Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebära ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till både en ökad självförståelse och omvärldsförståelse och vad som händer med självbilden hos människor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har använt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier på Komvux kan vara delmål som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsättningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier påverkar elever på så vis att fördomsfullhet omvandlas till förståelse. Genom interaktion med andra skapas nya perspektiv och vuxenstuderande sätter in sig själva i historiska och kulturella kontexter. Elevers självbild och identitet omformas på så sätt.

Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv.   Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ”4 voices of theology” framtagen av Action Research – Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv.   Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare.   Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi.   Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ”uppenbarelseteologi” eller ”kärleksbudets teologi”.   Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör. De övriga två är S:t Konrads katolska församling samt Muslimernas förening i Fisksätra. Detta medför att den bild som här presenteras inte kan anses vara en sammantagen analys av självförståelsen ur ett religionsteologiskt perspektiv inom Guds hus-projektet. Analysen har dessutom skett efter att projektet endast varit verksamt i fyra år. För att ännu tydligare kunna urskilja vilken (religions)teologi som Guds hus företräder krävs en liknande studie när projektet blivit en bestående del inom församlingsverksamheten i Nacka församling.

No description available.

<p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Studiens syfte var att fördjupa kunskapen för hur yrkesverksamma inom socialtjänsten kommunicerar med barn i ett institutionellt sammanhang. Metoden som användes var tematisk analys av semistrukturerade intervjuer. Analysen utgick från fem intervjuer och dessa undersöktes med analysbegrepp från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att handläggare inom socialtjänsten anpassar sin kommunikation vid möte med barn. De beaktar faktorer som språk, miljö och barnens individuella behov. Syftet med denna anpassning är att skapa en trygg miljö som främjar förståelse och delaktighet. Handläggarna undviker en dömande inställning och normaliserar barnens känslor för att skapa en positiv påverkan på deras självförståelse. Utmaningen ligger i att balansera institutionella krav med barnens individuella behov. Slutsatser som kan dras är att handläggarna har en påverkan på interaktionen som äger rum inom institutionen, men att de också kan påverkas av institutionens behov vid möte med barn. Relevansen studien har är att få kunskap om hur handläggarnas kommunikation påverkar interaktionen med barnen. Detta bidrar till att man kan skapa förståelse för hur barnens lärande och självförståelse formas i institutionen.

Syftet med studien var att undersöka om, samt i sådana fall hur, studier på socionomprogrammet vid Umeå Universitet kan bidra med självförståelse för de studenter som har personliga erfarenheter av familjeproblematik. Vidare på vilket sätt studier vid socionomprogrammet kan påverka den psykiska hälsan. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med socionomstudenter vid termin sex. Studiens resultat visade att ingen av studenterna valde utbildningen av den primära anledningen att det skulle gynna dem själva iform av självförståelse, däremot hade vissa förhoppningar om att det skulle hjälpa dem själva genom att hjälpa andra. Studien fann att socionomutbildningen bidrog till en ökad självförståelse för alla medverkande samt att utbildningen haft en positiv inverkan på deltagarnas psykiska hälsa. Genom att utbildningen bidragit med kunskaper och förståelse för bland annat samhället och familjeförhållanden har individerna bättre kunnat förstå sina erfarenheter. Moment så som samtalsövningar och personlig reflektion lyfts som extra givande för studenterna där de fått öva på att samtala samt reflektera kring sig själva i olika aspekter. Inom socionomprogrammet identifierades ett ökat fokus på samtalsövningar som ett förbättringsområde. Bland annat genom den utvecklade självförståelsen beskriver deltagarna hur de idag mår psykiskt bättre. Deltagarna beskriver att socionomprogrammet bidragit med en intressant utbildning, nya vänner samt en personlig styrka i det som individerna upplevt som barn.

Bakgrund: Studier visar på att den fackliga organisationsgraden som är central för maktbalansen i den svenska partsmodellen har minskat under 2000-talet men att det samtidigt finns skillnader mellan fackförbunden. Tidigare forskning visar på ett samband mellan individualiseringen i samhället och förändringar i den procentuella andelen som är anslutna till fackförbunden. Syfte: Syftet med studien är att analysera och jämföra hur fackförbundet IF Metall framställer sitt fackliga budskap genom sin medlemstidning Dagens Arbete och hur fackförbundet Unionen framställer sitt fackliga budskap genom sin medlemstidning Kollega. Detta mot bakgrund av de samhällsförändringar som medfört en övergång från ett samhälle präglat av kollektivism och Gemeinschaft till ett samhälle som domineras av individualism och Gesellschaft. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innehåller Goffmans dramaturgiska perspektiv, Brunninges organisatoriska självförståelse, Jenkins sociala identitet samt Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Metod: Metoden som används är en kvalitativ kritisk diskursanalys. Resultat: I resultatet framkommer att IF Metall framställer och förstår sig själv som traditionell, kollektivistisk, solidarisk, socialistisk samt principfast på ledarsidorna i medlemstidningen Dagens Arbete medan Unionen framställer och förstår sig själv som innovativ, personlig, solidarisk samt pragmatisk på ledarsidorna i medlemstidningen Kollega. / Background: Studies show that the degree of trade union organisation which is central to the balance of power in the Swedish part model has decreased during the 21st century but at the same time that there are differences between the trade unions. Previous research shows a correlation between individualisation in society and changes in the percentage affiliated with trade unions. Purpose: The purpose of the study is to analyze and compare how the trade union IF Metall presents its union message through its member magazine Dagens Arbete and how the trade union Unionen presents its union message through its member magazine Kollega. This in light of changes in society which has entailed a transition from a society characterized by collectivism and Gemeinschaft to a society dominated by individualism and Gesellschaft.   Theoretical framework: The theoretical framework of the study contains Goffmans dramaturgical perspective, Brunninges organisational self-understanding, Jenkins social identity and Tönnies conceptual pair Gemeinschaft and Gesellschaft. Method: The method is a qualitative critical discourse analysis. Results: The result reveals that IF Metall presents and understands itself as traditional, collectivistic, solidarity-based, socialistic and principled on the editorial pages in the member magazine Dagens Arbete. Unionen presents and understands itself as innovative, personalised, solidarity-based and pragmatic on the editorial pages in the member magazine Kollega.