Denna studie riktar ljuset mot unga killars känsloliv och behov av emotionella samtal, samt hur detta präglas av manlighetsnormer. Tidigare forskning har visat att unga killars vänskapsrelationer påverkas av maskulinitetsnormer vilket begränsar killars känslouttryck och förmåga att prata om känslor. Det finns också forskningsresultat som visar att unga killar har svårt att sätta ord på sina känslor samt att de framför allt använder flickvänner för samtal om känslor. Syftet med denna studie är att studera hur unga killar hanterar känslor. Frågeställningarna utgår från studiens unga killar och undersöker deras uppfattningar om känslor, deras strategier för att hantera känslor, samt vilken betydelse samtal om känslor har för deras vänskapsrelationer. Det empiriska materialet består av intervjutext från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva killar i åldrarna 17–20 år. Materialet har analyserats utifrån Arlie Hochschilds känsloteorier, Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt Göran Ahrnes teorier för organisering av vänskapsrelationer. Resultatet visar att unga killars känslouttryck begränsas dels av känsloregler, dels av maskulinitetsnormer. Killarna hanterar sina känslor med hjälp av agerande för att dölja känslor, eller reglering för att förändra eller förtränga känslor. Trots att killarna i studien vill samtala mer om känslor, och trots att de vill ha vänskapsrelationer som innefattar ett ömsesidigt ansvar för känsloarbete, uppger killarna att de har svårt att både berätta och fråga om känslor. Analysen visar att unga killar anser att det är tillräckligt att ha en vänskapsrelation som syftar till ett känslomässigt utbyte. Slutsatsen är att känslor och samtal om känslor är en central men inte avgörande del av vänskapsrelationer, men att detta inte innebär att nära vänskapsrelationer är organiserade utifrån behovet att samtala om känslor.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva hur manliga samtal och vänskapsrelationer ser ut med fokus på innehåll och funktion. En kvalitativ intervjuundersökning med fyra män genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematisk analysmetod. Den nuvarande forskningen inom det undersökta området är begränsad. Forskning som finns utgörs till stor del av jämförande studier mellan de manliga och kvinnliga samtalen och vänskapsrelationerna. De manliga samtalens innehåll och funktion skiftade mycket beroende på vilket sammanhang det handlade om, hur länge personen känt personen de samtalade med, om samtalet utspelade sig i grupp eller enskilt. Vänskapsrelationernas innehåll och funktion skiftade beroende på vem männen umgicks med och huruvida det var ett litet eller stort kompisgäng de umgicks i. Åtta huvudteman framkom ur intervjuerna dessa var följande; Gruppens betydelse för vänskapsrelationerna och aktiviteterna, Trygghet, Makt, konkurrens och status, Manlig identitet, Djupa eller ytliga samtal, Genustypiska samtal - så kallat ”killsnack”, Behov av att samtala om – reflekterande samtal, Samtal som en social mekanism. Det framträdde en mångsidig och dynamisk bild av hur samtalen och vänskapsrelationerna såg ut och vad de hade för funktion.

Den mörka triaden (machiavellianism, psykopati och narcissism) är en modell för att beskriva, förklara och förutse socialt ogynnsamt beteende. Dessa personlighetsdrag har, enligt tidigare forskning, en påverkan på hur individer skapar och upprätthåller sociala relationer. Den föreliggande studien har undersökt sambandet mellan den mörka triaden och strukturella (antal vänner/nära vänner) såväl som funktionella (viktiga funktioner som socialt stöd medför) aspekter av socialt stöd. För att mäta personlighetsdragen i den mörka triaden samt socialt stöd användes självskattningsformulären Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och Social Provision Scale (SPS) samt egenformulerade frågor om antal vänner respektive nära vänner. Tvåhundraåttiofyra personer deltog i den internetbaserade studien. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan psykopati och funktionella aspekter av socialt stöd; ju högre skattningar inom psykopati desto lägre upplevt socialt stöd. Sambandet mellan den mörka triaden och socialt stöd undersöktes vidare i regressionsanalyser, där personlighetsdragen inom mörka triaden användes som prediktorer för socialt stöd. Resultatet av dessa analyser visade att psykopati signifikant predicerade lägre upplevt socialt stöd, även när de demografiska variablerna kön, ålder, utbildningsnivå och civilstånd kontrollerades för. Inga signifikanta samband mellan varken machiavellianism eller narcissism och upplevt socialt stöd kunde påvisas. Signifikanta samband mellan den mörka triaden och den strukturella delen av socialt stöd kunde inte bekräftas. Sammanfattningsvis verkar de olika personlighetsdragen i den mörka triaden skilja sig i hur de påverkar upplevt socialt stöd. Ytterligare forskning krävs för öka kunskapen om socialt stöd inom den mörka triaden. / The dark triad (machiavellianism, psychopathy, and narcissism) is a model to describe and predict socially adverse behavior. These personality traits have been shown to affect how individuals create and maintain social relationships. The present study examined the relationship between the dark triad and structural (number of friends/close friends) as well as functional (important functions that social support entails) aspects of social support. To measure personality traits in the dark triad and social support, the Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) and Social Provision Scale (SPS) were used, as well as purpose-made questions about number of friends and close friends. Two hundred eighty-four individuals participated in the internet-based study. The results showed a significant relationship between psychopathy and functional aspects of social support; high scores in psychopathy indicated lower social support. The relationship between the dark triad and social support was further investigated in regression analyzes, where personality traits within the dark triad were used as predictors of social support. Psychopathy predicted lower perceived social support, even when the demographic variables gender, age, level of education and civil status were controlled for. No significant association between either machiavellianism or narcissism and perceived social support could be proven. Significant correlations between the dark triad and the structural part of social support could not be confirmed. In summary, the different personality traits in the dark triad seem to differ in how they affect social support. Further research is needed to increase knowledge regarding social support within the dark triad.

