Bakgrund: Lipidsänkande läkemedel, huvudsakligen statiner köptes under 2011 ut av 815 000 personer på landets apotek. Höga blodfetter är en viktig riskfaktor, bland flera, för utveckling av hjärt- och kärlsjukdom (ex hjärtinfarkt, kärlkramp, claudicatio intermittens och stroke). Hjärt- och kärlsjukdom orsakar drygt 40 % av alla dödsfall i Sverige. Livsstilsförändringar tillsammans med blodfettssänkande läkemedel, statiner, är en effektiv behandling. Statiner kan ges antingen i förebyggande syfte (primärprevention) eller som terapi vid sekundärprevention efter en första hjärt-kärlsjukdomshändelse. Syfte: att med hjälp av publicerade kliniska prövningar och metaanalyser undersöka vilka primär- och sekundärpreventiv effekter statiner har på morbiditet/mortalitet vid hjärt- och kärlsjukdomar. Resultat: utvärdering av utvalda artiklar, som redovisas i denna studie, visade att statiner minskar TC, LDL och TG och ökar HDL. De visade också en reducering av allvarliga hjärthändelser, cerebrovaskulära händelser, dödlighet i kranskärlssjukdom, instabil angina och revaskularisering. Statinbehandling var associerad med riskökning av måttlig eller allvarlig leversvikt, akut njursvikt, måttlig eller allvarlig myopati och grå starr både hos män och kvinnor. Risken var dosberoende och störst under första årets behandling. Slutsats: studierna visade att statinbehandling minskar skadliga blodfetter, förhindrar aterosklerosprocessen och minskar därmed behovet av revaskularisering. Statinbehandlingen är cirka tre gånger så effektiv vid sekundärprevention som vid primärprevention. Man behöver behandla 60 personer, som haft en hjärt- och kärlhändelse, under cirka 5 år för att förhindra ett dödsfall och 180 personer för att förhindra ytterligare ett insjuknandetillfälle. Effekten är likartad för män och kvinnor och för äldre och medelålders personer. Livslängden ökar med två år. För patienter, som inte haft en hjärt- och kärlhändelse men har riskfaktor t.ex. i form av höga kolesterolvärden eller diabetes, behöver man behandla nästan 2-3 gånger så många för att uppnå samma resultat (120 patienter för att förhindra ett dödsfall och 330 för att förhindra ett insjuknande). Effekten vid primärprevention av friska individer är låg. Statiner är ur biverkningssynpunkt väletablerade och säkra läkemedel. Ett observandum är myopati, (rhablomyelos), som är ganska ovanligt enligt vad som inrapporterats från studier. Ett problem som finns med all preventiv behandling är dålig följsamhet till ordinationerna. / Background: Lipid-lowering drugs, mostly statines, were dispensed during 2011 to 815 000 people from the pharmacies in Sweden. High cholesterol is a major risk factor for development of coronary heart disease (myocardial infarction, angina, intermittent claudicatio intermittens and stroke). Coronary heart disease is the causes of more than 40% of all deaths in Sweden.Lifestyle changes, together with lipid-lowering drugs, statines, are effective treatments. Statines can be administered either to patients that have had a cardiac event i.e. heart attack, stroke (secondary care) or to persons with risk factors i.e. high levels of cholesterol, diabetes, primary care. Objective: with the help of published clinical trials and meta-analysis examine what effect statines have on morbidity / mortality in cardiovascular diseases in primary and secondary care. Results: The studies showed that statins reduce TC, LDL and TG and increase HDL. They also showed that statins reduce major coronary events, cerebrovascular events, mortality from coronary heart disease, unstable angina and revascularization. Statin therapy was associated with increased risk of moderate or severe liver failure, acute renal failure, moderate or severe myopathy and cataracts in both men and women. The risk was dose-dependent and greatest at the first year of treatment. Conclusion: The studies showed that statine treatment reduced the blood level of harmful cholesterol, prevented the atherosclerotic process and thus reduced the need for revascularization. Statin therapy is about two - three times as effective in secondary care as in primary care. One need to treat 60 people, who have had a coronary heart event, during about 5 years to prevent one death and 180 people to prevent a nonfatal cardiovascular event. The effect is similar for men and women and for older and middle aged people. Life expectancy increases by two years. For patients who not have had a coronary heart event but have risk factors i.e. high cholesterol levels, diabetes, one need to treat two - three times as many to achieve the same results (120 patients to prevent one death and 330 to prevent one nonfatal cardiovascular event). The effects of treating healthy individuals with statines are low.Statines are well-established and safe drugs. One noteworthy side effect is myopathy, (rhablomyelos) which is quite unusual as reported from studies.One problem that exists in all prescribed preventive treatments is poor adherence to prescriptions.

