Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande. Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper. Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra. Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter.</p><p><strong>Resultat:</strong> I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan.<strong> </strong>Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar.</p> / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

<p>Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande.</p><p>Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper.</p><p>Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra.</p><p>Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.</p>

Bakgrund: Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll,    sportjournalisterna. Metod: Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter. Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan. Den ökade informations-       strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar. / En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare –En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion. In our results, we can see that the work environment is the largest and most frequently reported theme in both the newspapers and in the union affiliated journals, in which the work environment acts as a hub where the other themes are interconnected. In conclusion we can see that some patterns have not changed significantly in the debate regarding the school and the teacher in their professional role between 1979 and the first years of the 21th century. Medias focus on subject knowledge, financial resources, increased wages, discipline and enhanced status of the teaching profession remains and are described in similar terms throughout the whole of our studied period, and thus is not a new problem or new feature in the media debate about the Swedish school system.

This qualitative text analysis has studied medias portrayal of Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik and their respective terrorist attacks. The purpose of the essay was to study the newspapers portrayal of the terrorists, with one terrorist being part of an us group and the other one part of a them group. It also aspires to uncover whether the medias portrayal of the terrorists reproduce mechanisms which help sustain the gap between us and them. To answer the essays research questions we have used the media theory about agenda setting and the sociologists Norbert Elias’ and John L. Scotsons theory about established and outsiders. The analysis of news articles the first two days after the terrorist attacks in Swedish newspapers Expressen and Aftonbladet showed a difference in the portrayal of the established Breivik, whos persona and actions were explained on an individual level, whereas the outsider Abdulwahab was connected to groups and his acts explained on a more structural level. The results have also shown how deeply connected terrorism and Islam are, which especially came through in the articles about Breivik, a Christian ethnic Norwegian man. / Denna kvalitativa textanalysstudie har undersökt medias framställning av Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik och deras respektive terrordåd. Syftet var att undersöka tidningars framställning av terrorister, där ena terroristen tillhör en vi-grupp och den andra en dem-grupp. Den avser även att se om media reproducerar mekanismer som upprätthåller klyftan mellan vi och dem i sin rapportering av terrordåden. För att svara på forskningsfrågorna har vi tagit hjälp av den medievetenskapliga teorin om dagordningen och dess byggstenar samt sociologerna Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders. Analysen av artiklar från de två första dagarna efter dåden i Expressen och Aftonbladet visade en skillnad i framställningen hos den etablerade Breivik, som framställdes på ett individuellt plan, medan outsidern Abdulwahab kopplades ihop med grupper och förklarades av strukturella skäl. Resultaten har även visat att terrorism är starkt ihopkopplat med religionen islam, även i Breiviks fall, som inte är muslim.

Bakgrund: Svenska folkets uppfattning av idrottsvetenskaplig forskning är beroende på vilka studier som behandlas i media, samt hur väl påståenden som görs i media överensstämmer med resultaten i vetenskapliga studier. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan evidensstyrkan på idrottsvetenskapliga studier som förekommer i svenska tidningar med rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns skillnader i rapporteringskvalitet mellan fyra svenska tidningar vars artiklar berörde idrottsvetenskaplig forskning. Metod: Datainsamlingen bestod av 40 tidningsartiklar i Metro, Dagens Nyheter (DN), Expressen samt Aftonbladet och motsvarande 40 vetenskapliga studier av idrottsvetenskaplig relevans. Resultat: Ett Spearman´s korrelationstest visade ett signifikant positivt samband med korrelationskoefficient ρ = 0,353 (p = 0,026) mellan evidensstyrkan på de vetenskapliga studierna och rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Ett Mann-Whitney U-test visade en signifikant skillnad (p=0,015) mellan DN och samtliga övriga tidningar i rapporteringskvalitet till fördel för DN. Slutsats: Resultaten antyder att rapporteringskvaliteten är i större utsträckning bristande när vetenskapliga studier av lägre evidensstyrka behandlas i media. Framförallt påståenden som görs i Metro, Expressen samt Aftonbladet torde granskas kritiskt när det gäller forskning och idrottsvetenskapliga studier.

No description available.

Den djupt rotade bilden av en normativt manlig tatueringskultur vidmakthålls i tatueringstidningar genom en översexualiserad, icke representativ, uteslutande framställning av kvinnor. Detta motverkas i denna uppsats genom att synliggöra och ifrågasätta den manliga normen via utformning av en normkreativ tatueringstidning som speglar konstnärskapet och mångsidigheten i tatueringskulturen samt porträtterar kvinnor på ett starkt och jämställt sätt. För att skapa en grund för det kreativa arbetet gjordes en insamling av teoretisk kunskap som sedan applicerades på en analys av befintliga tatueringstidningar utifrån ett både design- och normkritiskt perspektiv. Analysen följdes av kvalitativa intervjuer som undersökte hur tatueringstidningar uppfattas av kvinnliga tatuerare och hur de vill framställas i en sådan publikation. Dessa steg resulterade i designbeslut som ledde till skapandet av en normkreativ tatueringstidning, Ink on Ink, som utformades på ett estetiskt tilltalande samt normkritiskt sätt gentemot kvinnliga tatuerare och deras verk.