Kvinnoforskare är eniga att det under historiens gång existerat en kvinnlig underordning. I hemlivet hade de två könen olika uppgifter; kvinnans plats var i hemmet, där hon tog hand om hushållet och familjen, medan mannen skulle arbeta utomhus. Feminismens frammarsch innebar att fler kvinnor började arbeta, trots att idealet fortfarande var att kvinnan utövade sina moderliga egenskaper, vilket hon skulle göra även på arbetsplatsen. Därmed blev olika yrken snabbt könskodade. Denna uppsats syftar till att undersöka platsannonser i lokaltidningen Nya Wermlands-Tidningen och hur de speglar maktrelationen mellan kvinnor och män i arbetslivet åren 1885-1905. Detta har gjorts genom en kritisk diskursanalys vilken fokuserar på adjektiv som använts för att beskriva den manliga respektive kvinnliga arbetaren samt en kvantitativ studie av antalet platsannonser som riktade sig till eller publicerades av män respektive kvinnor. Resultaten visar hur de adjektiv som beskriver den kvinnliga arbetaren fokuserar mer på hennes personlighetsdrag jämfört med de som används för att beskriva män, vilka istället fokuserar mer på yrkeskompetens. Fler kvinnor än män efterfrågades av arbetsgivare samt sökte arbete genom platsannonser, vilket speglar hur fler kvinnor var benägna att arbeta. Arbetssökande kvinnor kom att under de senare åren mer frekvent använda sig av adjektiv som oftare använts för att beskriva män, såväl som att söka sig till mansdominerade yrken, och utmanade således de manliga privilegierna. / Throughout history women have been seen to have a subordinate role in comparison to men. In the domestic life, the two genders were assigned different tasks. Women were meant to stay indoors, taking care of the household and their family, while men were meant to work outside. As the feminist movement became more widespread throughout Sweden, more women started working, though the standard of women staying indoors, practicing her motherly instincts, remained at her place of work. Thus, different professions were labeled with being either feminine or masculine. The purpose of this essay is to investigate job advertisements in the Swedish local newspaper Nya Wermlands-Tidningen and how they reflect contemporary power structures between men and women in working life in Sweden during the years 1885-1905. This has been carried out through a critical discourse analysis which focuses upon adjectives describing the workers as well as a quantitative study of how many advertisements were addressed to or published by women and men respectively. Results show how working women were described with adjectives that focused more upon their personality than those which were used to describe men, which instead focused more upon their experience in the work field. More women than men were requested by employers as well as sought employment through advertisements, which reflects how more women were prone to work. Job-seeking women were more likely, in the later years, to use adjectives that were previously more common to use when describing men, as well as to seek professions that were dominated by men, challenging the traditional manliness and male privileges.

Den här studien har undersökt hur traditionella och sociala medier samspelar med varandra i ett medieekologiskt system och hur lokala tidningar interagerar med sin publik på Facebook. Studien har genomförts genom en kvantitativ enkätstudie om lokaljournalistikens roll, och genom en textanalys av datainsamling från två lokala tidningars Facebookinlägg. De två tidningar som analyserades var Helsingborgs Dagblad och Piteå-Tidningen. Enkätresultatet visade att lokaljournalistiken fortfarande har en betydelsefull roll för läsarna och traditionella medier kommer inte att ersättas av sociala medier utan de kommer att samspela i ett så kallat hybridsystem. Resultatet från textanalysen visade att lokaltidningarna använder Facebook som en plats för att nå ut till en större publik, däremot inte som en plats för att ge läsarna mer utrymme i samhällsdebatten.

According to earlier studies, men dominates the sports pages in Swedish newspapers. The gender balance is far from equal and the purpose of this thesis is therefore to look into how Swedish local and regional newspapers covered gender in their sports pages during the year of 2013. The study also examines the news values of men’s and women’s sports, whether there are any differences compared to previous studies and whether there are any differences across the country. The study uses a quantitative content analysis and the result is based on editorial material from six randomly selected newspapers in 18 randomly selected days. We have analyzed 2005 separate units in 108 copies of newspapers. The study shows, as in previous studies, that the news feed is mainly concentrated on sports practiced by men, and it isn’t any significant differences across the country regarding the coverage of gender. Sports practiced by men also have a higher newsworthiness since it gets more space and are more promoted on the frontpages of the newspapers. The conclusion is therefore that sports practiced by women are marginalized as a deviation from the male norm.