Statiner är läkemedel som används för att sänka kolesterolnivån och därmed minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar i framtiden. Statinerna verkar genom att hämma första steget i kolesterolsyntesen i levern, då det bildas mevalonsyra. Minskad kolesterolsyntes ökar återupptaget av kolesterol från blodet vilket därigenom minskar halten kolesterol i blodet. En lägre kolesterolnivå anses också minska risken för bröst-och prostatacancer. Detta för att hämningen av mevalonatvägen även leder till blockering av isoprenidmolekylerna farnesylpyrofosfat och geranylgeranylpyrofosfat, som via aktiveringen av andra signalmolekyler kan orsaka nedbrytning av P27, som har uppgift att hämma tumör proliferationen genom att inhibera cyklinberoende kinas i cancer celler. Dessutom även för att kolesterolet är prekursor för könshormonerna östrogen och testosteron och höga nivåer av dessa hormoner ökar risken att drabbas av cancer. Syftet med denna studie är att undersöka om statiner kan minska risken att drabbas av cancer eller om de kan användas som behandling av bröst-och prostatacancer. De studier som användes i detta arbete hittades via databasen PubMed. Det var fyra studier som inkluderades, varav två för bröstcancer och två för prostatacancer. Ena artikeln tar upp möjligheten för förebyggande och den andra möjligheten för behandling av vardera cancerformen med statiner. Resultaten av detta arbete visade att statiner inte kan användas som behandling för cancer, däremot kan de kanske minska cancerrisken en aning men det finns ännu inte säkra bevis på detta. / Background: Statins are used to lower cholesterol levels and with the aim to reduce the risk of developing cardiovascular disease in the future. The statins work by inhibiting the first step in the synthesis of cholesterol in the liver, which is conversion of mevalonic acid. Decreased cholesterol synthesis increases the absorption of cholesterol thereby reducing the level of cholesterol in the blood.Lower cholesterol levels are postulated to reduce the risk of breast and prostate cancer. This is because the inhibition of the mevalonate pathway also leads to the blocking of isoprenoid molecules Farnesylpyrofosfat and Geranylgeranylpyrofosfat, which can cause degradation of P27 by activating other signaling molecules. This molecule has a role in controlling tumor proliferation by inhibiting cyclin dependent kinase in cancer cells.Furthermore, cholesterol is a precursor to the sex hormones estrogen and testosterone and high levels of these hormones are linked to increased risk of developing breast and prostate cancer, respectively. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether statins can reduce the risk of developing cancer or, alternatively, be used as a treatment for breast and prostate cancer. Method: This literature study is based on four publications, two on breast cancer and two on prostate cancer, which were found via the PubMed database. One article for each type of cancer addresses the possibility of prevention and the other one the efficacy in cancer treatment. Results: The conclusion of this work is that statins are too inefficient to be used as a treatment of manifest cancer. However, they may reduce the risk of cancer slightly, but there is still no conclusive evidence for this.

Alzheimers sjukdom är en kronisk och obotlig neurodegenerativ sjukdom. Sjukdomen kommer smygandes och drabbar individer sent i livet. En av flera riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom är hyperkolesterolemi. Hyperkolesterolemi kan orsaka en ökad syntes av amyloid-β i hjärnan. Proteinet aggregeras, bildar plack och orsakar celldöd i hjärnan. Syftet med arbetet var att utvärdera om statiner har en effekt på försämrad kognition, en klinisk bild som ses hos patienter med Alzheimers sjukdom. Utvärderingen gjordes efter att vetenskapliga studier sammanställts. Studier har gjorts och görs än idag för att se om en hämmad kolesterolsyntes i hjärnan kan minska syntesen av amyloid-β och därmed reducera risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom är en komplicerad sjukdom med en oklar sjukdomsorsak och otydliga stadium innan diagnos. Detta försvårar utförandet av studier med ändamål för att utvärdera om statiner kan reducera risken för sjukdomen. Idag finns djur- och humanstudier som visar på olika resultat, både att statiner har en positiv effekt på nedsatt kognition och amyloid-β men även att statiner inte har en effekt på Alzheimers sjukdom.

