I Sverige används det idag cirka 5,4% förnybara drivmedel inom transportsektorn, att jämföra med under 0,5% år 2000. Av de ickefossila drivmedlen är el något som ofta benämns som en permanent och realistisk framtida lösning. Visionen ”Stockholm – Elbilsstad 2030” drivs av Stockholms Stad i samarbete med Fortum AB i syfte att ersätta den fossilbränsleslukande fordonsflottan. I den här studien undersöks de tekniska förutsättningarna och de eventuella vinsterna av ett storskaligt införande av elbilar. Studien har gjorts genom en modellering där parametrar som elbilens prestanda, elpris, bilens inköpspris och totala utsläpp använts. Resultatet skall presentera ett mikro- och ett makroresultat. Vinsterna beräknas dels för den enskilde individen, men också för samhället i stort. Vinsterna beräknas med en känslighetsanalys baserad på reella framtida scenarier. Resultaten visar tydligt att för den genomsnittlige Stockholmaren är elbilen det mest ekonomiskt lönsamma valet på sikt. På tio års sikt beräknas bensinbilen kosta individen 65,93% mer än elbilen om bensinpriset fortsätter med samma utveckling. En känslighetsanalys visar att även om bensinpriset skulle sjunka med 5% årligen in i framtiden skulle bensinbilen ändå vara 31,3% dyrare på tio års sikt. Resultaten visar också att samhällets kostnader för bilflottans utsläpp förväntas sjunka med 98% eller 92% beroende på om den svenska elproduktionen är tillräcklig eller om man måste importera el från övriga Norden. Samtidigt som kostnaderna för utsläppen sjunker för samhället, sjunker även skatteintäkterna till följd av minskad bensinanvändning. Om elpriset på sikt skulle stiga till följd av en ökad användning skulle detta dock kunna leda till att förlusten reduceras. Klart är att storskaligt införande av elbilar kräver ett engagemang från staten där den ekonomiska förlusten får ses som en investering i miljön och framtiden. / In Sweden there are currently about 5.4% renewable fuel vehicles within the transport sector, compared to less than 0.5% in 2000. Amongst the non-fossil fuel alternatives electricity is something which has often been referred to as a permanent and realistic future solution. The vision “Stockholm – A City of Electric Cars in 2030" is run by the City of Stockholm in cooperation with Fortum AB in order to replace the fossil-fuel-guzzling fleet. This report examines the technical conditions and possible gains of a large scale introduction of electric cars. The study was conducted through a modelling in which parameters such as electric car performance, tariff and total emissions are used. The conclusion will reveal a micro- and macro result. Economic gains are calculated both for the individual, but also for society at large. The profits are calculated by a sensitivity analysis based on realistic future scenarios. The results clearly show that for the average Stockholm resident, the electric car is the most economical choice. In ten years time the gasoline car is expected to cost the individual 65.93% more than the electrical car based on that the price of gasoline continues its current growth. A sensitivity analysis shows that even if gasoline prices were to drop by 5% annually into the future, gasoline car would still be 31.3% more expensive than the electric car in ten years time. The results also show that the societal costs of the car fleet’s emissions are expected to fall by 98% or 92% depending on whether the Swedish electricity production is sufficient, or whether imported electricity from other Nordic countries is necessary. While the cost of emissions decreases for the society, so are tax revenues due to reduced gasoline use. However, if the electricity price in the long run would rise due to increased use, this could however lead to a reduction of the loss. It is clear that for a large-scale introduction of electric cars to be successful it requires a committed government which will have to see the economic loss as a means to investment in the future and the environment.

