No description available.

<p>Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen. Hur väl parterna känner till varandras uppfattningar skiljer sig mellan de olika variablerna. Vidare konstateras att skillnaden både i åsikt och kännedom om varandras åsikter på webb- och printupplaga är mycket liten.</p>

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen. Hur väl parterna känner till varandras uppfattningar skiljer sig mellan de olika variablerna. Vidare konstateras att skillnaden både i åsikt och kännedom om varandras åsikter på webb- och printupplaga är mycket liten.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.

No description available.

I Samkönade äktenskaps vara eller icke vara inom Svenska kyrkan utförs en argumentationsanalys, baserad på hermeneutiks metod och kvalitativ textanalys, av debattartiklar som behandlat frågan som Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten efter att svenska staten har gjort äktenskapsbalken könsneutral. Alla undersökta debattartiklar är publicerade mellan 2008-12-11 och 2009-10-31 i Kyrkans tidning och Dagens Nyheter. I resultatanalysen framgår det att både ja- och nej-sidan använder sig av ungefär samma typer av argument men med olika vinklingar och tolkningar. Nej-sidan använder sig dock mer av ett toleransperspektiv än ja-sidan. I ja-sidans argumenterande kan man hitta en underliggande normkritik av heteronormativiteten.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

Native advertising is a marketing strategy that aims to merge advertising into journalistic articles. It is a relatively new form of advertising that is rapidly growing and more media companies are applying this kind of content to secure their future revenues.   This study explores the understanding of native advertising and its impact on peoples trust towards today’s online newspapers. The thesis is a qualitative study based on eight interviews with online news consumers. The theoretical perspective in this study is based on research regarding trust, ethos and the struggling media landscape.   Our study shows that native advertising does have influence on the consumer’s perception towards online newspapers. It also shows that the level of confusion between journalistic content and native advertising is noticeable. For some of our respondents it was hard to define whether they were reading an article written by a journalist or a company.

The transatlantic slave trade started in the 17th century and lasted for more than two hundred years, and many nations across the world abolished the slave trade during the 19th century. As slavery became a rather controversial topic, it led to hectic debates about the moral aspects of buying and selling human beings. During the 19th century in North America, newspapers were used to influence people and make them aware of the contemporary slave trade. Ideas and thoughts about the slave trade were conveyed to the public through newspapers, which became important and widely used media phenomena. Newspapers have always been used to convey different kinds of information, and as slavery was a much-disputed topic, the newspapers frequently wrote about it. This study aims to give an analysis of how three 18th century Swedish newspapers – Folkets röst, Jönköpingsbladet and Post- och inrikes tidningar – depicted the slave trade and slavery in general, between 1840 and 1860. In each newspaper, 15 news articles were analysed. The results show that the number of news articles where slavery was depicted in a negative context in Folkets röst and Post- och inrikestidningar, the results were approximately the same. As for Jönköpingsbladet, slavery was depicted in primarily neutral contexts. Neither of the newspapers depicted slavery positively.