Att ha autism innebär att individen drabbats av en funktionsnedsättning som påverkar utvecklingen och beteendet. Detta kan uttrycka sig på olika sätt och därmed variera med tanke på ålder och begåvning. Alla individer med autism har svårigheter med kommunikationen. Svårigheten ligger i att använda det språk som de har samt använda både verbal- och ickeverbal kommunikation. Den sociala fritidens mål är att vara med andra och finna stöd hos andra människor och strävan är att skapa relationer och acceptans. Problemområdet baserades på observationer under den verksamhetsförlagda utbildningen, där unga vuxna med autism hade svårt att interagera med sina vänner. Detta sågs som ett problem som behövde kartläggas ytterligare. Syftet är att kartlägga vilka möjligheter och svårigheter unga vuxna 18-25 år med autism upplever angående social interaktion med vänner. En kvalitativ studie har genomförts, där sammanlagt 9 deltagare intervjuats. Resultatet visar på att det finns både främjande och stödjande faktorer som påverkar interaktionen med vänner samt att det finns ett stort behov av arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet sammanfattas i 5 olika teman; betydelse av en bra vän, sociala medier, bibehålla kontakten, förväntningar och bemötande från samhället och gemensamma intressen. Behovet av interventioner angående vänskapsrelationer för målgruppen behöver kartläggas ytterligare. / Having autism means the individual suffers from a developmental disorder and behavior. This can be expressed in different ways and varies depending on age and talent. All individuals with autism have difficulty with communication, both using language and use of verbal and nonverbal communication. The social leisure time goal is to be with others and find the support of other people and strive to create relationships and acceptance. The problem area was identified based on observations in clinical education, where young adults with autism had difficulty interacting with friends. This was seen as a problem that needed to be investigated further. The aim of this study is to identify opportunities and difficulties of young adults aged 18 to 25 years with autism regarding their social interaction with friends. Nine participants were interviewed. The results show that there are both promoting and supporting factors affecting the interaction with friends and there is a great need for occupational therapy interventions. The result was summarized into five themes; importance of a good friend, social media, maintaining contact, expectations and behavior of society, and common interests. The need for interventions regarding friendship for the target group needs to be investigated further.

Syftet med denna kvalitativa studie är att erhålla en djupare förståelse för hur migranter som har flyttat från Chile samt Bosnien och Hercegovina och bosatt sig i Sverige, upplever sin ackulturationsprocess i relation till deras vänskapskrets etniska bakgrund. Arbetet fokuserar på migranters subjektiva upplevelse av den egna ackulturationsprocessen som sedan analyseras utifrån socialpsykologiska teorier. Dessa är social utbytesteori, ackulturation och symbolisk interaktionism samt begrepp som tillhör dessa teorier. Genom semistrukturerade intervjuer framkom ett resultat som visar att ackulturationen har en påverkan på vem man väljer att etablera en vänskapsrelation med. Resultatet visar ansatser till att migranter vars strategi för ackulturation är integration i det nya landets samhälle, utvecklar vänskapsrelationer med den etniska majoritetsbefolkningen. Det framkom även att ackulturation som tydliggörs i känsla av separation och marginalisering leder till att migranter endast vänder sig till vänner med tillhörande etnicitet från samma hemland. Vidare visar resultatet att språket är den mest bidragande faktorn till integration, följt av arbete och skolutbildning i det nya landet som andra viktiga bidragande faktorer. / The aim of this study is to obtain a deeper understanding for how immigrants who migrated from Chile and Bosnia and Herzegovina and are residing in Sweden, experience their acculturation process in relation to their friendship relations’ ethnical background. The research focuses on immigrants’ subjective experience of their own acculturation process which is then analyzed with social psychological theories including Social exchange theory, Acculturation and Symbolic interactionism, together with concepts belonging to these theories. Through semi structured interviews, a result emerged which shows that the experienced acculturation has an influence on whom one chooses to establish a friendship relation with. The result shows that immigrants whos acculturation indicates towards integration in the host country tend to develop friendship ties with people of the ethnical majority population. Acculturation made clear in a feeling of separation and marginalization results in that the immigrant solely turns to friends belonging of the own ethnical country of birth. Furthermore, the result shows that language is the most contributory factor for integration, followed by work and schooling in the host country as other important contributory factors.

