<p>Via exempelvis bloggar skapas det fler möjligheter för vem som helst att utrycka sina tankar, känslor och sin kunskap på så att hela världen kan ta del av dem, vilket gör att journalisternas monopol på att publicera offentligt försvinner (Karlsson, 2007, s.38ff). Samtidigt hotas många lokaltidningars mindre redaktioner av nedläggning på grund av ett högt ekonomiskt tryck (Cepaite & Stúr, 2008, s.8, http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=108670#, 10:43 20/11 2008). Mindre tidningar tvingas lösa sina ekonomiska problem bland annat med sammanslagningar, med konkurrerande tidningar, eller genom att köpas upp till att bli en liten del av en större mediekoncern (Nygren, 2008a, 28ff). Dessutom tenderar mer av lokaltidningarnas material komma från nyhetsbyråer eller någon annan redaktion när material samkörs inom koncernen vilket gör att samma material publiceras i flera tidningar (Nygren, 2008a, s. 80). Utöver det blir vanan att läsa morgontidningen allt svagare när fler väljer att läsa nyheterna på nätet (Sternvik m fl., 2008, s. 7, 14, 29f).</p><p>          Syftet med studien var därför att undersöka hur lokaljournalistens yrkesroll ser ut idag, efter förändringarna som lokalpressen gått igenom de senaste åren. Detta har vi undersökt genom en fallstudie på Gefle Dagblad (GD).</p><p>          Vi har genomfört sex respondentintervjuer med lokaljournalister på GD, dessutom respondentintervjuer med de båda nyhetscheferna på GD, samt en respondentintervju med Justus Bennet, ombudsman för bland annat arbetsmarknad och etik på Svenska Journalistförbundet.</p><p>          I studien har vi kommit fram till att flera av lokaljournalisterna på GD tycker att mycket av arbetet går på rutin, delvis på grund av att de har specialområden att bevaka, och att svarspersonerna tycker att de kommer ut från redaktionen mer sällan, eftersom det mesta arbetet sköts via telefon eller dator. Svarspersonerna menar även att arbetsuppgifterna har blivit fler men att de ändå inte upplever arbetet som stressigare, vilket de själva tror beror på att de successivt har vant sig vid arbetstempot. Däremot upplever några av de svarspersoner som arbetat en längre tid på GD att kraven på lokaljournalisten har ökat. Ny teknik har delvis underlättat genom att ta bort dubbeljobb, upplever svarspersonerna, men den kan även bli en stressfaktor när den inte fungerar.</p><p>          Svarspersonerna upplever inte heller att de behöver jobba multikompetent, eftersom arbetsuppgifterna på redaktionen fortfarande är uppdelade efter yrkesgrupper. Däremot får journalisterna i regel prova på olika arbetsområden på redaktionen. Ännu har satsningar på webben inte kommit igång fullt ut, delvis eftersom webben inte drar in tillräckligt med pengar för att bli lönsam. Det material som publiceras på webben är ofta inte heller så genomtänkt utan är bara några korta rader från papperstidningsversionen.</p><p>          Svarspersonerna tror att lokaljournalistiken även i framtiden kommer att spela roll, eftersom den sorterar relevant information i ett hanterligt format om läsarnas närområde. Så väl kommentarsfunktionen på webben, som medborgarjournalistik och bloggar kommer att bli ett komplement till lokaljournalistiken utan att konkurrera ut den, tror svarspersonerna. Men däremot kan starka ekonomiska krafter komma att sätta sin prägel på vilket format lokaljournalistiken kommer att presenteras i, menar svarspersonerna.<strong></strong></p>