Den ökade urbaniseringen och klimatförändringarna utgör några av de största utmaningarna vid utvecklingen av hållbara städer. Ekosystemtjänster som vatten- och temperaturreglering samt estetiska tjänster från träd kan bidra till att tackla utmaningar som extremväder och psykisk ohälsa. Gävle kommun har ett gediget hållbarhetsarbete men har inte genomfört någon egen undersökning över hur invånarna upplever de estetiska ekosystemtjänsterna från träd eller undersökt ekosystemtjänster från de vanligaste trädsläktena i staden. Med anledning av detta var syftet att sammanställa befintlig forskning rörande ekosystemtjänster från lind och tall i centrala Gävle samt ta fram egna data kring hur invånarna upplever stadsträd. Målet med studien var även att undersöka hur ekosystemtjänster från träd kan användas för att främja utvecklingen av mer hållbara städer. I denna fallstudie användes en blandad metod bestående av en litteraturöversikt och en webbaserad enkätstudie för att besvara forskningsfrågans olika delar. Litteraturstudien syftade till att undersöka hur lind respektive tall påverkar vattenreglering, temperaturreglering samt estetiska ekosystemtjänster och enkätstudien syftade till att undersöka hur invånarna i centrala Gävle upplever de estetiska värdena av stadsträd. Denna blandning av metoder valdes då de kompletterar varandra och ger en mer nyanserad bild av trädens roll i den hållbara staden. Litteraturöversikten visade att lindar har god förmåga att bidra till temperaturreglering samt gav en indikation att även tallar kan bidra till denna ekosystemtjänst men genom vissa andra egenskaper. Det fanns dock en avsaknad av forskning som fokuserar på lind och tall i relation till vattenreglering och estetiska tjänster i urbana miljöer. Överlag saknas mycket forskning om tall som stadsträd i relation till de valda ekosystemtjänsterna. Resultatet av enkätstudien visade att lövträd föredras framför barrträd i stadsmiljöer samt att blommor, bred trädkrona, färgstarka blad/barr och hög höjd är viktiga attribut för att ett träd ska upplevas som attraktivt. Utöver detta upplever många att träd är viktiga komponenter för välbefinnandet. Generellt sett bedöms det behövas mer artspecifik forskning gällande urbana träds ekosystemtjänster i de mer kalltempererade områdena där exempelvis tallar oftare förekommer som stadsträd. Vidare bör fler lokala undersökningar göras för att ta reda på hur invånarna upplever stadsträd och grönområden för att säkerställa att planeringen av dessa sker i enlighet med lokalbefolkningen preferenser. Slutligen bör nämnas att om utvecklingen av mer hållbara städer är ett mål som makthavarna avser uppnå måste mer fokus läggas på ekosystemtjänster från träd då de främjar mänskligt välbefinnande och långsiktigt resilienta samhällen. / Increased urbanization and climate change constitute some of the biggest challenges in the development of sustainable cities. Ecosystem services such as water and temperature regulation as well as aesthetic services from trees can help tackle challenges such as extreme weather and mental wellbeing. The municipality of Gävle has worked substantially with sustainability issues but has not conducted any survey of how residents experience the aesthetic ecosystem services from trees or examined ecosystem services from the most common trees in the city. Due to this, the purpose was to compile existing research concerning ecosystem services from linden and pine in central Gävle and research how the inhabitants experience urban trees. The aim of the study was also to investigate how ecosystem services from trees can be used to promote the development of more sustainable cities. In this case study, a mixed method consisting of a literature review and a web-based questionnaire was used. The literature review aimed to investigate how linden and pine affect water regulation, temperature regulation and aesthetic ecosystem services, and the survey study aimed to investigate how the inhabitants of central Gävle experience the aesthetic values of urban trees. This mix of methods was chosen as they complement each other and give a more nuanced picture of the role of trees in a sustainable city. The literature review showed that lindens can effectively contribute to temperature regulation and indicated that pines also have the ability to contribute to this ecosystem service, but through certain other properties. However, there was a lack of research focusing on linden and pine in relation to water regulation and aesthetic services in urban environments. In general, there is a lack of research on pine as an urban tree in relation to the selected ecosystem services. The results of the survey showed that deciduous trees are preferred over conifers in urban environments and that flowers, a broad tree crown, colorful leaves/conifers and height are important attributes for a tree to be perceived as attractive. In addition to this, many feel that trees are important components for their well-being. In conclusion more species-specific research is needed regarding ecosystem services of urban trees in the cold-tempered areas where, for example, pines more often occur as urban trees. Furthermore, more local surveys should be conducted to find out how residents experience urban trees and green areas to ensure planning of these spaces are in accordance with the preferences of the local population. Finally, it should be mentioned that if the development of more sustainable cities is going to be achieved, more focus must be placed on ecosystem services from trees as they promote human well-being and long-term resilient communities.