Sammanfattning Bakgrund Insjuknande i hjärtinfarkt har minskat kraftigt i Sverige de senaste åren men drabbar fortfarande många. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den viktigaste bakomliggande orsaken. Utvecklingen av ateroskleros sker under lång tid och processen är komplex men kan kopplas till inflammatoriska processer, apoB-innehållande lipoprotein och endoteldysfunktion. LDL bedöms av många forskare vara en kausal faktor vid aterosklersutvecklingen. Denna bedömning grundar sig på djurförsök, observationsstudier, resultat från kliniska prövningar med LDL-sänkande läkemedel samt mendelska randomiseringsstudier. Behandlingsrekommendationerna vid sekundärprevention av hjärtinfarktpatienter innefattar behandling med hög dos statin där vissa av rekommendationerna sätter upp ett mål på en LDL-sänking till nivåer under 1.8 mmol/l. Syfte Syftet med detta arbete var att undersöka vilka behandlingseffekter som finns vid läkemedelsbehandling som sänker LDL till låga nivåer vid sekundärprevention för hjärtinfarktpatienter och om de nuvarande behandlingsriktlinjerna på nivåer under 1.8 mmol/l kan anses rimliga. Vidare gjordes en ansats för att belysa frågan om huruvida LDL-sänkning eller pleiotropa effekter kan förklara effekten vid statinbehandling. Resultat Behandling med hög dos statin som sänker LDL till låga nivåer minskar risken för större kardiovaskulära/koronara händelser. Effekten beror främst på minskat antal hjärtinfarkter och revaskulariseringsprocedurer. Effekten på koronar/kardiovaskulär mortalitet förefaller emellertid vara i bästa fall liten. Samma mönster sågs i studier av PCSK9-hämmaren evolocumab och NPC1L1-hämmaren ezetimib. Då dessa läkemedel sänker LDL genom andra mekanismer än statiner indikerar detta att LDL-sänkning i sig har en effekt men pleiotropa effekter kan inte uteslutas. Slutsats Läkemedelsbehandling som sänker LDL till nivåer under 1.8 mmol/l förefaller ha effekt och därmed är det inte orimligt att ha ett sådant behandlingsmål. Det går emellertid inte att finna en optimal nivå för LDL-koncentrationen i plasma baserat på de studier som gjorts. NNT-talen blir relativt höga och en betydande residualrisk kvarstår även vid sänkning till låga LDL-nivåer vilket indikerar potentiell vikt av tidigare insatt LDL-sänkande behandling men även ett behov av nya behandlingsformer / Summary Background Despite substantial reductions in the incidence of myocardial infarction, the incidence remains high. Rupture of an atherosclerotic plaque within the coronary arteries is the most important direct causal factor. Atherosclerosis typically develops slowly and silently and can be described as a build-up of cholesterol-containing plaques within the artery wall. Theories of the causal mechanisms behind atherosclerosis point to a high degree of complexity. Most theories focus on an interaction between inflammatory processes, cholesterol-containing lipoproteins and dysfunction of the endothelial cells within the artery wall. Much focus has been put on the role of cholesterol-containing low-density lipoprotein (LDL). This lipoprotein seems to have a direct causal role in the process. Such a standpoint is based on animal experiments, observational studies, randomized clinical trials with LDL-lowering drugs and Mendelian randomization studies. Treatment guidelines for patients with myocardial infarction therefore recommend LDL-lowering therapy. These guidelines recommend treatment with a high dose statin and some include recommendations to lower LDL to levels below 1.8 mmol/l (69 mg/dl). Objective The aim of this thesis was to look at the treatment effects of lowering LDL to low levels for secondary prevention of myocardial infarction and whether the current recommendations of 1.8 mmol/l or less are reasonable. A second objective was to elucidate the question of whether statins have other, pleiotropic effects beside their LDL-lowering capacity. Searches were conducted in pubmed for randomized clinical statin-trials where low average LDL-levels were obtained. Further, a trial with PCSK9-inhibitor evolocumab and a trial with NPC1L1-inhibitor ezetimibe were included in order that the effects of these drugs could be compared with the effects of statins. Thereby, the question of statin-pleiotropy could be analyzed. Results Treating patients with a high dose statin to obtain lower levels of LDL reduced the risk of major coronary/cardiovascular events when compared with a low dose statin. The absolute risk reduction was however low. The