Via exempelvis bloggar skapas det fler möjligheter för vem som helst att utrycka sina tankar, känslor och sin kunskap på så att hela världen kan ta del av dem, vilket gör att journalisternas monopol på att publicera offentligt försvinner (Karlsson, 2007, s.38ff). Samtidigt hotas många lokaltidningars mindre redaktioner av nedläggning på grund av ett högt ekonomiskt tryck (Cepaite &amp; Stúr, 2008, s.8, http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?VersionId=108670#, 10:43 20/11 2008). Mindre tidningar tvingas lösa sina ekonomiska problem bland annat med sammanslagningar, med konkurrerande tidningar, eller genom att köpas upp till att bli en liten del av en större mediekoncern (Nygren, 2008a, 28ff). Dessutom tenderar mer av lokaltidningarnas material komma från nyhetsbyråer eller någon annan redaktion när material samkörs inom koncernen vilket gör att samma material publiceras i flera tidningar (Nygren, 2008a, s. 80). Utöver det blir vanan att läsa morgontidningen allt svagare när fler väljer att läsa nyheterna på nätet (Sternvik m fl., 2008, s. 7, 14, 29f).           Syftet med studien var därför att undersöka hur lokaljournalistens yrkesroll ser ut idag, efter förändringarna som lokalpressen gått igenom de senaste åren. Detta har vi undersökt genom en fallstudie på Gefle Dagblad (GD).           Vi har genomfört sex respondentintervjuer med lokaljournalister på GD, dessutom respondentintervjuer med de båda nyhetscheferna på GD, samt en respondentintervju med Justus Bennet, ombudsman för bland annat arbetsmarknad och etik på Svenska Journalistförbundet.           I studien har vi kommit fram till att flera av lokaljournalisterna på GD tycker att mycket av arbetet går på rutin, delvis på grund av att de har specialområden att bevaka, och att svarspersonerna tycker att de kommer ut från redaktionen mer sällan, eftersom det mesta arbetet sköts via telefon eller dator. Svarspersonerna menar även att arbetsuppgifterna har blivit fler men att de ändå inte upplever arbetet som stressigare, vilket de själva tror beror på att de successivt har vant sig vid arbetstempot. Däremot upplever några av de svarspersoner som arbetat en längre tid på GD att kraven på lokaljournalisten har ökat. Ny teknik har delvis underlättat genom att ta bort dubbeljobb, upplever svarspersonerna, men den kan även bli en stressfaktor när den inte fungerar.           Svarspersonerna upplever inte heller att de behöver jobba multikompetent, eftersom arbetsuppgifterna på redaktionen fortfarande är uppdelade efter yrkesgrupper. Däremot får journalisterna i regel prova på olika arbetsområden på redaktionen. Ännu har satsningar på webben inte kommit igång fullt ut, delvis eftersom webben inte drar in tillräckligt med pengar för att bli lönsam. Det material som publiceras på webben är ofta inte heller så genomtänkt utan är bara några korta rader från papperstidningsversionen.           Svarspersonerna tror att lokaljournalistiken även i framtiden kommer att spela roll, eftersom den sorterar relevant information i ett hanterligt format om läsarnas närområde. Så väl kommentarsfunktionen på webben, som medborgarjournalistik och bloggar kommer att bli ett komplement till lokaljournalistiken utan att konkurrera ut den, tror svarspersonerna. Men däremot kan starka ekonomiska krafter komma att sätta sin prägel på vilket format lokaljournalistiken kommer att presenteras i, menar svarspersonerna.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra tidningar som ingår i undersökningen är gävletidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundstidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds–Posten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten. Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden. Studien visar att den ökningen inte påverkar sportens utrymme i tidningen. Samtidigt visar undersökningen att sporten i gävletidningarna har fått större andel av tidningarnas totala redaktionella material. I östersundstidningarna är fördelningen ungefär densamma i dag som åren 1972/1973 och 1992/1993. Resultatet belyser också att tidningar i en ort med framstående elitidrottsatsar mer på bevakningen av lokalsport, än tidningar i en ort utan framstående elitidrott på lokalnivå.

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013   Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskap Författare: Marie-Louise Proos Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation.

