Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till död och ateroskleros är den dominerande formen av hjärtkärlsjukdomar. Risken att drabbas av ateroskleros ökar hos kvinnor efter menopaus och därför undersöks det om östrogen kan skydda mot ateroskleros. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ateroskleros kan behandlas med östrogen hos postmenopausala kvinnor. Metod: Metoden som användes i litteraturarbetet var litteratursökningar i databasen Pubmed. Begränsningar till sökningar gjordes genom att endast kliniska studier från år 2012 eller efter användes. Sökord ” estrogen atherosclerosis” och ”estrogen LDL” användes. För att välja artiklar lästes deras abstract igenom för att sedan se om några artiklar besvarade litteraturstudiens frågeställning. Det var 5 artiklar som valdes ut och analyserades. Resultat: Östrogenbehandling till postmenopausala kvinnor ledde till att LDL minskade och HDL ökade. För att mäta aterosklerosutveckling användes förändringshastigheten i förtjockningen av halspulsådern vilket är ett mått på CIMT. För att mäta CIMT användes ultraljud. En förändring i CIMT sågs enbart i 1 av 4 studier. För att mäta inflammation användes C-reaktivt protein (CRP). CRP-nivåerna ökade i 2 av 3 studier. Diskussion: De olika studierna visar att effekten av östrogenbehandling är dosberoende. Förhållandet mellan det dåliga och goda kolesterolet förbättrades. Också inflammationsbenägenheten ökade samtidigt som CIMT inte förändrades så mycket. Aterosklerosbehandling bör minska CIMT vilket östrogenbehandlingen misslyckas att göra. Östrogenbehandlingen höjde CRP och denna ökning speglar istället en ökad, inte minskad, inflammation och den ökningen innebär att östrogen i så fall kan vara en trolig riskfaktor för aterosklerosutveckling. Slutsats: Slutsatsen som dras i detta arbete är att ateroskleros inte kan behandlas med östrogen. De sammanfattade resultaten visar till del att östrogenbehandling gör att CRP ökar och östrogen kan inte heller, på ett övertygande sätt, minska CIMT. De gynnsamma förändringar av östrogen som ses i halterna HDL- och LDL-kolesterol verkar, enligt resultatet, inte ha den nyckelroll i aterosklerosutvecklingen som tidigare studier visat utan det är troligen istället inflammationen som spelar den rollen. Dagens behandling baseras på att förändra kolesterolvärdet samt LDL och HDL och de statiner som idag används har som sidoeffekt att minska inflammationen. Resultatet i detta arbete är hämtade från endast fem artiklar och det behövs fler studier för att helt kunna utvärdera effekten av östrogenbehandling i samband med aterosklerosutveckling. / Background: The most common reason in the Western world for death is cardiovascular disease and atherosclerosis is the predominant form of cardiovascular disease. The risk of atherosclerosis for women when they reach menopaus and therefore estrogen therapy is evaluated as treatment for atherosclerosis. Aim: The aim of this study was to examine the effects of estrogens on the progress of atherosclerosis and if atherosclerosis can be treated with estrogen in postmenopausal women. Method: The method used in this study was literature searches in the database Pubmed. Limitations to the searches were made by only using clinical trials published after year 2012. Key words “estrogen atherosclerosis” and “estrogen LDL” were used. To choose articles the abstract was read through to see if any of the articles answered the purpose of this study and five articles was chosen thereby for further evalution. Results: The results from the studies were that LDL-cholesterol decreased and HDL-cholesterol increased with estrogen therapy. The rate of change in the carotid intima-media thickness, CIMT, were used as a mesure of the atherosclerosis. A change in the rate of CIMT was found only in one out of four studies. The inflammation was measured by using C-reactive protein (CRP). CRP levels increased in two out of three studies.  Discussion: The different study show that the effects of estrogen therapy are dose-dependent. The ratio between LDL and HDL was improved which indicates better cholesterol levels. The inflammation was increased and very small effects on CIMT were seen. Treatment for atherosclerosis should decrease the rate of change of CIMT which estrogen therapy failed to do. Estrogen treatment increased CRP and this increase reflects an increased, not decreased, inflammation and the increase means that estrogen could likely be a factor of risk for developing atherosclerosis. Conclusion: The conclusion from this study is that atherosclerosis cannot be treated with estrogen. The results showed that estrogen treatment increased CRP and did not lead to a clinically significant decrease in CIMT. LDL and HDL levels as measured in this study could not be correlated to the development of atherosclerosis. It is instead likely that the inflammation has an important role in the development of atherosclerosis. Atherosclerosis is most often treated by statins nowadays, which on top of improving cholesterol blood levels also have anti-inflammatory effects. This literature study is based only on five studies, and more study needs to be done to be able to clarify the different effects of estrogen therapy on atherosclerosis.

