Den snabba teknikutvecklingen har lett till att allt fler fysiska butiker läggs ner eller backar i vinstsiffror, vilket lett till att de klassiska mellanhänderna har hamnat i en problematisk situation. Butikschefer har märkt av denna förändring och även ledningsfunktioner inom större koncerner som exempelvis H&M. Därför har denna studie som mål att analysera varför butikskedjor i högre grad inte ställt om till Internethandel, samt hur butikschefer ser på framtiden för de fysiska klädbutikerna.Tidigare forskning har visat att många faktorer påverkar en konsuments shoppingvanor i dagens konsumtionssamhälle och hur dessa vanor ändras över tid. Forskare påstår även att en djupt rotad företagskultur kan göra nödvändiga organisationsförändringar svåra om det är nödvändigt. Vi har valt att göra intervjuer med butikschefer för att sedan tolka och analyserahur dessa bemöter förändringen inom klädbranschen på grund av utvecklingen med ehandel. Totalt intervjuades 8 butikschefer vars respons på intervjufrågorna analyserades.Slutsatsen är att butikscheferna har hög tilltro till sin egen verksamhet trots utvecklingen med e-handeln, då butikscheferna anser att e-handeln inte kan konkurrera med kundvärdet som servicen ger i butik. Vårt antagande är att även organisationerna som helhet har levt med denna tro, och att detta kan vara anledningen till att mellanhänderna inte ställt om till e-handel tidigare. / The rapid technology advancement has led to more and more physical stores closing down or backing in profit figures. In turn, this has led the classical intermediaries into a problematic situation. Store managers have noticed this change of events, and also top management within larger groups, such as H&M, are aware of this. Therefore, this study aims to find out why stores have not changed to e-commerce to a greater extent, and how store managers look to the future of the physical clothing stores.Previous research has shown that many factors affect a consumer’s shopping habits in today's consumer society, how these shopping habits change over time, and how a deeply rooted corporate culture can make necessary organizational changes difficult. In this study, we have done in-depth interviews with store managers, and then interpret and analyze whatthese managers said, to get a good overview how these store managers deal with the changes that are occurring in the clothing industry due to e-commerce. In total, 8 store managers were interviewed and whose responses were analyzed with an analysis model formed in a thematic order in contrast with the theories we used in the study.We can conclude that the store managers have high faith in their own business despite the development of e-commerce. The store managers firmly believe that e-commerce cannot compete with the value that services provides in stores. Our assumption is that the organizations as a whole have lived with this belief, and that this may be the reason why the intermediaries have not switched to e-commerce earlier.

I ett föränderligt samhälle där traditionella strukturer övergått till moderna har såväl samhället som dess invånare reformerats. Sociala relationer har blivit lika reflexiva som samhället de verkar i och växlar i en takt som gör dess innehåll likgiltigt och vidare utbytbart. I en konsumistisk kultur utlovas individen ny tillfredsställelse och förnyelse bakom varje hörn, detta har vidare skapat ett genomgripande konsumistiskt beteende hos individen. I ett reflexivt samt konsumistiskt samhälle riskerar kärleksförbindelsens innebörd bli lika reflexiv och vidare utbytbar. Studiens ambition är att undersöka ifall det finns en relation mellan individens konsumtionsbeteende och huruvida de väljer att upprätthålla sina kärleksförbindelser. Vidare intresserar sig studien för vilken roll identitetsskapandet utgör i relationen mellan dem. Studien har valt att avgränsa sig till unga vuxna för att nå en fri identitet med möjligheten till självbestämmande och som inte är lika präglad av ett familjeliv. Med en kvalitativ metod och fyra halvstrukturerade intervjuer kunde studiens forskningsfråga undersökas. För att sätta studiens resultat i en större jämförbar kontext valdes Eva Illouz, Zygmunt Bauman och Hartmut Rosas teorier. Resultatet visar att utifrån de fyra informanter empirin utgjorts av, uppvisas en likhet i deras konsumtionsbeteende samt hur de väljer att upprätthålla eller avsluta en kärleksförbindelse. Empirin visar också att informanterna präglas av individualismen där värden såsom självförverkligande, autonomi och frihet prioriteras framför en potentiell kärleksförbindelse. / In a changing society where traditional structures have become modern, both society and its inhabitants have been reformed. Social relations have become as flexible as the society in which they operate. In a consumerist culture, the individual is promised new satisfaction and renewal around every corner which has further created a pervasive consumerist behavior in the individual. In a reflexive and consuming society, the meaning of relationships risks becoming just as reflexive and replaceable. The ambition of the study is to explore whether there is a connection between the individual's consumption behavior and whether they choose to maintain their liaisons. In addition, the study is interested in how the creation of identity is affected by the connection between them.  The limitations of the study were to target young adults in order to achieve a free identity with the possibility of self-determination and which is not defined by family. With a qualitative method and four semi-structured interviews, the study's research question could be explored. To put the results of the study in a larger comparable context, the theories of Eva Illouz, Zygmunt Bauman and Hartmut Rosa were chosen. The results show that based on the four informants the empirics consisted of, a certain connection is shown in their consumption behavior and how they choose to maintain or end a liaison. The empirical material also shows that the informants are influenced by individualism where values ​​such as self-realization, autonomy and freedom are prioritized over a potential relationship.

