Denna kandidatuppsats analyserar hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet i Nacka församling utifrån ett religionsteologiskt perspektiv.   Användandet av en empirisk teoretisk modell nämligen ”4 voices of theology” framtagen av Action Research – Church & Society (ARCS) i Storbritannien har gjort det möjligt att beskriva hur den svenskkyrkliga självförståelsen ser ut inom Guds hus-projektet och hur denna självförståelse påverkar den religionsteologi som förmedlas ur ett svenskkyrkligt perspektiv.   Genom att använda den empirisk teoretiska modellen bestående av fyra olika aspekter av teologi; adopterad, normativ, formell och operativ teologi har bilden av den svenskkyrkliga självförståelsen blivit tydligare.   Den empiriska teorin har sedan ställts mot ett material från gruppintervjuer där företrädare för Nacka församling involverade i Guds hus-projektet; både anställda och förtroendevalda har blivit intervjuade utifrån frågeställningar som berör den svenskkyrkliga självförståelsen av Guds hus-projektet och religionsteologi.   Efter att ha analyserat materialet är slutsatsen att Guds hus-projektet religionsteologi i synnerhet är en kontextuell och erfarenhetsgrundad religionsteologi. Guds hus-projektet har lett fram mot Diapraxis, vilket innebär att religionsteologin har omvandlats och blivit praktik. Församlingens företrädare uttrycker själva att vad man gör inom Guds hus-projektet är att vilja ta ett steg bortom religionsteologin till vad man själva beskriver som en ”uppenbarelseteologi” eller ”kärleksbudets teologi”.   Begränsningarna i analysen är att den enbart baseras på företrädare från Svenska kyrkan, Nacka församling, vilket är ett av de tre samfund som Guds hus-projektet utgör. De övriga två är S:t Konrads katolska församling samt Muslimernas förening i Fisksätra. Detta medför att den bild som här presenteras inte kan anses vara en sammantagen analys av självförståelsen ur ett religionsteologiskt perspektiv inom Guds hus-projektet. Analysen har dessutom skett efter att projektet endast varit verksamt i fyra år. För att ännu tydligare kunna urskilja vilken (religions)teologi som Guds hus företräder krävs en liknande studie när projektet blivit en bestående del inom församlingsverksamheten i Nacka församling.

Idén till denna uppsats tog sin början i en kyrka i Kandy, i centrala Sri Lanka, i januari 2019. Två präster från Svenska kyrkan och jag hade varit på besök i landet och vi skulle avsluta vår vistelse med att fira högmässa i anglikanska St. Paul’s Church på trettondedag jul. Efter gudstjänsten fick vi under kyrkfikat möjlighet att sitta ned med kyrkoherden och diskutera religionsdialog. Något som blev tydligt för mig under samtalet var hur ifrågasatt den kristna minoriteten i landet är. St. Paul’s Church byggdes under den brittiska kolonialtiden och ligger vägg i vägg med Sri Lankas viktigaste buddhisttempel – Sri Dalada Maligawa. Marken som omgärdar templet är omstridd och församlingen har fått utstå flera verbala och fysiska attacker från buddhister som inte velat ha kyrkan på den mark som britterna tog ifrån dem under 1800-talet. Kyrkoherdens berättelse fick mig att vilja undersöka situationen närmare – hur ser relationen mellan kristna och människor av annan trosuppfattning egentligen ut? Eftersom jag är student erbjöd han sig att kontakta ett teologiskt college i centralprovinsen för att jag skulle få möjlighet att själv undersöka hur studenter och lärare arbetar med frågan. Sri Lanka har med sin mångreligiösa miljö givit världen flera pionjärer inom religionsdialog. Aloysius Pieris – jesuitpräst och grundare av Tulana Research Center for Encounter and Dialogue, Wesley Ariarajah – Kyrkornas världsråds sekreterare för interreligiösa relationer och Lynn de Silva – tidigare vid Ecumenical Institute for Study and Dialogue i Colombo, är några av dem. Att ägna sig åt religionsdialog i en kontext där man som samfund befinner sig i minoritet borde vara viktigt för att kunna samexistera, tänkte jag. Min egen bild av begreppet är att religionsdialog handlar om konstruktiva interaktioner över religionsgränser där människor försöker nå en ömsesidig förståelse av sin religiösa nästa för att i förlängningen främja fred mellan människor av olika trosuppfattningar. Ekumenik handlar för mig om relationer i samarbete och bön mellan kristna. Mina uppfattningar kom att utmanas under resan tillbaka till Sri Lanka i augusti samma år. Det blev början på en tid som kom att ge mig nya perspektiv och erfarenheter som resulterade i denna uppsats.

Den här studien presenterar, tolkar och analyserar Seyla Benhabibs kommunikativa etik samt undersöker vilka implikationer denna får för religionsdialog som praktisk diskurs. Med utgångspunkt från den kommunikativa etikens båda grundläggande principer om universell moralisk respekt och egalitär ömsesidighet samt idén om det radikalt situerade moraliska subjektet arbetar författaren fram ett förslag på normativa utgångspunkter för religionsdialog mellan kristna och muslimer i Sverige. Aspekter av genus och makt kommenteras särskilt. Studien visar på hur den kommunikativa etiken ställer långtgående krav på dialogens förutsättningar, förberedelser likväl som på dess deltagare. Samtidigt framträder en etik som inte väjer för kontroversiella frågor och obehagliga samtal. I studien framhålls dialogens upprätthållande och kontinuitet som det överordnade målet. / This study presents, interprets and analyzes Seyla Benhabib's discourse ethics, and investigates its implications for religious dialogue as practical discourse. On the basis of the fundamental principles of universal moral respect and egalitarian reciprocity, as well as the idea of ​​the situated moral self, the author proposes ten normative starting points for inter-religious dialogue between Christians and Muslims in Sweden. Aspects of gender and power are commented in particular. The study shows how discourse ethics impose far-reaching demands on the conditions of the dialogue, on the preparation of it as well as on its participants. The continuity of dialogue is emphasized as the overall goal.

No description available.