Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv.   Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ”4 voices of theology” framtagen av Action Research – Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv.   Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare.   Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi.   Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ”uppenbarelseteologi” eller ”kärleksbudets teologi”.   Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör. De övriga två är S:t Konrads katolska församling samt Muslimernas förening i Fisksätra. Detta medför att den bild som här presenteras inte kan anses vara en sammantagen analys av självförståelsen ur ett religionsteologiskt perspektiv inom Guds hus-projektet. Analysen har dessutom skett efter att projektet endast varit verksamt i fyra år. För att ännu tydligare kunna urskilja vilken (religions)teologi som Guds hus företräder krävs en liknande studie när projektet blivit en bestående del inom församlingsverksamheten i Nacka församling.

<p>Syfte</p><p>Detta arbete tar sin utgångspunkt i det problematiska miljonprogramsområdet Fisksätra och Stena Fastigheters AB arbete för att minska segregation, brottslighet, omflyttning och den höga andelen hushåll med sociala/ekonomiska problem. Detta arbete är viktigt pga. de kostnader, såväl ekonomiska som mänskliga, som omger det. Kostnader som påverkar både bostadsbolag och samhälle. Syftet är att jämföra de litterära idéer och modeller som finns för att göra ett problembostadsområde bättre med Stena Fastigheters empiriska arbete. Finns det skillnader, vari ligger dessa och kan parterna lära sig något utav varandra?</p><p>Metod</p><p>För att nå mitt resultat har jag använt mig utav en kvalitativ metod med litteraturstudier, intervjuer och observationer.</p><p>Resultat & Slutsats</p><p>Det jag dels funnit är att både litteratur och bostadsbolag beskriver samma faktum som de tycker är viktiga att jobba med. Men det finns också skillnader som främst handlar om att litteraturen är något bristfällig i idéerna om hur man implementerar en förändringsfaktor/modell samt generaliserande och tar inte hänsyn till skillnader i etnicitet. Ur den andra synvinkeln gäller också att bostadsbolaget inte arbetar eller tar hänsyn till vad litteraturen menar är viktiga områden att arbeta med. Det finns också områden som jag påvisar är viktiga men som både bostadsbolag och litteratur missat. Dessa områden är samarbete, kommunikation, förankring av engagemang och kunskap, mediekontakter, intern- och extern marknadsföring, analys och uppföljning samt bättre och effektivare kontakt med andra organisationer.</p><p>Förslag till fortsatt forskning</p><p>•Hur ska/kan ett bostadsbolag utnyttja kraften bakom media och PR för att marknadsföra och tvätta bort ett dåligt rykte från ett bostadsområde? En bra början kan vara Grönroos ”Modell över kundupplevd kvalité”.</p><p>•Hur förändrar och stödjer ledningen organisationen så att den passar det förändringsarbete som sker i bostadsområdet? Synsättet kan exempelvis utgå ifrån böckerna ”Marknadsföring i tjänsteekonomin” och ”Kundnära organisation och serviceutveckling i bostadsföretag”.</p><p>•Hur optimerar bostadsföretaget samarbetet med andra organisationer samt hur kan de dra nytta av varandra för att skapa synergieffekter?</p><p>Uppsatsens bidrag</p><p>Uppsatsen bidrar till att skapa en djupare förståelse angående problematiken kring fastighetslitteraturens oftast stela verklighet, mot den dynamiskt föränderliga empiriska verkligheten. Den belyser skillnader och likheter hur litteratur/företag anser att man ska jobba med ett problembostadsområde, samt att det saknas idéer/arbete i förändringsarbetet. Min förhoppning är självklart också att uppsatsen ska bidra till att såväl företag som andra författare tar till sig mitt arbete, och använder detta som en extra knuff för att lösa problematiken kring problembostadsområden.</p> / <p>Aim</p><p>This assignment takes its starting point in the problem related residential area of Fisksätra and the real estate company Stena Fastigheter ABs work to reduce segregation, crime, rental vacancy, movement and the large number of household with social/financial problems. This work is important because of the costs, both financial and human, surrounding it. Costs that affect the real estate company as well the entire society. The purpose of this assignment is to concisely describe what the literature and Stena Fastigheter AB does to make a problem related residential area better. And to examine if any simi¬larities exists, if the literature and the companies procedure differ from one another and if they have anything to learn from each other.