsnedsättning som möjligt gynnade ett återvändande. De personer med ett tjänstemannayrke framför de med ett industriarbete visade signifikanta resultat som gynnade ett återvändande till arbete. Resultatet visade också att ett gott stöd från närstående var väldigt viktigt för de drabbades återhämtning. Patienternas familjer visade sig vara en enorm resurs. Trots en strokes stora negativa inverkan så hittade dessa personer olika sätt att hantera olika handlingar i vardagen för att uppehålla sin självständighet i så stor utsträckning som möjligt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Every year strikes around 30 000 individuals of stroke. The majority of people who gets hit by a stroke are older but 20%, 6000 are people of a young age. Having a stroke will mean a whole lot of physical and psychological limitations for the individual. The aim of this literature review was to examine how stroke patients between 18-75 years of age affect in their daily life. The question at issued as used was how the individual’s life after a stroke affects and change, regarding work, family relations and activities in the daily life. Having a stroke means a life-changing event. Those individuals are in their prime life and that often means that they have a family, a role as a parent, a work to go to and of course every activities of the Daily Living. The result showed that returning to work after a stroke was a big challenge for most of them. A good rehabilitation with occupational therapy, a young age and as little impairment as possible supports a returning back to work. The persons with a white-collar job compared to those with a blue-collar job showed significant result that supported returning to work. The result also showed that a good support from relatives was very important for the patients’ recovery. The patients’ families’ appeared to be an enormous resource. Despite a strokes big negative affect the individuals found different ways of handling different things in the everyday to maintain their independency to a great extent.

Stroke är tredje största dödsorsaken i Sverige. De flesta som insjuknar i stroke är äldre, men inte mindre än 20 procent är människor i yrkesverksam ålder. Att drabbas av stroke innebär både fysiska och kognitiva begränsningar. Insjuknar man i yrkesverksam ålder innebär det en stor livsomställning eftersom dessa patienter ofta har familj och är mitt i yrkeslivet. För att få en djupare förförståelse och på så sätt lättare kunna ge individuell omvårdnad var syftet att belysa hur det är att leva med stroke i yrkesverksam ålder. Frågan som undersöktes var vilka upplevelser de som drabbats av stroke innan 65 års ålder har av sin situation. Resultatet visade att många av deltagarna upplevde att deras kroppar var opålitliga och svikande på många sätt. Utmattning/trötthet var ett av de vanligaste problemen efter en stroke, särskilt för yngre patienter då detta påverkade familjelivet och det sociala livet negativt. Resultatet visade också på skillnader i den sociala situationen efter stroke mellan män och kvinnor. Medan män oroade sig för den ekonomiska situationen hade kvinnor svårt att leva upp till de genusrelaterade förväntningarna. Stroke innebar att falla tillbaka till ruta ett, då patienterna var tvungna att lära om allt på nytt. / Stroke is the third most common cause of death in Sweden. The majority of people affected by a stroke are older, but 20 percent are people of working age. To get hit by a stroke means both physical and cognitive limitations. Having a stroke during a person's prime life means a life changing event primarily because these patients often have a family and are in the middle of their working life. To get a deeper understanding and thereby make it easier to know how to give an individual care, the purpose of this study was to illustrate how it is to live with stroke during working age. The question was what kind of experiences patients under the age of 65 had because of their situation. The findings showed that many of the participants perceived their bodies as unpredictable and failing in many ways. Fatigue/tiredness was one of the most common problems following a stroke particulary for younger patients as family life and social life were affected in a negative way. The results also indicated differences between men and women in social situations following a stroke. While men were concerned about economic factors, women had difficulties living up to gender related expectations. Stroke signified falling back to square one, since patients felt they had to relearn everything.