Syftet med den här studien var att ta reda på hur diskursen kring det planerade Muminlandet i Karlstad såg ut på lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningens insändarsidor. Skutberget är idag en plats för bad, friluftsliv och motion. Under 2017 presenterade Karlstads kommun en förstudie om en eventuell etablering av ett Muminland på platsen. Vi har analyserat 20 insändare publicerade under perioden september 2017 till september 2018. Genom en kritisk diskursanalys har vi undersökt vad som skrivits om ämnet på insändarsidorna, för att vidare se hur det förhåller sig till Karlstads kommuns varumärkesplattform. Varumärkesbyggande kring den egna staden har blivit en central del i de allra flesta svenska kommuners image-skapande. För att skapa ett framgångsrikt varumärke kring sin stad behöver kommunen också hjälp av sina invånare, som förväntas sprida en positiv bild av platsen. Det här kallas word-of-mouth. I insändare kan vem som helst skriva om sina tankar och åsikter gällande lokalt aktuella frågor. Många har också uttryckt sina åsikter angående det planerade Muminlandet och det är tydligt att det råder en konflikt kring projektet. Vi har funnit att det finns en tydlig sida som är för och en som är emot etableringen. Sidan som är för framställer sina meningsmotståndare, såsom andra kommuninvånare och olika intresseorganisationer, som negativa, inskränkta och bakåtsträvande. De som strävar efter att stoppa etableringen väljer dock att rikta sin kritik mot kommunen och kommunpolitikerna. Både politiker och kommunen i stort har anklagats för att vara odemokratiska, maktlystna och lögnaktiga. Vår analys har visat att det som skrivs i insändarna stämmer dåligt överens med Karlstads kommuns varumärkesbyggande, oavsett om skribenterna är positiva eller negativa till Muminlandet. Det kommer sig av den bild som kommunen själva presenterar i sin varumärkesplattform, där de beskriver platsen Karlstad som “öppen och välkomnande”. Karlstads kommun har länge arbetat fram sitt platsvarumärke och har utåt sett lovordats av flera experter för sin starka image. Tidigare forskning har visat att invånarna måste kunna identifiera sig med bilden av staden de bor i, annars finns risken att missnöjet mot kommunen växer. När kommunen sedan presenterade planerna kring Muminlandet kan det tänkas vara så att vissa av Karlstadsborna inte längre känner igen sig i den nya bild som kommunen kommunicerat ut. Det här skulle kunna förklara varför konflikten kring Muminlandet och Skutberget blivit så omfattande som den blivit. / The aim of this study was to analyze the discourse concerning the planned Moomin park in Karlstad in the letters to the editor of the local newspaper, Nya Wermlands-Tidningen. Today, Skutberget is a place for swimming, outdoor life and exercise. In 2017, Karlstad Municipality presented a feasibility study on a possible establishment of a Moomin park at the location. We analyzed 20 letters to the editor published during the period September 2017 to September 2018. We have, through a critical discourse analysis, examined what has been written about the subject in the letter to the editor section, in order to further see how it relates to Karlstad municipality's brand platform. Building a brand to promote your own city has become a central part for most Swedish municipalities when creating an image. In order to create a successful brand for your city, the municipality also needs the help of its residents, who are expected to spread a positive image of the city. This is called word-of-mouth. Anyone can write freely about their thoughts and opinions regarding local issues in the letters to the editor. A lot of people have expressed their views on the planned Moomin park and it is clear that there is a conflict regarding the project. We have found there are two sides of the conflict, one that says yes to the planned theme park and one that says no. Those who advocate a Moomin park make their opponents, such as other local residents and various interest groups, out to be negative, narrow-minded and retrogressive. Those who strive to stop the construction of the park, however, choose to focus their criticism towards the municipality and the municipal politicians. The municipality as well as the politicians are accused of being undemocratic, greedy for power and false. Our analysis has shown that what is written in the letters to the editor does not agree with Karlstad municipality's brand building, regardless of the writers being positive or negative to the Moomin park. This is because Karlstads municipality describes the city as “open and welcoming” in their brand platform. The city has been working with their place branding for a long period of time and has been praised by several experts for their ability to create a positive image of the city. Previous research has shown that the residents must be able to identify themselves with the image of the city they live in, otherwise there is a risk that the dissatisfaction toward the municipality will increase. When the plans about a Moomin park became available to everyone, it may be possible that some of the residents no longer recognized themselves in the new image that the municipality communicated. This could explain why the conflict concerning the Moomin park and Skutberget has become as extensive as it has.

No description available.

No description available.