</p><p>Method</p><p>To reach a result I have used a qualitative method with literature studies, interviews and observations.</p><p>Result & Conclusion</p><p>I have partly found that both literature and the real estate company describe same conditions that they believe are important to work with. But there is also a difference which mainly is about the literatures insufficient ideas about how you implement a change factor/model, how it genera¬lizes and doesn’t take in fact different ethnical ideas. The company in the other hand doesn’t work with all of the ideas that the literature means are important areas. There are also areas that I prove to be important but both sides have not recognized. These are co-operation, communi¬cation, support/rooting of commitment and knowledge, media contacts, internal- and external marketing, analysis and follow-up with better and more effective connections with other organizations.</p><p>Suggestions for future research</p><p>•How shall/can a real estate company use the power behind media and PR to market and wash away a bad reputation from a residential area? A good start could be Grönroos ”Modell över kundupplevd kvalité”.</p><p>•How do the management change and support the organization so it fits with the improvement work and change in the residential area? The approach could start from the books ”Marknadsföring i tjänsteekonomin” and ”Kundnära organisation och serviceutveckling i bostadsföretag”.</p><p>•How do you optimize the real estate companies co-operation with other organizations and how can they contribute to one another to create synergy effects?</p><p>Contribution of the thesis</p><p>This assignment contributes to create a deeper understanding of the problems around the real estate literatures often stiff reality, compared to the dynamical changeful empirical reality. It illustrates differences and simi¬larities of how literature/companies consider working with a problem related residential area, along with missed ideas/work about improvements. Naturally I also have hopes of that this assignment shall make contribute to companies and other authors in there work, and that they will use it as an extra push to solve the problems in problem related residential areas.</p>

Syfte Detta arbete tar sin utgångspunkt i det problematiska miljonprogramsområdet Fisksätra och Stena Fastigheters AB arbete för att minska segregation, brottslighet, omflyttning och den höga andelen hushåll med sociala/ekonomiska problem. Detta arbete är viktigt pga. de kostnader, såväl ekonomiska som mänskliga, som omger det. Kostnader som påverkar både bostadsbolag och samhälle. Syftet är att jämföra de litterära idéer och modeller som finns för att göra ett problembostadsområde bättre med Stena Fastigheters empiriska arbete. Finns det skillnader, vari ligger dessa och kan parterna lära sig något utav varandra? Metod För att nå mitt resultat har jag använt mig utav en kvalitativ metod med litteraturstudier, intervjuer och observationer. Resultat &amp; Slutsats Det jag dels funnit är att både litteratur och bostadsbolag beskriver samma faktum som de tycker är viktiga att jobba med. Men det finns också skillnader som främst handlar om att litteraturen är något bristfällig i idéerna om hur man implementerar en förändringsfaktor/modell samt generaliserande och tar inte hänsyn till skillnader i etnicitet. Ur den andra synvinkeln gäller också att bostadsbolaget inte arbetar eller tar hänsyn till vad litteraturen menar är viktiga områden att arbeta med. Det finns också områden som jag påvisar är viktiga men som både bostadsbolag och litteratur missat. Dessa områden är samarbete, kommunikation, förankring av engagemang och kunskap, mediekontakter, intern- och extern marknadsföring, analys och uppföljning samt bättre och effektivare kontakt med andra organisationer. Förslag till fortsatt forskning •Hur ska/kan ett bostadsbolag utnyttja kraften bakom media och PR för att marknadsföra och tvätta bort ett dåligt rykte från ett bostadsområde? En bra början kan vara Grönroos ”Modell över kundupplevd kvalité”. •Hur förändrar och stödjer ledningen organisationen så att den passar det förändringsarbete som sker i bostadsområdet? Synsättet kan exempelvis utgå ifrån böckerna ”Marknadsföring i tjänsteekonomin” och ”Kundnära organisation och serviceutveckling i bostadsföretag”. •Hur