Bakgrund: I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste orsakerna till allvarlig ohälsa eller död och klassas som en folksjukdom. Orsaken till en stor del av hjärt- och kärlsjukdomar är ateroskleros, så kallad pulsåderförkalkning som kan ge upphov till förträngning i blodkärlet av en ansamling av fettpartiklar. En förhöjning av LDL-kolesterol anses vara den mest relevanta faktorn vid åderförkalkning och en förhöjning av detta kallas hyperkolesterolemi. Kost är en viktig del i de livsstilsrelaterade faktorerna för att minska halterna av dessa i blodet. I sjuksköterskans profession ingår det att ge information om egenvårdsåtgärder som kan förbättra patientens hälsa.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka dieter som sjuksköterskan kan rekommendera i det preventiva omvårdnadsarbetet för att sänka förhöjda kolesterolvärden.  Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt inhämtades från de medicinska databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömning gjordes på alla artiklar med stöd av granskningsmallar där de fick antingen hög, medel eller låg kvalitet. Resultat: Litteraturöversikten bestod av 10 kvantitativa artiklar om olika kostinterventioner. Resultaten presenteras under de två frågeställningar som tagits fram för att besvara syftet.  Resultaten från de olika studierna visar en sammanfattningsvis god möjlighet att med kostförändringar uppnå förändringar i sammansättningen av blodfetter. Sänkning av LDL-kolesterol uppmättes från -5 % till -21 % i de olika studierna. Slutsats: Kost är en del av det preventiva hälsoarbetet mot att minska hjärt- och kärlsjukdomar och sjuksköterskan kan i detta arbete överväga att rekommendera nordisk diet, medelhavsdiet, växtbaserade dieter samt kolesterolsänkande livsmedel till patienter med hyperkolesterolemi.

Hjärtkärl-sjukdomar har under en längre tid varit den stora dödsorsaken i västvärlden. Detta orsakas av så kallad aterosklerosbildningen som är initiala stadiet till hjärtkärl-sjukdomar. Från odontologiska aspekter har studier gjort på parodontala bakterier som eventuellt kan påskynda eller initiera denna aterosklerosbildningen, vilket väcker intresset för ämnet inom denna litteraturstudie. Parodontala bakterier vid parodontit kan via blodkärlen på olika sätt påverka kärlens endotelceller till att skadas eller gå i apoptos som då skapar en läkningsprocess. Det bildas då trombos som eventuellt kan bli en embolit som kan täppa till mindre kärl, men parodontala bakterier har även förmågan att påverka aterosklerotiska placket till att ruptera lättare. Detta i sin tur hypotetiskt sätt skulle kunna resulterar i en trombosbildning och därefter vid en hemodynamisk stress ge upphov till att plackansamlingen lossnar och bildar embolit. Emboliten färdas då via blodet och täpper till mindre kärl vilket då kan leda till hjärtattack, hjärtsvikt, stroke m.m. Syftet med denna litteraturstudie är att se ifall det finns ett samband mellan parodontit och ateroskleros, dock med hänsyn till frågeställningen som uppstått under skrivandets gång. Olika epidemiologiska studier har visat att det finns en förhöjd halt av inflammationsproteiner hos patienter med aktiv parodontit. Detta kan betyda en starkare inflammationssvar vid kärlskada vilket påskyndar aterosklerosbildningen. En annan sida från dessa epidemiologiska studier är att kärltjockleken ökar hos patienter med parodontit vilket också stärker argumentet om att parodontit kan påverka progressionen eller initieringen av aterosklerosbildning.