Syfte: För att skapa väl fungerade städer som främjar mångfaldigt liv påstår C/O City (2017) att ekosystemtjänster måste implementeras. En ökad befolkning och förtätning har lett till bristande grönstruktur i urbana miljöer. Detta påverkar miljön och social-ekologin negativt. För att skapa hållbara, resilienta och attraktiva städer måste mångfunktionella gröna lösningar skapas och bidra med ekosystemtjänster. Målet med arbetet är därför att tillföra mer kunskap om stadens ekosystemtjänster och hur vertikala växtväggar kan förbättrar stadsmiljön. Metod: Den kvalitativa datan som analyseras i denna undersökning utgörs av intervjuer, enkäter, en dokument- och litteraturstudie. Intervjuerna används för att ge en djupgående förståelse för kommuners och byggherrars arbete med vertikala växtväggar samt ekosystemtjänster. Enkätundersökningen används för att översiktligt kartlägga kommuners arbete med vertikala växtväggar. I dokument- och litteraturstudien studeras verkliga exempel och hur de har utförts. Resultat: Vertikala växtväggar har möjligheten att stärka den urbana miljön i staden. Dessa gröna väggar kan bidra med stödjande-, reglerande-, kulturella- och försörjande ekosystemtjänster. I nuläget kan vertikala växtväggar påverka och förbättra mikroklimatet, besmycka hårda miljöer och till viss del stärka den biologiska mångfalden. För att motivera en storskalig etablering måste priset för levande väggar minskas och först då skulle en förbättring av stadsmiljön kunna ske. Konsekvenser: I många fall överskrider kostnaden incitamentet för etablering av levande väggar. Det presenteras en större vilja att stärka stadens horisontella grönstruktur och befintlig parkmark. I dagsläget ger växtväggarna främst ekosystemtjänster i ett mikroperspektiv.  Det behövs en storskalig etablering för att påverka staden och befolkningen i sin helhet. I framtiden kan arbetsprocessen förbättras genom att öka kommunikationen mellan aktörer, ställa krav på grönytefaktorn samt motivera både byggherrar och individen att prioritera ekosystemtjänster högre. Rapporten ska sprida ljus över problemet och främja förbättring. Med rapporten som underlag kan förbättring av kommuners arbetsprocess ske. Begränsningar: Studien utreder inte hur vertikala växtväggar är konstruerade, tekniken bakom dem, ekonomiska faktorer eller växtväggar konstruerade inomhus. Den insamlade empirin tyder däremot på att ekonomi har en betydelse i frågan. Urvalet för enkätundersökningen har begränsats till Sveriges 50 största kommuner, utifrån invånare. Trots att urvalet begränsats geografiskt anses resultatet vara generellt. Den insamlade empirin tyder på att åsikterna kring ämnet är samstämmiga, och kan därav spegla de generella åsikterna om vertikal växtlighet i Sverige. / Purpose: To create well-functioning cities that promote diversity of life C/O City (2017) claims that ecosystem services must be implemented. An increased population and urbanization have led to a lack of green areas in urban environments. This has a negative effect on the environment and social ecology. To create sustainable, resilient and attractive cities, multifunctional green solutions must be implemented and contribute to ecosystem services. The aim of the thesis is therefore to give more knowledge about the city's ecosystem services and how vertical vegetation can improve the urban environment.  Method: The qualitative data analyzed in this thesis consists of interviews, survey, a document- and literature study. The interviews are used to provide an in-depth understanding of municipalities and developers work with vertical vegetation as well ecosystem services. The survey is used to map municipalities work with vertical vegetation. The document- and literature study analyzes real examples and how they have been executed. Findings: Vertical vegetation have the potential to strengthen the urban environment in the city. These green walls can provide supporting, regulatory, cultural and provisoning ecosystem services. At present, vertical vegetation can influence and improve the microclimate, embellish harsh environments and to some extent strengthen biodiversity. To justify a large-scale establishment, the price of living walls must be reduced and only then could an improvement of the urban environment take place. Implications: In many cases, the cost exceeds the incentive for establishing living walls. A greater willingness is presented to strengthen the city's horizontal green structure and existing parks. At present, vertical vegetation mainly provide ecosystem services in a micro perspective. A large-scale establishment is needed to influence the city and the population as a whole. In the future, the work process can be improved by increasing communication between actors, establish requirements for the green space factor and motivating both developers and the individual to give higher priority to ecosystem services. The thesis should shed light on the problem and promote improvement. With the thesis as a basis, the municipalities work process can be improved. Limitations: The thesis doesn’t investigate how vertical vegetation are constructed, the technology, economic factors or vertical vegetation constructed indoors. The collected empirical evidence, on the other hand, indicates that economics has a significance in the matter. The sample for the survey has been limited to Sweden's 50 largest municipalities, based on inhabitants. Although the selection is limited geographically, the result is considered to be general. The collected empirical evidence indicates that the views on the subject are consistent and may therefore reflect the general views on vertical vegetation in Sweden.