Abstract Titel: När rykten blir nyheter – Lokalpressen och Flashback Forum Författare: Anna Jernberg, Annica Hallquist Handledare: Anna Edin   Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och Gävles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nära de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sätter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mån även ryktesspridning. Syftet med uppsatsen var att studera om och i så fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum. De metoder vi har använt oss av för att nå vår slutats är komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur många fall lokalpressen använder sig av Flashback och hur våra informanter i intervjuer säger sig arbeta med detta forum. Materialet kommer från intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nätupplagor samt tråden på Flashback Forum Mord på kvinna, Gävle 20/9-14 som handlar om mordet på Stora Esplanadgatan. Avgränsningsperioden var från 2014-09-20 till 2014-10-20. Vårt svar på undersökningen är: de kriminalfall du läser om på Flashback idag kanske du får läsa om i morgondagens tidning.   Nyckelord: Flashback Forum, agenda setting, medie- och pressetik, ryktesspridning, medborgarjournalistik, Arbetarbladet, Gefle Dagblad.

Abstract Författare: Ronya Fredriksson Titel: ”En myndighet – två sidor”. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen” Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap Syfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media, dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen var att kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012- 2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten. Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammans med ett kodschema. Valet av den här metoden grundade sig på materialets omfång. För att se problemet ur två perspektiv så tillfrågades även Gävles befolkning om vad de tycker om Arbetsförmedlingen i en enkät. Personerna tillfrågades även om de har uppmärksammat myndigheten i media. Material: Materialet söktes fram och hämtades ifrån GD.se (Gefle Dagblad) och Aftonbladet.se. Materialet bestod av 155 texter; nyhetsartiklar, debattinlägg, krönikor och insändare. Resultat: Undersökningen visade att både media och människor bosatta i Gävle kommun har en negativ attityd och inställning gentemot Arbetsförmedlingen. Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som var positiva. Totalt så svarade 138 personer på enkäten och endast 21 uppgav att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning av myndigheten. Nyckelord: arbetsförmedlingen, aftonbladet, gefle dagblad, förtroende, myndighet, massmedia, kvantitativ innehållsanalys, kodschema, gävle, enkätundersökning

According to earlier studies, men dominates the sports pages in Swedish newspapers. The gender balance is far from equal and the purpose of this thesis is therefore to look into how Swedish local and regional newspapers covered gender in their sports pages during the year of 2013. The study also examines the news values of men’s and women’s sports, whether there are any differences compared to previous studies and whether there are any differences across the country. The study uses a quantitative content analysis and the result is based on editorial material from six randomly selected newspapers in 18 randomly selected days. We have analyzed 2005 separate units in 108 copies of newspapers. The study shows, as in previous studies, that the news feed is mainly concentrated on sports practiced by men, and it isn’t any significant differences across the country regarding the coverage of gender. Sports practiced by men also have a higher newsworthiness since it gets more space and are more promoted on the frontpages of the newspapers. The conclusion is therefore that sports practiced by women are marginalized as a deviation from the male norm.

<p>The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint & the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable.</p> / <p>Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.</p><p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.</p><p> </p><p>För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.</p><p> </p><p>I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.</p><p>- En retorisk argumentationsanalys av hur två landsortstidningar använder retoriken för att rikta sig till sina mottagare</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Malin Björklund</p><p><strong>Handledare: </strong>Eva Ekstrand</p><p><strong>Examinator: </strong>Margareta Rönnberg</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, Västerbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning.</p><p> </p><p><strong>Problem: </strong>Retoriken kan användas på två olika sätt, både för att övertala och för att övertyga sina mottagare. Används en text för att övertala, får mottagaren själv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken många gånger övertala, även fast det inte alls var journalistens syfte med texten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här undersökningen är att se hur Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder sig av retoriken för att nå ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp används för att övertala och vilka används för att övertyga?</p><p> </p><p><strong>Frågeställning: </strong>Den övergripande frågeställningen är om Gefle Dagblad och Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Retorisk argumentationsanalys<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Slutsatser: </strong>Den starkaste slutsatsen är att Gefle Dagblad använder retoriken för att övertala sina mottagare, medan Västerbottens-Kuriren använder retoriken för att övertyga.</p><p> </p>