This thesis explores how the topic of sustainable consumption has been discussed in Swedish policy-making between 1992–2022 by analysing policy documents including government official reports, government bills and government communications. The aim of the thesis is to understand how consumption has been discussed and problematised from a sustainability perspective in Sweden over time. The analysis is conducted through a qualitative policy analysis drawing from Carol Lee Bacchi’s approach ‘What’s the Problem Represented to be?’ to scrutinise how problems of consumption are represented in Swedish policy. The result shows that the sustainability aspect of consumption has moved from focusing exclusively on environmental issues in the 1990’s to include all three dimensions of sustainability (economic, environmental and social) in the 2010’s. There is no unanimous and clear definition of sustainable consumption in the documents. Rather, the definition of the term can best be interpreted through what areas and measures that are discussed, which vary over time. The proposed measures show a varying degree of state involvement in changing consumption patterns, however, there are no coercive measures which leaves it to the individual consumer to choose whether to consume sustainably or not. The main conclusion of this study is that Swedish sustainable consumption policy has been based on the assumption of growth as a prerequisite for welfare, and of consumption as a prerequisite for growth, which has resulted in a maintenance of the growth paradigm and an avoidance of questioning the scale of consumption and the consumer society itself.

The aim of the study is to investigate various aspects of child poverty related to the work at youth centers. The purpose of the study is also to investigate experiences of the area in which the youth center is located. In order to investigate the purpose and questions of the study, six individual interviews have been conducted with the staff at a youth center located in a suburb in Stockholm city. The empirical material has been analyzed based on theories of class and consumer society. The study answers three questions with the first one describing the staff’s view of the area in which the youth center is located, as well as what effects these descriptions may have on their clientele. The remaining issues deals with the social consequences of child poverty which the staff identify and work counteracting. The study's conclusions show that the relative child poverty can adversely affect the social life of youths. It can cause difficulties in the maintaining of social relationships with peers and create feelings such as shame, fear and exclusion. This is explained by the demands placed on individuals to achieve a desirable class and consumer level. The study also showsthat the area’s character has an impact on the clientele. Furthermore, the study concludes that the youth center is working actively against the social consequences via inclusion, health and care. / Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av barnfattigdom kopplat till fritidsgårdars arbete. Syftet är även att undersöka upplevelser av det område som verksamheten ligger i. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har sex stycken enskilda intervjuer genomförts med personal på en fritidsgård belägen i en närförort till Stockholms stad. Empirin har sedan analyserats utifrån teorier om klass och konsumtionssamhället. Studien svarar på tre frågeställningar och den första beskriver personalens uppfattning av området som fritidsgården är belägen i, samt vad dessa kan ha för betydelse för deras klientel. Resterande frågeställningar behandlar de sociala konsekvenser av barnfattigdom som personalen på fritidsgården identifierar och arbetar mot. Studiens slutsatser visar på att den relativa barnfattigdomen kan påverka ungdomars sociala liv negativt. Det kan därmed medföra svårigheter att upprätthålla sociala relationer till jämnåriga samt känslor av skam, rädsla och utanförskap. Detta förklarat utifrån de krav som ställs på individer att uppnå en eftersträvad klass och konsumtionsnivå. Studien kommer även fram till att områdets karaktär påverkar vilka ungdomar som väljer att besöka fritidsgården. Till sist drar studien slutsatser om att fritidsgården aktivt arbetar mot de sociala konsekvenserna genom inkludering, hälsa och omsorg.

