Människan är beroende av de ekosystemtjänster som naturen bidrar med, i staden är människan inte alltid medveten om dessa ekosystemtjänster och kan lätt förbise dessa. Träden i städerna förser stadsborna med fler ekosystemtjänster än de är medvetna om. Ekosystemtjänster som temperaturreglering och dagvattenhantering kan bli kostsamma att återskapa om alla naturliga element som bidrar med dessa helt gratis är borta. För att inte missa värdefulla naturmiljöer och därmed förlora pengar i planerad exploatering har ett verktyg för att ranka ekosystemtjänster kopplade till urbana träd tagits fram. För att på ett tydligt sätt kunna peka ut olika ekosystemtjänster i staden har en värderingsmatris för ranking av dessa skapats. Rankingvärdet en ekosystemtjänst inom ett område fått kan därpå multipliceras med egen inputdata, en egen värdering av ekosystemtjänsten. Resultatet av sammanställningen visas i form av kartbilder med graderade polygoner för att synliggöra vart ekosystemtjänsten finns i störst redundans. Så vitt författaren känner till, finns det ingen annan typ av kartläggning som kombinerar möjligheten med litteraturbaserad värdering och egen åsikt. Verktyget kan användas i två delar, den litteraturbaserade värderingsmatrisen kan användas enskilt och genererar ett resultat om vart det finns högst värde för ekosystemtjänster, eller gemensamt med egen input kan ett resultat visas i GIS. Metoden är unik och kan förhoppningsvis avvärja konflikter i t ex. planarbeten då ett visst område kan bli extra viktigt, även om olika ekosystemtjänster fått högst värde av de som använder verktyget. Olika åsikter om ekosystemtjänsters värdekan då ändå generera samma resultat.

Den ökade urbaniseringen och klimatförändringarna utgör några av de största utmaningarna vid utvecklingen av hållbara städer. Ekosystemtjänster som vatten- och temperaturreglering samt estetiska tjänster från träd kan bidra till att tackla utmaningar som extremväder och psykisk ohälsa. Gävle kommun har ett gediget hållbarhetsarbete men har inte genomfört någon egen undersökning över hur invånarna upplever de estetiska ekosystemtjänsterna från träd eller undersökt ekosystemtjänster från de vanligaste trädsläktena i staden. Med anledning av detta var syftet att sammanställa befintlig forskning rörande ekosystemtjänster från lind och tall i centrala Gävle samt ta fram egna data kring hur invånarna upplever stadsträd. Målet med studien var även att undersöka hur ekosystemtjänster från träd kan användas för att främja utvecklingen av mer hållbara städer. I denna fallstudie användes en blandad metod bestående av en litteraturöversikt och en webbaserad enkätstudie för att besvara forskningsfrågans olika delar. Litteraturstudien syftade till att undersöka hur lind respektive tall påverkar vattenreglering, temperaturreglering samt estetiska ekosystemtjänster och enkätstudien syftade till att undersöka hur invånarna i centrala Gävle upplever de estetiska värdena av stadsträd. Denna blandning av metoder valdes då de kompletterar varandra och ger en mer nyanserad bild av trädens roll i den hållbara staden. Litteraturöversikten visade att lindar har god förmåga att bidra till temperaturreglering samt gav en indikation att även tallar kan bidra till denna ekosystemtjänst men genom vissa andra egenskaper. Det fanns dock en avsaknad av forskning som fokuserar på lind och tall i relation till vattenreglering och estetiska tjänster i urbana miljöer. Överlag saknas mycket forskning om tall som stadsträd i relation till de valda ekosystemtjänsterna. Resultatet av enkätstudien visade att lövträd föredras framför barrträd i stadsmiljöer samt att blommor, bred trädkrona, färgstarka blad/barr och hög höjd är viktiga attribut för att ett träd ska upplevas som attraktivt. Utöver detta upplever många att träd är viktiga komponenter för välbefinnandet. Generellt sett bedöms det behövas mer artspecifik forskning gällande urbana träds ekosystemtjänster i de mer kalltempererade områdena där exempelvis tallar oftare förekommer som stadsträd. Vidare bör fler lokala undersökningar göras för att ta reda på hur invånarna upplever stadsträd och grönområden för att säkerställa att planeringen av dessa sker i enlighet med lokalbefolkningen preferenser. Slutligen bör nämnas att om utvecklingen av mer hållbara städer är ett mål som makthavarna avser uppnå måste mer fokus läggas på ekosystemtjänster från träd då de främjar mänskligt välbefinnande och långsiktigt resilienta samhällen. / Increased urbanization and climate change constitute some of the biggest challenges in the development of sustainable cities. Ecosystem services such as water and temperature regulation as well as aesthetic services from trees can help tackle challenges such as extreme weather and mental wellbeing. The municipality of Gävle has worked substantially with sustainability issues but has not conducted any survey of how