Denna studie handlar om fenomenet influencers. Influencers är ett relativt nytt och outforskat fenomen i Sverige som utgår från en värld som pågår online i sociala medier. Influencers är kända och berömda människor som skapat sig sin framgång genom att på olika sätt attrahera stora följarskaror på sociala medier. Det finns mycket kunskap och lärdom att hämta om influencers när det kommer till hur en internetbaserad social relation uppstår. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som finns i relationsbyggandet mellan influencers och deras följare online. Med en netnografisk metodansats hämtades det empiriska datamaterialet in från observationer och analyserades genom bearbetning av arkivdata och fältanteckningar. Utifrån frågeställningen Vilka drivkrafter skapar och upprätthåller relationer mellan influencers och deras följare på sociala medieronline?har fem framträdande teman i kommunikationen mellan influencers och följare visat sig som drivkrafter för skapandet och upprätthållandet av relationer online: olika nivåer av kommunikation, diskussioner och digitala samtal, vänskap, förebilder samt konsumtionspåverkan.De drivkrafter till relationsbyggande som primärt förekommer i interaktionerna mellan influencers och deras följare på sociala medier är vikten av att kommunikation i form av diskussioner och digitala samtal är möjlig, upprätthållande av vänskapsrelationer, influencers roll som förebilder och normskapare men också den ömsesidiga konsumtionspåverkan.

The purpose of this study was to examine how school personnel describe and interpret the phenomenon bullying among girls, and also what their interpretations are based upon. More specifically its aim was to find out what characterizes and causes girl-to-girl bullying, according to school welfare officers and teachers. We wanted to find out how school personnel look upon aggression among girls and social expectations on girls behavior. The analysis was based on two kinds of perspectives: one focusing on gender and one focusing on power in relationships. Research shows that girl-to-girl bullying is hard to observe and that this problem has been invisible in earlier studies. We thought that this phenomenon needs to be brought up and that is one of the reasons why we wanted to examine this subject. This study was based on qualitative interviews with school welfare officers and teachers. A main theme in our study is that our respondents describe girl-to-girl bullying as subtle and quiet. We also found that some of our respondents disagreed on this statement. Their opinions were mainly based on their own experience from working in a school environment. As a conclusion we found out that factors such as social maturity and gender roles can be used as explanations on the phenomenon girl-to-girl bullying. We found out that our tools, power and gender theories, could not fully explain why girls bully in a certain way and how school personnel interpret the phenomenon. More knowledge is needed to understand more about girl-to-girl bullying.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns skillnader i antalet vänskapsrelationer mellan kvinnor och män, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta individerna träffar sina vänner kan hjälpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vänskap är utifrån olika vänskapsdefinitioner, samt varför vi har vänner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och män agerar på olika sätt i samhället, samt relationen mellan vänskap och genus. Korstabeller och en multipel linjär regressionsanalys har genomförts på datamaterialet som är hämtat ifrån Levnadsnivåundersökningen år 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhållanden som exempelvis vänner, familj, utbildning och arbetsförhållanden. I studien formulerades tre hypoteser, där resultaten till att börja med visade att kvinnor har färre vänskapsrelationer än män, samt att män är yrkesverksamma i större utsträckning och träffar sina nära vänner oftare jämfört med kvinnor. Den multipla linjära regressionsanalysen visade att kvinnor har färre vänner än män, men att skillnader i yrkeslivet eller beroende på hur ofta vännerna träffas inte helt kan förklara skillnaderna mellan kvinnors och mäns antal vänskapsrelationer.