Problemformulering och syfte: Den 17-åriga flickan Lisa Holms försvinnande den 7 juni 2015 var ett fall som gavs enorm publicitet i svensk media och denna nyhetshändelse engagerade hela Sverige. Den stora uppmärksamhet som dramatiska händelser väcker i svensk media kan förklaras av att en händelses sensationella karaktär har inverkan på nyhetsvärdet. Konkurrensen mellan medier och jakten efter att fånga publikens uppmärksamhet gör att de använder sig av olika journalistiska grepp och berättartekniker när de rapporterar om stora dramatiska händelser. Syftet med den här studien har varit att, utifrån fallet Lisa Holm, se hur tre svenska tidningar använder sig av medielogik, samt hur de gestaltar och berättar narrativt om en dramatisk händelse i nyhetsrapporteringen. Metod och material: Med narrativ innehållsanalys och teorierna medielogik, gestaltning och framing narrative och våra frågeställningar har vi undersökt nyhetsrapporteringen om fallet Lisa Holm i tidningarna Nya Lidköpings-tidningen, Aftonbladet och Dagens Nyheter från 9 juni till 15 juni 2015. Till hjälp i arbetet att analysera artiklarna från respektive tidning har vi använt oss av en frågemall från Anna Johanssons bok Narrativ teori och metod – med livsberättelsen i fokus. Huvudresultat: Medielogikens journalistiska grepp är mest framträdande i Aftonbladet. Alla tre tidningarna har dock ett stort fokus på personliga berättelser. Det finns skillnader i hur Aftonbladet, NLT och DN väljer att gestalta fallet, men berättelsens poäng blir densamma för alla tre tidningar. Narrativt berättande och dramaturgi ser vi exempel på genom hur de tre tidningarna presenterar berättelsens händelseförlopp och uppbyggnad.

Problem formulation There are many studies on how the media produces environmental changes, but environmental changes are a large abstract topic. It includes many smaller parts of more concrete contexts. One very big problem that occurs is that human footprints end up in poorer countries, where natural resources are converted into goods that are consumed by us in the western world. Tropical forests in Borneo, Malaysia and Indonesia are devastated in favor of plantations of oil palm trees, which are then used in a variety of commodities worldwide. In this paper we want to highlight the subject of palm oil. We want to make people more aware of how the palm oil industry is conducted and where the newspapers put their focus. Aim The study aims to investigate whether Expressen, the Sveriges Natur, the Tidningen Syre, Dalarnas Tidningar and TT Nyhetsbyrån and how they are presented to citizens in those publications. Method and material A quantitative content analysis has been carried out consisting of a total of 14 analysis objects from Expressen, Sveriges Natur, Tidningen Syre, Dalarnas Tidningar and TT Nyhetsbyrån. Main results We can conclude that the topic of palm oil and the palm oil industry in the articles is an infected debate in which many different aspects are involved. Conflicts are the focus of reporting, closely followed by human responsibility for the enviroment. The categories have given us an overview of how many different aspects are included in the subject and how many concerns there are in connection with the palm oil industry.

This study examines how the three most influential local newspapers in Sweden, Helsingborgs Dagblad, Nerikes Allehanda and Nya Wermlands-tidningen, framed the corona pandemic in terms of tone and main angle in their news reports. The corona pandemic was classified as a pandemic in march 2020 by the World Health Organisation, WHO. International, national and local news media have all reported about the effects and consequences of the virus. The corona pandemic is however not only taking place on national level, but also on local grade. The people who need information about the crisis are people who are closest affected. There is a substantial amount of previous research about journalism in crisis, but it is more common to examine national media rather than on a local level. The method used in this study is a quantitative content analysis and the material contains news articles published in the local newspapers. The purpose of the study is based on Ervin Goffman's framing theory, amongst Ulrich Beck's Risk society and Marina Ghersetti & Tomas Odéns crisis journalism. The result of the study shows that the most common tone was neutral, which implies that all three newspapers are delivering objective and fact-based information in their reporting. It also shows that a part of the news is of the more alarmistic kind. These results are presented in previous research about journalism and crisis, which alludes how alarmist tone is mainly presented but it generally depends on where the crisis takes place. If the question of fact is taking place close to the media in question, the reports tend to be more neutral. The study also shows that the frame called risk magnitude figures by far the most in our study, followed by responsibility of the society and social limits. The results show that the focus slightly shifts from the responsibility of the society and social limits to the question about vaccines and more opening up the society between the two periods. Although there is a difference in what frame that is raised between the periods, the used tone is slightly the same.