Atherosclerosis is the underlying cause for many serious cardiovascular diseases which causes over 50 % of all deaths in Sweden. Atherosclerotic plaque builds up in the vessel walls over decades that will eventually lead to a complete block of an artery or cause thrombosis when the plaque ruptures, this leads to myocardial infarction and stroke. A major contributing factor to the buildup of plaque is cholesterol, especially low density lipoprotein, LDL. LDL can oxidize and start an inflammation process and together with cells from the immune system form the basis for a plaque. Proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 (PCSK9) is a protein which main function is to regulate the amount of LDL-receptors available by promoting their degradation. PCSK9 causes degradation of the receptors with the effect that more LDL is left in the blood stream. Evolocumab is a monoclonal antibody with PCSK9 as the target, with PCSK9 neutralised less LDL will be left in the blood stream which will help prevent atherosclerosis. This is a complex and expensive way of treating atherosclerosis, the primary treatment is statins and secondarily cholesterol absorbtion inhibitors, bile acid sequestrants and fibrates. The purpose of this study was to examine evolocumabs effect on cardiovascular events in high risk patients and for which patient groups it is cost-efficient. The method used was searching the medical database PubMed with the keywords “evolocumab” and “evolocumab cost-effectiveness”. 5 articles was analysed and they showed that evolocumab lowered LDL-cholesterol with 55-60 % and significantly improved the lipid profile of patients. The hazard risk was lowered by 20-25 % for serious cardiovascular events and a 10 % lower rate of death was assessed after 5 years of treatment. Since no large studies have followed up on patients for over 5 years and measured cardiovascular events and deaths it is hard to know for sure how efficient evolocumab is at preventing death. The price of evolocumab is 50 000 SEK for one year of treatment and to assess which patients should be treated proved difficult due to the facts that the Swedish national regions have a side deal with the drug manufacturer Amgen in which they get compensation if evolocumab would prove to not be cost-efficient enough and there is no fixed acceptable price per quality adjusted life year (QALY) in Sweden. / Ateroskleros är grund till många allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar och ligger bakom mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. Sjukdomen innebär att plack byggs upp i kärlväggarna under flera decennier och till slut täpper igen ett kärl eller brister och en blodpropp bildas vilket leder till hjärtinfarkt och stroke. En bidragande faktor till bildningen av aterosklerotiska plack är kolesterol främst i form av lågdensitetlipoprotein (LDL), oxiderat LDL bidrar till att en inflammationsprocess startar i kärlet. Proprotein konvertas subtilisin/kexin typ 9 (PCSK9) är ett protein vars uppgift är att reglera antalet LDL-receptorer genom att binda in till receptorerna och ”märka” ut dem för nedbrytning. Evolokumab är en antikropp mot PCSK9 vars effekt ökar antalet LDL-receptorer vilket i sin tur minskar mängden LDL i blodet. Evolokumab är ett nytt och dyrt läkemedel, ateroskleros behandlas istället främst med statiner men också med kolesterolabsoptionshämmare, resiner och fibrater. Syftet med arbetet var att undersöka evolokumabs effekt att minska risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt för vilka patientgrupper det är kostnadseffektivt. Metoden som användes var att söka artiklar på PubMed med sökorden ”Evolocumab” och ”Evolocumab cost effectiveness”. Fem artiklar undersöktes och de visade att evolokumab sänker LDL-kolesterolet i blodet med 55-60 % och även andra lipidvärden förbättras betydligt. Riskminskningen att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar bedömdes vara 20-25 % och riskminskningen att dö till följd av dessa sjukdomar uppskattades till 10 % efter 5 års behandling för patienter med hög risk att drabbas av dessa sjukdomar. Standardbehandling med evolokumab ger en kostnad på 50 000 kr per år för läkemedlet och angående vilka patienter som bör få Evolokumab är det svårt att göra en gränsdragning då det i Sverige finns en sidoöverenskommelse som innebär att tillverkaren kompenserar landstingen om behandlingen inte är kostnadseffektiv samt att i Sverige finns inget fast värde för ett kvalitetsjusterat levnadsår (QALY).

