<p>Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.</p><p>Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.</p><p>Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.</p><p>Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen. Undersökningsmaterialet sträcker sig därför från det första numret i båda tidningarna 1991 till mitten på september, samma år. Undersökningen problematiserades genom det faktum att Svenska Dagbladet utgavs varje dag, medan Lärarnas Tidning utkom endast en gång i veckan. En kvalitativ analysmetod av innehållet i debatten blev därför det bästa tillvägagångssättet att genomföra undersökningsarbetet på.</p><p>Undersökningens resultat betraktas utifrån ett antal teorier, beskrivna i forskningsläget. Den kvantitativa delen i undersökningen studeras enligt teorin om den offentliga debattens böljegång, av Maria Folcke-Fichtelius. Medieprofessorn Maxwell McCombs teori om hur dagordningen uppstår och vidhålls av media är tongivande för hur jag försökt att tolka undersökningsmaterialet.</p><p>Resultatet av undersökningen är att en kraftig opinion mot reformen framfördes i de båda tidningarna. Trots det starka motståndet som syntes särskilt i Svenska Dagbladet, fick socialdemokraterna tillräckligt med partipolitiskt stöd från centerpartiet och vänsterpartiet för att kunna genomföra reformen. Lärarnas Tidnings bild av reformen var heller aldrig lika ensidigt skeptisk mot förslaget. De var ju trots allt ett av de fackförbund som hade jobbat hårt för att få till ett treårigt gymnasium för alla elever. Svenska Dagbladet visade istället på en mer enad front emot reformen, både i ledarartiklarna och i de debattartiklar som publicerades i tidningen. Särskilt ansåg de att reformen skulle försämra för de mer studiemotiverade eleverna på teoretiska program. Detta medan vinsten för de yrkesinriktade eleverna ansågs vara försumlig. Detta var troligen debattens verkliga vattendelare. Socialdemokraterna ansåg nämligen att skolan var tvungen att förbättra utsikterna för framtida fortbildning även för fabriksarbetaren. Svenska Dagbladet och dess läsare såg de som gick vidare till högskolan som landets verkliga tillgång i ett Sverige som närmade sig EG-samarbete och allt fler influenser från omvärlden.</p>

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen. Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer. Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster. Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen. Undersökningsmaterialet sträcker sig därför från det första numret i båda tidningarna 1991 till mitten på september, samma år. Undersökningen problematiserades genom det faktum att Svenska Dagbladet utgavs varje dag, medan Lärarnas Tidning utkom endast en gång i veckan. En kvalitativ analysmetod av innehållet i debatten blev därför det bästa tillvägagångssättet att genomföra undersökningsarbetet på. Undersökningens resultat betraktas utifrån ett antal teorier, beskrivna i forskningsläget. Den kvantitativa delen i undersökningen studeras enligt teorin om den offentliga debattens böljegång, av Maria Folcke-Fichtelius. Medieprofessorn Maxwell McCombs teori om hur dagordningen uppstår och vidhålls av media är tongivande för hur jag försökt att tolka undersökningsmaterialet. Resultatet av undersökningen är att en kraftig opinion mot reformen framfördes i de båda tidningarna. Trots det starka motståndet som syntes särskilt i Svenska Dagbladet, fick socialdemokraterna tillräckligt med partipolitiskt stöd från centerpartiet och vänsterpartiet för att kunna genomföra reformen. Lärarnas Tidnings bild av reformen var heller aldrig lika ensidigt skeptisk mot förslaget. De var ju trots allt ett av de fackförbund som hade jobbat hårt för att få till ett treårigt gymnasium för alla elever. Svenska Dagbladet visade istället på en mer enad front emot reformen, både i ledarartiklarna och i de debattartiklar som publicerades i tidningen. Särskilt ansåg de att reformen skulle försämra för de mer studiemotiverade eleverna på teoretiska program. Detta medan vinsten för de yrkesinriktade eleverna ansågs vara försumlig. Detta var troligen debattens verkliga vattendelare. Socialdemokraterna ansåg nämligen att skolan var tvungen att förbättra utsikterna för framtida fortbildning även för fabriksarbetaren. Svenska Dagbladet och dess läsare såg de som gick vidare till högskolan som landets verkliga tillgång i ett Sverige som närmade sig EG-samarbete och allt fler influenser från omvärlden.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare –En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion. In our results, we can see that the work environment is the largest and most frequently reported theme in both the newspapers and in the union affiliated journals, in which the work environment acts as a hub where the other themes are interconnected. In conclusion we can see that some patterns have not changed significantly in the debate regarding the school and the teacher in their professional role between 1979 and the first years of the 21th century. Medias focus on subject knowledge, financial resources, increased wages, discipline and enhanced status of the teaching profession remains and are described in similar terms throughout the whole of our studied period, and thus is not a new problem or new feature in the media debate about the Swedish school system.