effect was driven mainly by a reduction in the number of myocardial infarctions and coronary revascularization procedures whereas the effects on mortality seem absent or at best rather modest. The same pattern was seen in the FOURIER-trial where PSCK9-inhibitor evolocumab was compared with standard statin treatment. The active treatment group obtained an average LDL-level of 0.78 mmol/l (30 mg/dl). This pattern was also seen in the IMPROVE-IT-trial, where NPC1L1-inhibitor ezetimibe was compared with standard statin treatment. Conclusion Treatment to obtain low levels of LDL have an effect - even at levels below 1.8 mmol/l. LDL-lowering in and of itself seems to have an effect given the results from studies where patients were treated with evolocumab and ezetimibe. The number of patients that need to be treated to prevent one event is however high and a substantial number of patients remain at risk even at very low levels of LDL. This implies the need for other forms of therapy or initiation of LDL-lowering therapies at earlier stages for selected groups of patients before they experience a myocardial infarction

Statiner är ett av de mest förskrivna läkemedlen i Sverige. Det används för att sänka kolesterolvärdet i blodet för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Höga kolesterolvärden anses vara en viktig riskfaktor för hjärtsjukdom. Det är främst höga halter av lipoproteinet LDL som anses vara en riskfaktor för hjärtsjukdomar eftersom denna bidrar till aterosklerosprocessen. Statiner används både som primärprevention (förebyggande) och som sekundärprevention (efter personen drabbats av hjärtsjukdom). Syftet med arbetet var att med hjälp av metaanalyser och kliniska studier undersöka effekten av statiner för prevention av hjärt- och kärlsjukdomar. Studierna som inkluderades i arbetet hittades genom sökning på Pubmed. Fem studier inkluderades i arbetet. Dessa visade att statiner minskar dödligheten och insjuknande i hjärt- och kärlhändelser vid sekundär prevention, att de kan minska risken att insjukna vid primär prevention men att statiner inte påverkar dödligheten vid primär prevention. En av studierna visade att statiner ger en ökad risk att drabbas av myopati, leversjukdom och diabetes typ 2. Resultatet av detta arbete visar att statiner har effekt för sekundär prevention och att personer som haft hjärtsjukdom kan behandlas med statiner. Statiner visade sig dock inte effektiva vid primär prevention, vilket kan tyda på att statiner skrivs ut i för hög utsträckning idag och att statiner inte bör ges till personer som inte är sjuka i hjärtsjukdom i första hand.

Bakgrund: Kolesterol är en viktig byggsten i våra celler. Kolesterol stabiliserar cellmembranen och används bland annat till syntesen av östrogen, testosteron, kortisol och vitamin D samt för att bilda gallsyror. Kolesterol syntetiseras i levern men tas även upp via kosten. Kolesterol transporteras i blodet med hjälp av olika lipoproteiner som t. ex. low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL).Höga värden av LDL och låga värden av HDL är kopplade till en ökad risk att drabbas av ateroskleros som i sin tur ökar risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar som t. ex. hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med arbetet var att studera hur plasmakoncentrationen av LDL och HDL förändras vid olika dieter i kombination med statiner eller utan statiner samt se hur koncentrationerna förändras vid  läkemdelsbehandling med statiner som monoterapi eller i kombination med ezetimib. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie baserad på sju olika randomiserade kontrollerade studier sökta från databasen PubMed. I tre av studierna utvärderas kostens roll att sänka kolesterolet. I två studier behandlades patienter med atorvastatin som monoterapi eller med kombination av ezetimib. Två studier utvärderade om simvastatin ska tas på morgon eller kväll samt om simvastatin skall tas i kombination med LCHF-kost jämfört med simvastatin plus ezetimib i kombination med LCHF-kost. Resultat: Resultaten visar att viktreducering och kostomläggning har stor betydelse vid förhöjdanivåer av LDL samt vid låga nivåer av HDL. Resultaten visar även att statiner i kombination med ezetimib har störst effekt att sänka nivåerna av LDL och öka HDL-nivåerna. Av resultaten framgår också att kontrollerad frisättning av simvastatin har likvärdig effekt oavsett om de adminstreras morgon eller kväll. Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att viktreducering och kost är ett bra och säkert tillvägagångssätt att få positiva effekter på HDL- och LDL-koncentrationerna. Statiner är förstahandspreparat vid blodfettsrubbningar och vid förhöjda kolesterolvärden och har en god effekt på kolesterol-nivåerna. För bästa resultat bör kost med låg andel kolhydrater kombineras med statiner och ezetimib. / Background: Cholesterol is an important part in our cells. Cholesterol stabilize cell membranes and is needed for the synthesis of estrogen, testosterone, cortisol, vitamin D and in the formation of bile acid. Cholesterol is synthesized in the liver but the body also absorbs cholesterol from the diet. The transport of cholesterol in the blood is taken care of by LDL and HDL. When the levels of LDL are increased and HDL are decreased there is an increased risk of developing atherosclerosis and cardiovascular diseases which are the main cause of death in the western countries.  Purpose: One of three different purposes of this presented study was to evaluate if the levels of low-density lipoprotein (LDL) and high-density lipoprotein (HDL) were changed when following different diets. The second purpose was to study the change in levels of LDL and HDL change after treatment with statins as monotherapy or in combination with ezetimibe. The third part of this study was to see how LDL and HDL were changed when different diets were combined with statins.  Method: This work was a literature study based on seven different randomized controlled trials that were found in the database PubMed. Three of the studies evaluated the role of the different diets when aiming at reducing the cholesterol levels. In two of the studies patients were either treated with atorvastatin as monotherapy or with atorvastatin plus ezetimib. The last two studies evaluated the use of simvastatin in combination with LCHF-diet as compared to the use of simvastatin plus ezetimib which were used in combination with a LCHF-diet. Results: The results showed that weight reduction and the choice of a specific diet are important factors when aiming at a decrease in levels of LDL and an increase in levels of HDL. Moreover, results obtained also suggested that statins, when used in combination with ezetimibe, gave the largest effect and was found to decrease levels of LDL and increase levels of  HDL. According to the results, it may be concluded that the controlled release of simvastatin has an equivalent effect on these levels regardless if administered in the morning or in the evening. Conclusion: The results obtained in this work suggest that weight reduction and eating according to a diet that consists of a low proportion of carbohydrates may be a good and safe approach to reduce the levels of  LDL and increase the levels of  HDL. Statins can be considered to be the first alternative to treat dyslipidemia and should be used at elevated levels of cholesterol. To achieve the best result, an analysis of the selected literature in this work, suggest that a low-carbohydrate diet should be combined with the use of statins and ezetimibe.

Background: Familial hypercholesterolemia (FH) is a genetic disorder estimated to affect 0,4 % of the world's population (1 in 250). Patients with FH have abnormally high LDL-cholesterol.  Aim: The aim of this study was to estimate the prevalence of FH in Stockholm County and to evaluate the health economic impact of diagnosing people with FH early in life. Methods: Two algorithms were used to estimate the number of people with high LDLcholesterol. The first method applied data on cholesterol measurements from patients in Stockholm County between 2006-2008 and a modified version of Dutch Lipid Clinic Network. The second method was based on dispensed prescriptions of ezetimibe, lomitapide, evolucumab and alirocumab during 2019. A health economic model was created to estimate the economical outcome of diagnosing and treating patients early before undergoing a cardiovascular event. Results: The prevalence of FH in Stockholm County was estimated to 0.63 %, corresponding to a total of 12 000 individuals. The accumulated costs over 20 years for FH is estimated to be more than 1,1 billion SEK for diagnosed and treated patients, and 1,7 billion SEK for undiagnosed and untreated patients. Conclusions: The prevalence of FH in Stockholm County is probably higher than previously suggested. Early diagnosis and treatment is an investment for society and necessary for the patients to prevent cardiovascular events and improve quality of life.