The role of the professional photographer is ever changing. The changes take place as the Swedish media industry itself, due to fluctuations in the economy, is forced to change. As the demand for printed news wane, the advertisers seek out other media and free newsprint &amp; the internet take over large portions of the market, the newspaper industry is forced to cut issues and make drastic changes to stay in business. This changes directly affects the way news bureaus are organised and inevitably changes the working conditions of their employees. The two competing newspapers “Arbetarbladet” and Gefle Dagblad” in the Gävle district were affected by this kind of change in quite a unique way. To cut costs the photo departments of the two newspapers were merged, now providing pictures for both rivals and breaking new ground as a Swedish first in doing so. The purpose of this study was/is to research if, and in that case how, the roles of the professional photographers has changed as the departments were merged. We based our research on observations of the everyday tasks at the merged department using these observations to formulate questions for the affected photographers and their supervisors. These observations made it possible for us to gain an understanding of how the photographers dealt with their new working conditions. Observing and participating in the work was also important as it let us, as researchers, gain the respect of the photographers. Our observations and experiences forming the base of our interviews made it possible for us to ask the relevant questions. During the interviews the different ways in which these photographers roles have changed became more distinct. The photographers still perform all those tasks that form the base of their trade, producing pictures, meeting people and documenting important events, but the differences compared to their former roles were drastic. The photographers were no longer expected to take an active role in the journalistic creation of news as this would destroy the neutral balancing act between the two rivalling newspapers. They no longer went to a location with just one reporter, but often with two rivalling ones all in the same car. This major change damages the teamwork between the reporter and the photographer, who are no longer able to freely discuss the way they want to present the story to the readers. The photographers can see both improvements and drawbacks in their daily work after the merge and/but are all/still convinced that future changes are inevitable. / Den fotografiska yrkesrollen befinner sig i en ständig förändring. Det sker i takt med att mediemarknaden i Sverige omvandlas på grund av ekonomins svängningar. När efterfrågan på papperstidningar sjunker, annonsörer sviker och gratistidningar och internet tar över allt mer av marknaden, tvingas företagsledningar ta beslut om minskad upplaga och drastiska besparingsåtgärder. Detta har direkt effekt på redaktionsorganisationer och förändrar också oundvikligen villkoren för de som arbetar där. I Gävle drabbas fotograferna på de båda konkurrerande tidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad på ett unikt sätt. För att spara pengar slogs de båda fotoredaktionerna samman och konkurrenterna blev därmed först i Sverige med att ha en fotoavdelning som skulle fungera som en bildbyrå.   Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur fotografernas yrkesroll förändrades i och med sammanslagningen.   För att få svar på syftet använde vi oss av observationer av de vardagliga sysslorna på den sammanslagna redaktionen och respondentintervjuer med de berörda fotograferna och deras bildchef. Deltagande observationer gjorde vi för att få insyn i hur arbetet för fotograferna fungerade. Observationerna var också viktiga eftersom de etablerade ett förtroende hos fotograferna för oss som forskare. Det vi såg och upplevde blev sedan viktigt när vi utarbetade intervjufrågor och gjorde det lättare för oss genomföra intervjuerna.   I och med respondentintervjuerna kom vi fram till att fotografernas yrkesroll har förändrats på många sätt. Fotograferna förväntas inte längre delta i det journalistiska skapandet av nyheter. Eftersom deras förhållande till de två konkurrerande uppdragsgivarna, ska vara neutralt. En stor skillnad är att fotograferna på ”bildbyrån” numera inte bara har en reporter med sig i bilen på vissa uppdrag, de har två konkurrenter. Detta försvårar samtal mellan reporter och fotograf som inte längre öppet kan prata om vinkel på uppdrag. Men trots alla förändringar är fotograferna är fortfarande fotografer i den bemärkelsen att de fortfarande utför de idealsysslor en fotograf förväntas göra, framställa bilder, möta människor och dokumentera viktiga händelser.  Fotograferna ser både positiva och negativa effekter i sin yrkesvardag efter sammanslagningen, alla är överens om att det inte går att undvika förändringar i framtiden.