<p>The purpose of the study is to examine eight individuals’ experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework. These theories lead to obtaining a deeper understanding of what was said in the interviews. Opportunities to improve living and working conditions for producers in the South, is the main reason for the use of political consumption.</p>

<p>Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?</p><p>Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.</p><p>Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.</p>

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun? Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv. Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.

The purpose of the study is to examine eight individuals’ experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework. These theories lead to obtaining a deeper understanding of what was said in the interviews. Opportunities to improve living and working conditions for producers in the South, is the main reason for the use of political consumption.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka levnadsförhållanden bland arbetslösa ungdomar. Syftet var även att undersöka vilka konsekvenser som arbetslösheten kan föra med sig för ungdomarna. Konsekvenser som har undersökts är inom livsområdena 1)hälsa 2) sociala relationer och fritid 3) konsumtion 4) rökning, alkohol och droger 5)kriminalitet och 6) livet i sin helhet. Metoden som använts är en kvantitativ metod med enkäter, som har delats ut till arbetslösa ungdomar i två kommuner i Sverige. För att ta reda på varför vissa ungdomar påverkas negativt av arbetslösheten, medan andra förblir nästintill opåverkade har ekonomi- skammodellen använts. Utgångspunkten för ekonomi-skammodellen är att desto högre den ekonomiska påfrestningen är i relation till skamgörandeeffekter, vilka uttrycks genom en negativ attityd från omgivningen, ju mer negativ inverkanhar arbetslöshet i människors liv. Studiens resultat och analys bekräftar denna teori. En större andel av ungdomarna som upplever högre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter har även en sämre hälsa, röker mer, dricker oftare och har provat droger i högre utsträckning samt uppskattar livet i sin helhet att vara sämre, jämfört med ungdomar som upplever lägre grad av ekonomisk påfrestning och skamgörande effekter. Oavsett påfrestning bedömer ungdomarna generellt sett sina sociala relationer och fritid på likartade sätt, varpå modellen ej kan användas för att förklara variationer inom detta livsområde. I föreliggande studie undersöktes även hur ungdomarna påverkas av att vara arbetslösa i ett konsumtionssamhälle där normen är att konsumera. Resultat och analys visar att det är de ungdomar med mest påfrestning som konsumerar i högre grad, vilket förklaras utifrån att de kompenserar för den statusförlust som arbetslösheten medfört. / The aim of the study was to investigate living conditions amongst unemployed youths. The aim was also to examine the effects unemployment can have on young people. Consequences that have been explored are within the following areas of life: 1) Health 2) Social relationships and leisure activity 3) Consumption 4) Smoking, alcohol and drug abuse 5)Crime and 6) Life in its entirety. The method used is a quantitative method with questionnaires, which were distributed to unemployed youths in two towns in Sweden. To find out why some young people are adversely affected by unemployment, while others remain virtually unaffected the economy-shame model was used. The starting point for this model is that the higher the economic stress is in relation to the humiliating effects, which are expressed through a negative attitude from people in the environment, the more negative impact unemployment has in people's lives. The results and analysis in this study confirms the theory. A greater proportion of young people who experience higher levels of economic stress and shame also have poorer health, smoke more, drink more often and are more likely to have tried drugs and have a negative outlook on life, as opposed to adolescents who experience lower levels of economic stress and shame. Overall the model can not be used to explain variations in areas of life concerning social relations and leisure activities. The study also looked into how young people are affected by being unemployed in a consumer society where the norm is to consume. Results and analysis shows that it is young people who experience a greater level of economical distress and shame who consume the most. The explanation for this might be that they are compensating for the loss of status resulting from unemployment.