<p>Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett.</p>

Authors: Phia Bergdahl &amp; Karin Tydén Title: This is the era of the personal brand – a study about the role of a personal brand in a professional context in modern society Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 54 Background In pursuit of being unique and stand out, it has become fashionable to market yourself as a personal brand. According to some experts on the subject, this has become a necessity for survival in the tough competition about the jobs and the customers. With Internet and social media as a natural element in our society, we also have to relate to these channels when it comes to communicating ourselves. Purpose The purpose of this study is to examine the role of the personal brand in a professional context in modern society and to explore Internet involvement in communicating the brand. Theories We have used Bauman’s theory of “consumer society”, how we live in a society where we are both the consumers and the goods consumed. We have also used Castells’s theory of "network society" and how its growth is changing our culture. We have also used some general brand theories. Methodology Our study is based on two methodological approaches. We have chosen to use a qualitative study consisting of interviews with experts within the field, and a quantitative study in the form of a questionnaire with a strategic selection of respondents. Conclusions A personal brand plays a significant role in today's society, both professional and private. A strong personal brand reflects who the individual are, what the person stands for and contribute to the environment. It is a contributory factor for success in business and in the creation of identity. Internet and social media are good tools to communicate the personal brand. Regardless of financial means or status in society, the individual can build a platform to spread the message. The purpose of the visibility is important and it must be kept in mind that these channels may not only increase, but also reduce the credibility. Key words Personal brand, branding, communication, Internet, social media, consumer society, network society

Denna studie undersöker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsberättelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material för att fastställa vilka diskurser som framträder i materialet för att framställa deras roll. Denna studie bygger på Zygmunt Baumans teori om vårt samtida konsumtionssamhälle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har behövt anpassa sig till detta konsumtionssamhälle. Den metodologiska ansats som har använts för att studera detta är foucauldeansk genealogisk diskursanalys. Inom denna diskursteoretiska angreppssätt studerar sambandet mellan ett fenomen och den kontext som fenomenet har uppstått inom. För denna studie handlar det då om hur Systembolagets texter kan förstås utifrån det samtida konsumtionssamhället utifrån vilket texterna har producerats. De diskurser som framträder i materialet är myndighetsdiskursen, ansvarsdiskursen samt servicediskursen. Utifrån de resultat som framträder kan Systembolaget uppfattas som en aktör med en mångsidig identitet, där både organisationens myndighetsutövande och ansvarsfulla sida tillsammans med deras kundorientering får dem att framstå som en modern offentlig verksamhet med konsumenten ständigt i fokus. / This study investigates how Systembolaget’s role can be perceived through their corporate storytelling. A thematic text analysis has been implemented on the presentation published on their website to determine the discourses used to describe their role in our contemporary society. This study is based on Zygmunt Bauman’s theory of consumer society and John Clarke’s review of the public sector adaptation to this consumer society that we live in. The method that has been used to study this is Foucault’s genealogical discourse analysis, where you study the relationship between the phenomena and the context in which the material has been produced. The discourses that appear in the material are the administrative authority discourse, the liability discourse and the service discourse. Based on the results of the study Systembolaget can be perceived as a versatile actor that emphasizes their authoritarian and responsible qualities as well as their customer orientation. This is something that makes them appear like a modern public organization with the consumer constantly in focus.

