Nationalsocialisterna i Sverige hade under 1930-talet sitt största och effektivaste medieorgan i tidningen Den Svenske Nationalsocialisten (DSN) och genom tidningen använde de sig av mediestrategier för att föra fram sina budskap till det svenska folket. I uppsatsen undersöker vi vad för sorts mediestrategier det handlade om och hur de svenska nationalsocialisterna arbetade för att bli hörda och skapa en opinionsbildning. Vi har analyserat 11 nummer från DSN med hjälp av retoriska begrepp i en kvalitativ innehållsanalys för att få svaret på de frågorna. Vi har i uppsatsen använt oss av Elizabeth Perses och Peter Goldings modeller över medieeffekter. Perse är medieforskare med en grund i uses and gratifications- området medan Golding är en professor i sociologi som skrivit flera böcker om politisk kommunikation och masskommunikation. Vårt material är hämtat i partiets egen tidskrift och huvudsakliga politiska organ: Den Svenske Nationalsocialisten –   vilken vi analyserat för att på så sätt lyfta fram vilka mediestrategier som partiet använde sig av. För att ge en ytterligare inblick i hur partiet arbetade har vi även använt oss av protokoll, bilder, med mera, både från partiets arkiv på Kungliga biblioteket (KB) i Stockholm och Arkiv Gävleborg. Nationalsocialisterna använde sig av en varierad retorik. Framförallt så var retoriken av känsloväckande karaktär, riktad till det svenska folket. De framhöll sig själva som medvetna om omvärlden, tydliga med sina mål och hänsynslösa mot sina fiender. Oftast fanns det ingen gråskala utan retoriken var "svart eller vit". De visade att de brydde sig om olika grupper i samhället och framställde sig inbjudande inför dessa. Nationalsocialisterna använde vissa begrepp flitigt återkommande i negativa sammanhang (till exempel "jude" och "demokrati"). Retoriken skulle skapa långsiktiga effekter men framförallt kortsiktiga direkta effekter och omedelbara politiska förändringar i samhället vilka de också uppmuntrade det svenska folket att bidra till.

Uppsatsens syfte är att studera hur de nationalsocialistiska partierna följde de nationella partiernas riktlinjer på kommunalnivå i Boden och Luleå. Tidsmässigt ligger undersökningen tiden mellan 1934 - 1946. Det var då som de nationalsocialistiska partierna var som störst i Norrbotten. Undersökningen har också granskat om de fick något inflytande över de beslut som fattades där. Undersökningen har främst använt sig av stadsfullmäktigeprotokoll till detta då dessas evidens är väldigt högt. Uppsatsen innehåller också en diskursanalytisk del av vad Norrbottens-Kuriren valt att skriva om dessa partier inför och efter kommunalvalen 1934, 1938 och 1942. Slutsatserna är att vissa partilinjer inte går att påvisa genom stadsfullmäktige-protokollen men det framkommer att de fick visst inflytande över beslut som fattades. Inflytandet märks främst genom att de blev invalda i styrelser och nämnder. Norrbottens-Kuriren ändrade sin ståndpunkt från positiv till neutral, framförallt gentemot SNF.

Denna examensuppsats behandlar ämnet nationalsocialism i svenska läroböcker inom historieämnet för gymnasieskolan. Enligt min erfarenhet används läroböcker i stor utsträckning i historieundervisningen. Skolan har ett uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Därför är det viktigt för gymnasielärare i historia att ha djupgående kunskaper om perioden kring de två världskrigen, inte minst för att kunna visa hur snabbt ett samhälle kan ställa om från demokrati till diktatur. Syftet med studien var att undersöka huruvida svenska läroböcker för gymnasiet ger en nyanserad bild av historien kring nationalsocialismen, dess uppkomst och konsekvenser denna ideologi ledde till. Studien har utgått från två frågeställningar: Hur behandlar texterna i historieböckerna nationalsocialistisk ideologi, Tyska Nationalsocialistiska Arbetarpartiets (NSDAP) maktövertagande i Tyskland och deras raspolitik? Hur behandlar historieböckerna den avhumanisering av judar och andra icke önskvärda som sedermera ledde fram till Förintelsen av dessa människor? För att besvara frågeställningarna har en en metod baserad på Selanders pedagogiska textanalys använts. Resultatet visar att de svenska läroböckerna i historia som har analyserats ger en tillfredställande och nyanserad bild av nationalsocialismen som idé samt de konsekvenser den ledde till, det vill säga i förlängningen andra världskriget och förintelsen. Slutsatsen av resultatet blev att i enlighet med läroplanerna ger läroböckerna eleverna en grund att stå på i sin fortsatta bildning att bli demokratiskt sinnade medborgare samtidigt är det viktigt att en historielärare kan problemtisera stoffet och inte ducka för besvärliga fakta.

The thesis treats how the German public libraries originated and how they were affected by the Nazi era. It deals with how the library system began to cover the whole nation, and describes the struggle between public libraries and commercial and religious ditto. It also treats the weedings out and what happened to the staff and the stocks between 1933 and 1945.Furthermore it gives a picture of what books one could find in a German public library,and how these volumes were catalogued and classified. Moreover it describes how thelibraries managed during the Second World War, and ends by giving some topics fordiscussion and asks questions that additional research might be able to answer.

<p>I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.</p>

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden. Kyrka och Folk gick från att vara allmänt politiskt positiv till negativ. Helst ville man dock inte ens befatta sig det politiska området, i sann luthersk anda. Då det gäller inställning till judarna kan man säga att de båda sade sig vara icke biologiskt antisemitiska. Däremot hade de bägge två en syn på judarna som var religiöst antisemitisk.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två organ för frikyrkliga samfund/rörelser och ett organ som vill värna en viss bibelsyn.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich. Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class. To do that they had to revise and adapt and to some extent marginalize the socialistic ideology and the concepts attached to the Marxian legacy. Make it fit to the economic and social demands of the time. The understanding of the German development between 1918 and 1939 and the strategy and ideology of the Nazi movement in Tiden is explicit. A main reason for the democratic doom was considered the Treaty of Versailles.

Previous studies have reached interesting conclusions regarding Swedish school policy during World War II. This paper brings a new perspective to this complex and multifaceted subject – to study how the union paper Svensk Lärartidning (the Swedish Teachers’ paper) reported on the impact of National socialist practice in school as an institution, both in Germany and Norway during the years 1940–1945. The analysis is based on Anthony Giddens structuration theory using the three dimensions: domination, legitimation and signification. The reports in Svensk Lärartidning highlight the institutional changes and consequences within the school, but the reports omit an important part: that the ideological content of Nazism led to the expurgation of Jewish teachers and students, which in turn had a major impact on German school as an institution. This study shows that Swedish elementary school teachers who followed Svensk Lärartidning reports can be considered to have had a directly negative view of Nazi school practice. It cannot, however, be assumed that Svensk Lärartidning reports influenced the Swedish elementary school teachers to take a negative view of Nazism based on its ideological meaning.