Bakgrund: En vanlig bakomliggande orsak till kardiovaskulära sjukdomar är ateroskleros. En ökning av IMT och LD ses tidigt i den aterosklerotiska processen. För att undersöka IMT och LD används ultraljud. Det finns flera riskfaktorer för att få en ökad IMT och LD. Möjligtvis finns det en sidoskillnad av IMT och LD, däremot är inte orsaken klarlagd. Syfte: Syftet var att jämföra intima-media tjocklek (IMT) och lumendiameter (LD) mellan höger- och vänster arteria carotis communis (CCA). Syftet var även att jämföra om det fanns en sidoskillnadav IMT och LD i CCAmed utgångspunkt från riskgrupperna relaterat till respektive referensgrupp. Metod: Detta arbete var en retrospektiv studie med 41 slumpmässigt utvalda deltagare. Resultat: Det sågs ingen statistisk signifikant sidoskillnad av IMT eller LD i hela populationen. Vid jämförelse av sidoskillnad av IMT och LD mellan riskgrupp och referensgrupp kunde ingen statistisk signifikant sidoskillnad påvisas hos någon av grupperna. Diskussion: Syftet uppnåddes men begränsningar som kan ha påverkat resultatet förekom. Detta arbete har fått både liknande resultat samt avvikande resultat jämfört med tidigare studier. Slutsats: Fortsatt forskning rekommenderas för att erhålla mer kunskap inom området. Därmed kan mätning av IMT och LD utvecklas och användas för förebyggande av kardiovaskulära sjukdomar. / Background: A common cause to cardiovascular disease is atherosclerosis. An increased IMT and LD reflects early stages of atherosclerosis. Ultrasound is used to investigate IMT and LD. There are several risk factors for an increased IMT and LD. Possibly there is a side difference of IMT and LD, but the cause is not clear. Aim: The aim was to compare intima-media thickness (IMT) and lumen diameter (LD) between right- and left common carotid artery (CCA). The aim was also to compare if there was any side difference based on risk groups related to each corresponding reference group. Method: This thesis was a retrospective study including 41 randomly selected participants. Results: No significant side difference of IMT and LD was seen in the entire group. When comparing side difference of IMT and LD between the risk groups and reference groups, no significant side difference could be seen. Discussion: The aim was achieved, but limitations that could affect the result occurred. Compared with previous studies, this work has both similar results as well as divergent results. Conclusion: Future studies are recommended to improve more knowledge. Thus, measurement of IMT and LD can be developed and used to prevent cardiovascular diseases.

