<p>Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar?</p><p>Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro. I analysen har jag först med hjälp av Becker beskrivit deras avvikarkarriärer för att sedan med hjälp av Goffman visat hur identitetsambivalens driver dem till att söka utträde ur avvikargemenskaper. Slutligen har jag redogjort för de strukturella förutsättningarna och sedan med hjälp av Beck visat på hur dagens samhälle och dess normer tillåter avvikelse.</p>

<p>Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utsträckning som idag. Medias återkommande budskap om det yttres betydelse har fått individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mäns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och självkänsla. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativt metod, då med utgångspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 år, lika fördelad mellan kön och sysselsättning, och utöver dessa har vi även intervjuat 3 butikschefer här i Halmstad. Därefter har den insamlade empirin analyserats för förståelse och tolkning med hjälp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhälle, kapitalarter och respektabilitet. Att försöka hitta gemensamma mönster bland de eventuella grupperna i målgruppen har också varit ytterst viktigt. </p><p>Det tydligaste resultatet som frambringats är att man främst kopplar mode och trend med kläder och sedan som något främst för kvinnor. Samtidigt som alla våra informanter tycker att de följer sin egen smak i val av kläder, tillerkänner de att de också blir relativt påverkade av media och dess framställning om innebörden av att vara inne. Vad det gäller målgruppens behov och begär av detta beror i vissa avseenden på att de vill passa in samt att det stimulerar deras självkänsla och självbild. Att vara rätt kläd vid rätt tidpunkt är ett sätt att visa för sig själv och sin omgivning att man är tillräckligt bra.</p>

Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utsträckning som idag. Medias återkommande budskap om det yttres betydelse har fått individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mäns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och självkänsla. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativt metod, då med utgångspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 år, lika fördelad mellan kön och sysselsättning, och utöver dessa har vi även intervjuat 3 butikschefer här i Halmstad. Därefter har den insamlade empirin analyserats för förståelse och tolkning med hjälp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhälle, kapitalarter och respektabilitet. Att försöka hitta gemensamma mönster bland de eventuella grupperna i målgruppen har också varit ytterst viktigt. Det tydligaste resultatet som frambringats är att man främst kopplar mode och trend med kläder och sedan som något främst för kvinnor. Samtidigt som alla våra informanter tycker att de följer sin egen smak i val av kläder, tillerkänner de att de också blir relativt påverkade av media och dess framställning om innebörden av att vara inne. Vad det gäller målgruppens behov och begär av detta beror i vissa avseenden på att de vill passa in samt att det stimulerar deras självkänsla och självbild. Att vara rätt kläd vid rätt tidpunkt är ett sätt att visa för sig själv och sin omgivning att man är tillräckligt bra.

Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar? Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro. I analysen har jag först med hjälp av Becker beskrivit deras avvikarkarriärer för att sedan med hjälp av Goffman visat hur identitetsambivalens driver dem till att söka utträde ur avvikargemenskaper. Slutligen har jag redogjort för de strukturella förutsättningarna och sedan med hjälp av Beck visat på hur dagens samhälle och dess normer tillåter avvikelse.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor. Analysen av materialet har sedan skett utifrån ett Zygmunt Baumans teori kring konsumtionssamhället, Michael Foucaults begrepp governmentality som har vidareutvecklats av Mitchell Dean, samt David Lyons teori kring övervakningssamhället. De slutsatser som drogs i analysen var att relationsmarknadsföringen kan förstås som en produkt av vårt nuvarande samhälle genom att strategin går i linje med dess utmärkande egenskaper såsom individualisering, dynamiken mellan trygghet och frihet, övervakning, samt självreglering. Relationsmarknadsföringen är för företagen en effektiv styrningsmetod för att få sina kunder att vara lojala och konsumera mer. Det speglar en ny form av maktutövning i samhället som skiljer sig från disciplineringen i produktionssamhället. I denna styrning är den viktigaste faktorn att den sker genom individens frihet.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning. Det teoretiskaoch begreppsliga ramverket består av Giddens och Bengt Bruldes teorier ochbegrepp som används som hjälpmedel för att höja abstraktionsnivån itolkningsprocessen. Studien har utförts i enlighet med den hermeneutiskametoden och djupgående intervjuer har gjorts med fem respondenter bosatta iStockholm med maximal variation i ålder, kön och livssituation. Resultaten somframkommer i huvudtolkningen visar att inre tillfredställelse är beroende avbåde inre och yttre faktorer. För att uppnå den inre tillfredställelsen visardet sig att människan genom medveten kontroll över den egna livsstilen hanterardessa faktorer som påverkar självet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad det betyder att vara ensamstående mamma samt vilka svårigheter dessa möter i ett konsumtionssamhälle. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vad innebär det att vara ensamstående mamma och hur påverkas de av att ha enskilt ekonomiskt ansvar? Hur är det att hushålla med låga inkomster som ensamstående och utföra omsorgsarbete och ge det bästa för barnens välbefinnande? Genom tidigare forskning och kvalitativ metod intervjuade vi fem ensamstående mödrar och uppsatsens huvudfrågor lyckades bli besvarade. Resultatet visade hur dessa ensamstående mödrar får avstå från exempelvis sociala aktiviteter med sina vänner på grund av deras låga inkomst, men även hur de prioriterar deras barn framför sig själva. Andra utmaningar som ensamstående mödrar möter är exempelvis hur samhället ser på dem och hur ett socialt utanförskap kan upplevas. Genom att analysera resultatet med Baumans teoriom konsumtion, Björkemannens teori om utanförskap och Giddens teori om sociala förändringar och media visade sig att ensamstående mödrar är en av de mest utsatta grupper i ett konsumtionssamhälle på grund av deras lågavlönade arbetspositioner. Fast ensamstående mödrar får underhållsbidrag menar de att det inte täcker hela ansvaret för ett barn.

<p>Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.</p><p><strong></strong></p><p>Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.</p><p> </p><p>Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:</p><p>- Vilka människor tar SMS-lån</p><p>- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?</p><p>- Varför tas SMS-lån?</p><p>- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?</p><p> </p><p>Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier:</strong></p><p>Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.</p>