<p>The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving.</p><p>As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest.</p><p>The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.</p>

The research in question examines whether a newspaper benefits from its activity on the Internet and if so - how. Today, the morning press is relatively stable, but tendencies show that there’s a decrease amongst regular readers. The extension of this may jeopardize the position of the morning newspapers in the market and several newspapers choose to publish their content on the Internet. An Internet activity is foremost about keeping the position in the market, not to make an economical profit, and to compete at the same terms with free newspapers and news sites. Later, advertisers have drawn their attention to the Internet which means that the conditions of financing a webpage are improving. As a part of the paper, we have been commissioned by the editor in chief at the Nya Wermlands-Tidningen, Staffan Ander, to investigate how their website currently is presented, what the users think of the website and what the future possibilities are for the website. The results are based on a questionnaire that 345 subscribers participated in. Thus isn’t the results representative for the whole readership of the Nya Wermlands-Tidningen. There are tendencies that articulate that there is a vague interest in the website in its current form. This is derived from the subscribers’ opinion that the website is superfluous in its current state and that the website is poorly marketed, which could explain the lack of interest. The conclusions are that the Nya-Wermlands-Tidningen at the moment is unthreatened as the leading newspaper in the county, but it’s a good investment in the long-term to further develop the website partly to get hold of the younger generation of readers who doesn’t have a strong tradition of reading newspapers. Furthermore, the website is in need of a more active marketing.

Kvinnoforskare är eniga att det under historiens gång existerat en kvinnlig underordning. I hemlivet hade de två könen olika uppgifter; kvinnans plats var i hemmet, där hon tog hand om hushållet och familjen, medan mannen skulle arbeta utomhus. Feminismens frammarsch innebar att fler kvinnor började arbeta, trots att idealet fortfarande var att kvinnan utövade sina moderliga egenskaper, vilket hon skulle göra även på arbetsplatsen. Därmed blev olika yrken snabbt könskodade. Denna uppsats syftar till att undersöka platsannonser i lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningen och hur de speglar maktrelationen mellan kvinnor och män i arbetslivet åren 1885-1905. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys vilken fokuserar på adjektiv som använts för att beskriva den manliga respektive kvinnliga arbetaren samt en kvantitativ studie av antalet platsannonser som riktade sig till eller publicerades av män respektive kvinnor. Resultaten visar hur de adjektiv som beskriver den kvinnliga arbetaren fokuserar mer på hennes personlighetsdrag jämfört med de som används för att beskriva män, vilka istället fokuserar mer på yrkeskompetens. Fler kvinnor än män efterfrågades av arbetsgivare samt sökte arbete genom platsannonser, vilket speglar hur fler kvinnor var benägna att arbeta. Arbetssökande kvinnor kom att under de senare åren mer frekvent använda sig av adjektiv som oftare använts för att beskriva män, såväl som att söka sig till mansdominerade yrken, och utmanade således de manliga privilegierna. / Throughout history women have been seen to have a subordinate role in comparison to men. In the domestic life, the two genders were assigned different tasks. Women were meant to stay indoors, taking care of the household and their family, while men were meant to work outside. As the feminist movement became more widespread throughout Sweden, more women started working, though the standard of women staying indoors, practicing her motherly instincts, remained at her place of work. Thus, different professions were labeled with being either feminine or masculine. The purpose of this essay is to investigate job advertisements in the Swedish local newspaper Nya Wermlands-Tidningen and how they reflect contemporary power structures between men and women in working life in Sweden during the years 1885-1905. This has been carried out through a critical discourse analysis which focuses upon adjectives describing the workers as well as a quantitative study of how many advertisements were addressed to or published by women and men respectively. Results show how working women were described with adjectives that focused more upon their personality than those which were used to describe men, which instead focused more upon their experience in the work field. More women than men were requested by employers as well as sought employment through advertisements, which reflects how more women were prone to work. Job-seeking women were more likely, in the later years, to use adjectives that were previously more common to use when describing men, as well as to seek professions that were dominated by men, challenging the traditional manliness and male privileges.

This study examines how the three most influential local newspapers in Sweden, Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda and Nya Wermlands-tidningen, framed the corona pandemic in terms of tone and main angle in their news reports. The corona pandemic was classified as a pandemic in march 2020 by the World Health Organisation, WHO. International, national and local news media have all reported about the effects and consequences of the virus. The corona pandemic is however not only taking place on national level, but also on local grade. The people who need information about the crisis are people who are closest affected. There is a substantial amount of previous research about journalism in crisis, but it is more common to examine national media rather than on a local level. The method used in this study is a quantitative content analysis and the material contains news articles published in the local newspapers. The purpose of the study is based on Ervin Goffman's framing theory, amongst Ulrich Beck's Risk society and Marina Ghersetti &amp; Tomas Odéns crisis journalism. The result of the study shows that the most common tone was neutral, which implies that all three newspapers are delivering objective and fact-based information in their reporting. It also shows that a part of the news is of the more alarmistic kind. These results are presented in previous research about journalism and crisis, which alludes how alarmist tone is mainly presented but it generally depends on where the crisis takes place. If the question of fact is taking place close to the media in question, the reports tend to be more neutral. The study also shows that the frame called risk magnitude figures by far the most in our study, followed by responsibility of the society and social limits. The results show that the focus slightly shifts from the responsibility of the society and social limits to the question about vaccines and more opening up the society between the two periods. Although there is a difference in what frame that is raised between the periods, the used tone is slightly the same.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.