optimerar bostadsföretaget samarbetet med andra organisationer samt hur kan de dra nytta av varandra för att skapa synergieffekter? Uppsatsens bidrag Uppsatsen bidrar till att skapa en djupare förståelse angående problematiken kring fastighetslitteraturens oftast stela verklighet, mot den dynamiskt föränderliga empiriska verkligheten. Den belyser skillnader och likheter hur litteratur/företag anser att man ska jobba med ett problembostadsområde, samt att det saknas idéer/arbete i förändringsarbetet. Min förhoppning är självklart också att uppsatsen ska bidra till att såväl företag som andra författare tar till sig mitt arbete, och använder detta som en extra knuff för att lösa problematiken kring problembostadsområden. / Aim This assignment takes its starting point in the problem related residential area of Fisksätra and the real estate company Stena Fastigheter ABs work to reduce segregation, crime, rental vacancy, movement and the large number of household with social/financial problems. This work is important because of the costs, both financial and human, surrounding it. Costs that affect the real estate company as well the entire society. The purpose of this assignment is to concisely describe what the literature and Stena Fastigheter AB does to make a problem related residential area better. And to examine if any simi¬larities exists, if the literature and the companies procedure differ from one another and if they have anything to learn from each other. Method To reach a result I have used a qualitative method with literature studies, interviews and observations. Result &amp; Conclusion I have partly found that both literature and the real estate company describe same conditions that they believe are important to work with. But there is also a difference which mainly is about the literatures insufficient ideas about how you implement a change factor/model, how it genera¬lizes and doesn’t take in fact different ethnical ideas. The company in the other hand doesn’t work with all of the ideas that the literature means are important areas. There are also areas that I prove to be important but both sides have not recognized. These are co-operation, communi¬cation, support/rooting of commitment and knowledge, media contacts, internal- and external marketing, analysis and follow-up with better and more effective connections with other organizations. Suggestions for future research •How shall/can a real estate company use the power behind media and PR to market and wash away a bad reputation from a residential area? A good start could be Grönroos ”Modell över kundupplevd kvalité”. •How do the management change and support the organization so it fits with the improvement work and change in the residential area? The approach could start from the books ”Marknadsföring i tjänsteekonomin” and ”Kundnära organisation och serviceutveckling i bostadsföretag”. •How do you optimize the real estate companies co-operation with other organizations and how can they contribute to one another to create synergy effects? Contribution of the thesis This assignment contributes to create a deeper understanding of the problems around the real estate literatures often stiff reality, compared to the dynamical changeful empirical reality. It illustrates differences and simi¬larities of how literature/companies consider working with a problem related residential area, along with missed ideas/work about improvements. Naturally I also have hopes of that this assignment shall make contribute to companies and other authors in there work, and that they will use it as an extra push to solve the problems in problem related residential areas.

This project investigates the possibilities of building on water as a way to add valuable land to dense cities. By utilizing floating structures, I have made a proposal for a new city district on the water outside of Fisksätra, a suburb located 30 minutes east of Stockholm. My ambition was to create a diverse and lively area with business and dwellings that cater to people in all stages of life. The proposal stretches along the western coast of Fisksätra creating a connection between the center of the suburb and a neighboring town as well as making that stretch of the coast accessible for the public. Increasing the access to the water and the coastline has been one of the main goals of the project and the proposal has been made with the ambition to open up the water for both the inhabitants of the new district and the rest of Fisksätra.