No description available.

Trycksår är sedan länge klassat som ett smärtsamt folkhälsoproblem. Trycksår uppstår som en komplikation till en annan sjukdom eller på grund av immobilitet och orsakas av för högt tryck mot kroppens vävnad. Kostnaden för behandling och prevention av trycksår är klassad som den tredje dyraste efter cancer och kardiovaskulär sjukdom. Primärpreventiva åtgärder, vilka används innan trycksår uppkommit, behöver därför tillämpas för att undvika ökat lidande, ökade vårdkostnader samt ökade vårdtider. Detta går i linje med det hälsofrämjande omvårdnadsarbete som av sjukvården ska bedrivas för att hjälpa patienter till att känna uppnådd hälsa och samtidigt förebygga ohälsa. Studien syftar till att beskriva vårdpersonals primärpreventiva åtgärder för att undvika uppkomst av trycksår hos vuxna patienter på sjukhus. En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts. I studiens resultat framkom fyra kategorier vilka används på sjukhus vid primärpreventivt arbete mot trycksårsuppkomst. Dessa var riskbedömning, tryckavlastning, näringstillstånd samt utbildning/fortbildning. Studien visar på vilka primärpreventiva åtgärder som används på sjukhus och vilka av dessa som är evidensbaserade. Tidigare nämnda kategorier bör enligt studieförfattarna ses som hörnstenar vid det primärpreventiva arbetet mot trycksårsuppkomst. Dock pekar resultatet på att mer utbildning av berörd vårdpersonal behövs och att åtgärder som planeras inte genomförs.

No description available.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling. Litteratursökning utfördes i två databaser, artiklarna granskades av båda författarna och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar varav sex ifrån Sverige som analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultatet visade att båda dessa metoder var väl beprövade och hade bevisat positiva effekter för patienter med en försämrad livsstil. Kombinationen motiverande samtal och aktivitetsrapportering gav en ännu bättre effekt hos dessa patienter. Författarna anser att dessa metoder bör implementeras i den svenska sjukvården i större utsträckning än vad de gör idag. Det behövs mer kunskap om hur sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa metoder i sitt arbete att främja fysisk aktivitet och hälsa.

Sammanfattning Bakgrund: Ungdomsinnebandyn är förknippad med en hög skadeincidens och en stor del av skadorna anses möjliga att förebygga med skadeförebyggande åtgärder. Dock råder det en osäkerhet kring hur det skadeförebyggande arbetet fungerar i praktiken på Nationell Idrottsutbildning (NIU).   Syfte: Syftet med studien var att utforska NIU-instruktörers erfarenheter och tankar kring sin roll avseende skadeförebyggande arbete.    Metod: En kvalitativ intervjustudie med beteendemedicinsk inriktning genomfördes med innebandyinstruktörer verksamma inom NIU. Insamlad data analyserades med en manifest innehållsanalys och induktiv metodansats.    Resultat: 4 kategorier framkom som centrala i det skadeförebyggande arbetet: ”Valet av ledarskapsstil upplevs ha betydelse för spelarnas skaderisk”, ”Kommunikationen upplevs vara av betydelse för att styra spelarnas tränings-, och matchbelastning”, ”Det skadeförebyggande arbetet upplevs vara ett gemensamt ansvar mellan flera parter”, ”Implementering av skadeförebyggande åtgärder kopplat till träning och match upplevs vara nödvändiga för att minska spelarnas skaderisk”.   Slutsats: Instruktörerna upplevde att en sund träningsplanering, god kommunikation, öppet & inkluderande ledarskap, och regelbunden implementering av skadeförebyggande träning är nycklar i det skadeförebyggande arbetet. Svårigheter i samarbetet mellan NIU och klubblagsverksamheter framkom, och det finns ett utbildningsbehov av klubblagstränare och spelare inom skadeförebyggande arbete.    Nyckelord: Barn-, och ungdomsidrott, beteendemedicin, fysioterapi, idrottsmedicin, idrottsskador, primärprevention.

Background: Aging is a major risk factor for atherosclerotic cardiovascular diseases (CVD) and death. There is limited evidence on benefits of statin therapy for primary prevention in elderly patients, while there is strong evidence for its use in secondary prevention. The knowledge of prescribing patterns of statins to elderly is limited. Aim: To provide an overview of the use of statins in primary and secondary prevention for patients ≥ 75 years in Region Stockholm in 2019.  Methods: A cross-sectional study based on the regional health database VAL containing all diagnoses and dispensed prescription drugs for all 174 950 inhabitants ≥ 75 years old in Region Stockholm. Prevalence and incidence were analysed by sex, age, cardiovascular risk, prescriber category, substance and the intensity of treatment. Results: Of the elderly population, 25-43% were treated with statins, and 2-4% were initiated on statins during 2019. Men, individuals <85 years and those with higher cardiovascular risk were treated to a higher extent. Simvastatin was prescribed primarily to prevalent users and atorvastatin to incident users. A majority were treated with moderate-intensity dosages and fewer women received high intensity treatment. General practitioners accounted for a majority of all prescriptions and they prescribed mainly low and moderate intensity dosages. Conclusions: Statins are widely prescribed in elderly. It is likely that there is undertreatment among high-risk patients (especially women and elderly 85+ years) and overtreatment among patients with low-risk for CVD. Physicians seem to consider patients’ cardiovascular risk when deciding to initiate statin treatment for elderly.