Atherosclerosis is one of the most recognized risk factors for cardiovascular diseases (CVD). It is therefore important for preventive work against CVD to target factors with impact on atherosclerosis. Previous research has shown a relationship between atherosclerosis and stress, between disengagement coping and higher levels of stress, and between engagement coping and lower levels of stress. One can therefore assume that coping would have an impact on atherosclerosis, but a relationship between coping and atherosclerosis have to our knowledge not yet been studied. The aim of this study was twofold; first to investigate if engagement or disengagement coping can be considered to have an impact on atherosclerosis, and second to investigate if engagement or disengagement coping statistically can predict previously known biological risk factors for atherosclerosis. This study was carried out within a cross sectional design, and to reach the aims ANCOVA and hierarchical regression analyses were conducted. The sample consisted of 1868 women and 1662 men in the age of 40, 50 or 60 years. Information on biological risk factors was collected by health care staff during health examinations. Atherosclerosis was tested by carotid ultrasound, and coping was measured by the self-reporting instrument Brief COPE. The results revealed a significant (p<.05) negative relationship between engagement coping and atherosclerosis. The results did not show a relationship between disengagement coping and atherosclerosis, and coping only predicted a few biological risk factors. These results shows that engagement coping can be considered a protective factor against atherosclerosis. / Ateroskleros är en av de störstariskfaktorerna för hjärt-och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt för preventivt arbete mot hjärt-och kärlsjukdomar att undersöka faktorer som påverkar ateroskleros. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ateroskleros och stress, mellan disengagement coping och högre nivåer av stress, samt mellan engagement coping och lägre nivåer av stress. Det är därmed rimligt att anta att coping har en inverkan på ateroskleros, men en relation mellan coping och ateroskleros har enligt vår vetskap inte tidigare undersökts. Det första syftet med denna studie var att undersöka om engagement coping eller disengagement coping kan anses ha en inverkan på ateroskleros. Det andra syftet var att undersöka om engagement eller disengagement coping statistiskt kanprediceratidigare kända biologiska riskfaktorer för ateroskleros. Studien utfördes med en tvärsnittsdesign, och för att uppnå syftena har ANCOVA och hierarkiska regressionsanalyser utförts. Urvalet bestod av 1868 kvinnor och 1662 män i åldrarna 40, 50 eller 60år. Information om biologiska riskfaktorer samlades in vid hälsoundersökningar av vårdpersonal. Förekomst av ateroskleros mättes med vaskulärt ultraljud och coping mättes med självskattningsformuläret Brief COPE.Resultaten visade en signifikant negativ relation mellan engagement coping och ateroskleros. Resultaten visade inte någon relation mellan disengagement coping och ateroskleros, och coping prediceradeendast ett fåtal av de biologiska riskfaktorerna. Dessa resultat visar att engagement coping kan anses vara en skyddande faktor mot ateroskleros.

Bakgrund: Ateroskleros är en känd bakomliggande orsak till hjärt-och kärlsjukdomar. Progressionen av ateroskleros är en långsam process som börjar redan i unga år. En accepterad subklinisk markör för utvecklingen av ateroskleros är carotis intima-media tjockleken. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det föreligger en statistisk signifikant skillnad på carotis intima-media tjockleken mellan unga kvinnor och män utan någon känd kardiovaskulär riskfaktor. Metod: I studien undersöktes 38 friska studiedeltagare med medelåldern 24,5 år. Carotis intima-media tjockleken undersöktes med ultraljud. Resultat: Resultatet påvisade ingen statistisk signifikant skillnad på carotis intima-media tjockleken mellan unga kvinnor och män. Diskussion: Resultatet kan påverkas av liten provstorlek och för att kunna dra mer generella slutsatser bör en större population undersökas. / Background: Atherosclerosis is a known underlying cause of cardiovascular disease. The progression of atherosclerosis is a slow process that begins at an early age. An accepted subclinical marker for the development of atherosclerosis is carotid intima media thickness. Purpose: The purpose of the study was to investigate whether there is a statistically significant difference in intima-media thickness in the carotid artery between young women and men without any known cardiovascular risk factor. Method: The study examined 38 healthy participants with a mean age of 24.5 years. Carotid intima-media thickness was measured by ultrasound. Results: The results showed no statistically significant difference in carotid intima-media thickness between young women and men. Discussion: The result can be affected by the small sample size and in order to be able to draw more general conclusions, a larger population should be examined.