The general purpose with this study was to investigate what happens when several different participants engage in the process of communicating a mutual message throughout a common paper. With “Skellefteå-tidningen” an official paper from the the municipality of Skellefteå, as an example, both the sender (i.e. the editorial staff) and the receiver (i.e. the reader) perspective is studied and analyzed. The result of these two perspectives are compared to see if the intended sent message is the message that the reader of the paper interpret.   The aim of this study was to investigate how the concerned parties within the municipality of Skellefteå cooperate to make a common product with a mutual message and purpose. The study also aimed to investigate how the citizens of Skellefteå, the receivers of the paper, experience the sent message. The material this study is based on was collected through qualitative interviews with the senders of the paper and focus group interviews with representatives from the receivers. In this study we have used both organizational communication theories and theories on uses and gratifications.   The result of the study indicates that concerned parties within the municipality of Skellefteå have different views on how they want to convey the general message in the paper. Some want the message to focus on Skellefteå as a place while the others want to focus on how and what the municipality of Skellefteå do as a government agency. The senders of the paper, despite their different view on how to send the message, agrees that the general message within the paper should be that Skellefteå is a great place where you can be proud to live. The results also shows that this is in fact the message that the readers interpret after reading the paper. The study show that the paper Skellefteå-tidnignen is a product that fills its purpose. It offer the reader a wide range of material to read and therefore the reader can, with the paper, fullfil many different needs. One other conclusion of this study is however that the senders have difficulties in making the citizens of Skellefteå open and read the paper.

<p>Abstract</p><p>Title: Is it easy to make the right decision? An essay about how the profiled senior level schools communicate with their future pupils and their parents. (Lätt att göra rätt val? En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras föräldrar.)</p><p>Author: Erika Cassman</p><p>Aim: My hypothesis is that parental influence is higher when the students are going to a detached school than when the students are going to a school with a profiled program because in the profiled program they are going to study a course that they love and is chosen by themselves. The aim of this essay is therefore to find out if this thesis is right or wrong. Furthermore I want to find out how the senior level schools inform their future pupils about their school and their special profile. Does the information work? Is it easy to make the right decision?</p><p>Method/Material: I have made interviews in two schools and interviewed the director of the comprehensive school of the municipality of Uppsala. Furthermore Ihave sent out an inquiry to the seventh grade pupils and their parents at Katarinaskolan and Gränbyskolan. To see if the local press in Uppsala has written something about the seventh grade pupils’ school choices I have looked at Upsala Nya Tidning and Tidningen 1 Uppsalatidningen.</p><p>Main Results: The most frequent source of information is the schools own websites. Communication mouth to mouth is also common. Almost all of the informants say that an information meeting is a good way to get information. The children and their parents who do not have access to the Internet or do not know anyone at either of the schools in the study will not get the same information as the ones that have Internet or know someone at Katarinaskolan or Gränbyskolan. To get information the parents have to be active in their information seeking. If they do not seek information actively they do not get the information and the lack of information segregates pupils from each other.</p><p>Number of pages: 42 (74 including enclosures)</p><p>Course: Media and Communication Studies C</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Period: Autumn 2006</p><p>Tutor: Peder Hård af Segerstad</p><p>Keywords: Senior level school, detached school, profile, segregation, communication, the municipality of Uppsala, Katarinaskolan, Gränbyskolan, Upsala Nya Tidning, Tidningen 1 Uppsalatidningen</p>

Abstract Title: Is it easy to make the right decision? An essay about how the profiled senior level schools communicate with their future pupils and their parents. (Lätt att göra rätt val? En uppsats om den profilerade högstadieskolans kommunikation med blivande elever och deras föräldrar.) Author: Erika Cassman Aim: My hypothesis is that parental influence is higher when the students are going to a detached school than when the students are going to a school with a profiled program because in the profiled program they are going to study a course that they love and is chosen by themselves. The aim of this essay is therefore to find out if this thesis is right or wrong. Furthermore I want to find out how the senior level schools inform their future pupils about their school and their special profile. Does the information work? Is it easy to make the right decision? Method/Material: I have made interviews in two schools and interviewed the director of the comprehensive school of the municipality of Uppsala. Furthermore Ihave sent out an inquiry to the seventh grade pupils and their parents at Katarinaskolan and Gränbyskolan. To see if the local press in Uppsala has written something about the seventh grade pupils’ school choices I have looked at Upsala Nya Tidning and Tidningen 1 Uppsalatidningen. Main Results: The most frequent source of information is the schools own websites. Communication mouth to mouth is also common. Almost all of the informants say that an information meeting is a good way to get information. The children and their parents who do not have access to the Internet or do not know anyone at either of the schools in the study will not get the same information as the ones that have Internet or know someone at Katarinaskolan or Gränbyskolan. To get information the parents have to be active in their information seeking. If they do not seek information actively they do not get the information and the lack of information segregates pupils from each other. Number of pages: 42 (74 including enclosures) Course: Media and Communication Studies C University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Period: Autumn 2006 Tutor: Peder Hård af Segerstad Keywords: Senior level school, detached school, profile, segregation, communication, the municipality of Uppsala, Katarinaskolan, Gränbyskolan, Upsala Nya Tidning, Tidningen 1 Uppsalatidningen

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.