Barn är konsumenter, får reklam riktad till sig och syns i reklam. Men om det är rätt och på vilka sätt det bör ske ger upphov till diskussion, såväl i som utanför akademin. Den här studien granskar hur barn görs till en del av konsumtionssamhället genom det lag- och regelverk som omgärdar barn, konsumtion och reklam samt i tre typer av vardagsreklam där barn på olika sätt synliggörs; adresserad direktreklam som skickas hem till tre nyblivna föräldrar under barnets första år, reklam i ett års utgivning av 12 tidningar för barn samt annonser med bilder av barn publicerade i ett års utgivning av fyra tidningar med en vuxen målgrupp. I studien undersöks hur barn framställs och görs som social kategori och som konsumenter i materialen och vad det säger om barns roll och plats i konsumtionssamhället. Med hjälp av kritisk visuell diskursanalys och begreppet barnighet visar analysen med vilken komplexitet och ambivalens barn uppfattas, framställs och bemöts. Lag- och regelverket är komplicerat och ger en dubbeltydig bild av barns rätt till skydd respektive rätt till deltagande. Vardagsreklamens bilder av barn gör dem till objekt att konsumera visuellt samtidigt som normer om den ideala barndomen och den goda betraktaren produceras och reproduceras. Till nyblivna föräldrar framställs diskurser av barn som konsumtionsbehövande på sätt som osynliggör reklamens övertalande budskap. Reklam som riktas till barn själva utgörs av hybridformer där annonser bara är en del, vilket innebär att det som är reglerat som reklam inte är detsamma som det som gör reklam till barn. Utsatthet och skydd, kompetens och rättigheter samt lärande och ålder är tematiker som på olika sätt aktualiseras i samtliga empiriska material. Studien bidrar med förståelse och problematisering av vad barn är och tillåts vara i dagens visuella konsumtionskultur. / Children are consumers and they are marketed to and visible in advertising. But how children, consumption and advertising should be combined cause debate, both in the public sphere and in academia. The dissertation investigates how children are visualized and made as a social category and as consumers in the consumer society by studying the legal framework regarding children, consumption and advertising as well as three types of advertising that people encounter in their everyday lives; advertisements showing children published during one year in four magazines with an adult target group; and addressed direct marketing that was sent to three first-time parents; advertisements in one year's publication of 12 magazines for children. Using critical visual discourse analysis and the concept of childity, the analysis shows the complexity and the ambivalence that characterizes the ways in which children are seen, represented and addressed. The legal framework is complicated and is ambiguous regarding children's right to protection vis-à-vis their right to participate. Advertisements that visualize children produce and reproduce norms concerning the ideal childhood. In order to get parents to consume on behalf of their children, neutral and factual discourses about children's character and needs are articulated. Advertising that is aimed at children consists of hybrids between adverts and editorial material, indicating that it is not only marketing that is regulated by the legal framework that actually markets to children. Vulnerability and protection, competence and rights as well as learning and age are themes that are actualized in different ways in all of the empirical material. The study contributes a new understanding and problematization of what children are, and are allowed to be, in our contemporary visual consumption culture.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett.

The contemporary society is in many ways a society of consumers where individuals consume to satisfy their desires at the expense of our world’s health for our future generations. Consumption and a pro-environmental lifestyle have a polarized relationship and research indicates that society needs a change. Consumption should take place in decreased amounts and in a way that emphasizes the environment. Education has proven to have a positive effect on behavioral changes in individuals towards a lifestyle that emphasizes the environment. The aim of this quantitative essay is to study the importance of cultural and economic resources for an environmentally friendly lifestyle. In addition, it examines how environmentally oriented consumption, degree of consumption, consumerism and concern for the environment are in relation to a lifestyle that emphasizes the environment by recycling. The study’s theoretical frame of reference is based on Bauman’s theory of the society of consumers and Bourdieu’s concepts of the social space, capital and habitus. Data material retrieved from the Swedish National Data Service collected for the SOM-Survey 2018 is used and analyzed through univariate, bivariate analysis and multiple regression analyzes. Results show that higher capital, especially cultural, has a positive impact on individual pro-environmental lifestyles. In addition, the individual's environmentally friendly lifestyle increases through positioning such as shopping eco-labeled products, shopping secondhand and through concern for the environment. Shopping more than you can afford turns out to have a negative impact. / Samhället vi lever i idag är på många sätt ett konsumtionssamhälle där individer konsumerar för att mätta sina begär på bekostnad av vår världs hälsa för våra kommande generationer. Konsumtion och en miljöfrämjande livsstil har ett polariserat förhållande och tidigare forskning pekar på att samhället behöver en förändring. Konsumtionen bör ske i minskad volym och på ett sätt som framhåller miljön. Utbildning har visat sig ha en positiv effekt på beteendeförändringar hos individerna mot en livsstil som framhåller miljön. Denna kvantitativa uppsats har som syfte att studera vilken betydelse kulturella och ekonomiska resurser har för en miljöfrämjande livsstil. Därtill undersöks hur miljöinriktad konsumtion, grad av konsumtion, konsumism och oro för miljön står i relation till en livsstil som framhåller miljön genom att återvinna. Undersökningens teoretiska referensram utgår från Baumans teori om konsumtionssamhället samt Bourdieus begrepp det sociala rummet, kapital och habitus. Ett datamaterial som hämtats från Svensk Nationell Datatjänst insamlat till SOM-undersökningen 2018 används och analyseras genom univariat, bivariat analys samt multipla regressionsanalyser. Resultat visar att högre kapital, i synnerhet kulturellt, har ett positivt samband med en miljöfrämjande livsstil. Därtill ökar individens miljöfrämjande livsstil genom positioneringar som att handla kravmärkt, handla secondhand samt genom en oro för miljön. Att handla för mer än man har råd med visar sig ha en negativ påverkan.