There is an urgent need to transition to more sustainable cities and to do so we must identify in what ways and where cities are unsustainable. Urban metabolism offers a way to provide insight into how to move from linear to more sustainable, circular flows of energy and material in the urban area. Incorporating circular economy principles into the urban metabolism concept offers a promising way to reduce urban resource flows and increase the sustainability of the urban system. This thesis aims to combine an urban metabolism framework with circular economy indicators to create an urban circular economy framework, to support the transition towards more sustainable cities. This was achieved by identifying urban metabolism frameworks at the urban scale as well as several circular economy indicators, and then developing criteria for assessing them. It was found that several of the urban metabolism frameworks lacked an inclusion of hinterlands and a life cycle perspective, but provided various approaches to the urban metabolism. Assessment of the identified circular economy indicators showed that there is a lack of flow-based indicators that evaluate the social dimension of sustainability. To assess this in an adequate way there is a need to develop flow-based circular economy indicators, or alternatively urban metabolism frameworks which incorporate the social aspects. Furthermore, there is a need to develop more evaluation criteria and a categorisation for assessing the circular economy indicators. This would ensure that all sectors and some scales of delineation are addressed and provide a holistic understanding of the circular economy. Still, a somewhat holistic view can be gained from the combination of several indicators, as shown in the circular economy framework developed in this thesis. The framework was developed by combining a multilevel urban metabolism framework with 17 of the selected circular economy indicators. Out of these, 16 could be applied directly to the multilevel framework and together they cover all assessment criteria for circular economy indicators. This new framework is extensive and can be used to evaluate circular economy from a sustainable point of view. However, it is not fully holistic since it does not cover all sectors and could use a larger set of indicators. Still, by providing an example of an urban circular economy framework, this thesis offers a step towards the development of urban circular economy frameworks. / Det finns ett akut behov att övergå till mer hållbara städer, och för att kunna göra det måste vi identifiera på vilka sätt städer är ohållbara. Urban metabolism är ett koncept som ger insikt i hur det är möjligt att gå från linjära till mer hållbara, cirkulära flöden av energi och material i urbana områden. Integrationen av principer från cirkulär ekonomi i den urbana metabolismen erbjuder ett lovande sätt att minska urbana resursflöden och därmed öka städers hållbarhet. Denna uppsats kombinerar ett ramverk för urban metabolism med indikatorer för cirkulär ekonomi och skapar på så sätt ett ramverk för urban cirkulär ekonomi. Syftet med det nya ramverket är att kunna stödja övergången till mer hållbara städer. Detta uppnåddes genom att identifiera ramverk för urban metabolism på urban skala, samt flera indikatorer för cirkulär ekonomi, samt utveckla kriterier för att utvärdera dessa. Det visade sig att flera av ramverken för urban metabolism inte behandlade påverkan på kringliggande områden och ett livscykelperspektiv, men gav olika tillvägagångssätt för att undersöka den urbana metabolismen. Utvärdering av de identifierade indikatorerna för cirkulär ekonomi visade att det saknas flödesbaserade indikatorer som bedömer den sociala dimensionen av hållbarhet. För att bättre kunna bedöma detta bör det utvecklas flödesbaserade indikatorer för cirkulär ekonomi, alternativt ramverk för urban metabolism som integrerar de sociala aspekterna. Dessutom finns det behov av att utveckla fler utvärderingskriterier för att bedöma indikatorerna, samt en kategorisering av dessa. Detta skulle säkerställa att alla sektorer och vissa detaljnivåer av flöden tas upp och ge en bättre helhetsförståelse för den cirkulära ekonomin. Utan dessa förbättringar kan dock ändå en något holistisk uppfattning erhållas från kombinationen av flera indikatorer, vilket visas i det skapade ramverket för cirkulär ekonomi. Ramverket utvecklades genom att kombinera ett flernivåigt ramverk för urban metabolism med 17 av de valda indikatorerna för cirkulär ekonomi. Av dessa kunde 16 tillämpas direkt på olika nivåer i nivåstrukturen från DPSIR Multilevel Framework. Tillsammans täcker de alla bedömningskriterier för indikatorer för cirkulär ekonomi. Detta nya ramverk är omfattande och kan användas för att utvärdera cirkulär ekonomi ur ett hållbarhetsperpektiv. Det är dock inte helt holistiskt eftersom det inte täcker alla sektorer och skulle kunna använda en större uppsättning indikatorer. Genom att ge ett exempel på ett ramverk för urban cirkulär ekonomi, erbjuder denna avhandling trots detta ett steg mot utvecklingen av ramverk för cirkulär ekonomi.