Den här uppsatsen analyserar och jämför skildringar av konsumtion i Karin Boyes Astarte (1931) och Denise Rudbergs storlek 37 (2002). Detta görs utifrån teoretiska utgångspunkter i Zygmunt Baumans tankar om konsumtionssamhället, samt texter av Max Weber, Walter Benjamin och Giorgio Agamben som diskuterar kapitalismens förhållande till religionen. I Astarte är religionen framträdande som tematik och metaforik i relation till konsumtionen, och det som skildras är ofta hur konsumtionen ersätter religionen, men också hur dessa liknar varandra. I storlek 37 är konsumtionen starkt kopplad till identiteten, och fungerar både som en trygghet och ett måste. Skillnaderna i romanernas skildringar återspeglar konsumtionens roller under två olika tidsperioder: i Astarte är konsumtionen ett relativt nytt fenomen i sin moderna bemärkelse, och i storlek 37 är den i högre grad central för tillvaron, och som sådan mer oreflekterad och självklar. I Astarte finns en tydlig kritik mot konsumtionen, som förs fram genom skildringar av den som ett ändlöst begär eller en illusion. I storlek 37 kan konsumtionen stundtals problematiseras, men framstår som oundviklig. / This essay analyzes and compares depictions of consumption in Karin Boye’s Astarte (1931) and Denise Rudberg’s storlek 37 (2002). The theoretical framework consists primarily of Zygmunt Bauman’s thoughts on the consumer society, as well as texts by Max Weber, Walter Benjamin and Giorgio Agamben discussing capitalism’s relationship to religion. In Astarte, religion is a prominent theme, and often used metaphorically in relation to consumption. Consumption is often depicted as replacing religion, in a way that emphasizes a resemblance between them. In storlek 37, consumption is strongly connected to identity, and functions both as a certainty and a must. The differences between the depictions in the two novels reflect the roles of consumption in two different eras: in Astarte, it is a relatively new phenomenon in its modern sense, and in storlek 37 it has become more central to human life, often occuring without reflection and perceived as a matter of course. Astarte sets out a visible critique of consumption, depicting it as an endless desire or an illusion. In storlek 37, consumption is sometimes questioned, but portrayed nevertheless as inevitable.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berättelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig själva och deras situation i ett postmodernt samhälle. Väsentliga frågor i sammanhanget blev dels huruvida de själva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sådan omfattande social omvandling. Ett sådant fenomen som kom i fokus var vårt behov av ytliga statussymboler.Det i grunden kvalitativa arbetet bygger på tre synvinklar och tillika källor. För det första, mig själv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala källor som på olika sätt har kunnat användas i sammanhanget.Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna. / The purpose of this work has been to examine the function of storytelling as an induct-ive way to develop self reflection and environmental awareness of the students. Key subjects have been if they could be attentive to the very reflective process itself and to the strategies we apply, when to cope with dynamic changes as those of the postmodern society. Also the possibility to find basic explanations, to specially one of these strategies – one that has been more and more frequently used – became a pursuit in this work. The phenomenon in mind is our seemingly growing demand for “superficial valuables”.This work is basically qualitative. Three perspectives – as well as sources of inform-ation – have been developed through the process of this work: firstly, the inevitably subjective experiences of my own; secondly, the students; and thirdly, different forms of applicable public media. Especially the contribution from the students can’t be overstated. Initially it was them who made me aware of the phenomenon, described above. Moreover they gave input, partly through the literature seminar and the related discussion, partly through a minor enquiry consisting of a few but fundamental questions connected to the matter of “wealth” and “ability”.Quite early during the progression of this work I came to an understanding that the informative, the introspective and the communicative processes of the work itself constituted a most interesting substance. Hence, I made a more careful attempt to describe this development and my thoughts connected to it, rather than giving too much focus on the aftermath. Retrospectively seen, it presents somewhat self-evident answers of the two initial questions above. Yes, storytelling might work as a complement to more radical experiences of the real life. It can be used as a key to existential reflection in an urban security-devoting postmodern society. Also obviously, there seem to be more profound explanations to our quest for superficial valuables – needs beyond the very appeal. They could be connected to the natural instinct of individual survival through real or “illusory” acceptance and irreplaceability within one or more collective social orders – in short, the importance of being important.