residents experience the aesthetic ecosystem services from trees or examined ecosystem services from the most common trees in the city. Due to this, the purpose was to compile existing research concerning ecosystem services from linden and pine in central Gävle and research how the inhabitants experience urban trees. The aim of the study was also to investigate how ecosystem services from trees can be used to promote the development of more sustainable cities. In this case study, a mixed method consisting of a literature review and a web-based questionnaire was used. The literature review aimed to investigate how linden and pine affect water regulation, temperature regulation and aesthetic ecosystem services, and the survey study aimed to investigate how the inhabitants of central Gävle experience the aesthetic values of urban trees. This mix of methods was chosen as they complement each other and give a more nuanced picture of the role of trees in a sustainable city. The literature review showed that lindens can effectively contribute to temperature regulation and indicated that pines also have the ability to contribute to this ecosystem service, but through certain other properties. However, there was a lack of research focusing on linden and pine in relation to water regulation and aesthetic services in urban environments. In general, there is a lack of research on pine as an urban tree in relation to the selected ecosystem services. The results of the survey showed that deciduous trees are preferred over conifers in urban environments and that flowers, a broad tree crown, colorful leaves/conifers and height are important attributes for a tree to be perceived as attractive. In addition to this, many feel that trees are important components for their well-being. In conclusion more species-specific research is needed regarding ecosystem services of urban trees in the cold-tempered areas where, for example, pines more often occur as urban trees. Furthermore, more local surveys should be conducted to find out how residents experience urban trees and green areas to ensure planning of these spaces are in accordance with the preferences of the local population. Finally, it should be mentioned that if the development of more sustainable cities is going to be achieved, more focus must be placed on ecosystem services from trees as they promote human well-being and long-term resilient communities.

Digital urban tree registers serve many porposes and facilitate the administration, care and management of urban trees within a city or municipality. Currently, mapping of urban tree stands is carried out manually with methods which are both laborious and time consuming. The aim of this study is to establish a way of operation based on the use of existing LiDAR data and othophotos to automatically detect individual trees. By using the extensions LIDAR Analyst and Feature Analyst for ArcMap a tree extraction was performed. This was carried out over the extent of the city district committee area of Östermalm in the city of Stockholm, Sweden. The results were compared to the city’s urban tree register and validated by calculating its Precision and Recall. This showed that FeatureAnalyst generated the result with the highest accuracy. The derived trees were represented by polygons which despite their high accuracy make the result unsuitable for detecting individual tree positions. Even though the use of LIDAR Analyst resulted in a less precise tree mapping result, individual tree positions were detected satisfactory. This especially in areas with more sparse, regular tree stands. The study concludes that the use of both tools complement each other and compensate the shortcomings of the other. FeatureAnalyst maps an acceptable tree coverage while LIDAR Analyst more accurately identifies individual tree positions. Thus, a combination of the two results could be used for individual tree mapping. / Digitala urbana trädregister tjänar många syften och underlättar för städer och kommuner att administrera, sköta och hantera sina park- och gatuträd. Dagens kartering av urbana trädbestånd sker ofta manuellt med metoder vilka är både arbetsintensiva och tidskrävande. Denna studie syftar till att utveckla ett arbetssätt för att med hjälp av befintliga LiDAR-data och ortofoton automatiskt kartera individuella träd. Med hjälp av tilläggen LIDAR Analyst och FeatureAnalyst för ArcMap utfördes en trädkartering över Östermalms stadsdelsnämndsområde i Stockholms stad. Efter kontroll mot stadens träddatabas och validering av resultatet genom beräknandet av Precision och Recall konstaterades att användningen av FeatureAnalyst resulterade i det bästa trädkarteringsresultatet. Dessa träd representeras av polygoner vilket medför att resultatet trots sin goda täckning inte lämpar sig för identifierandet av enskilda trädpositioner. Även om användningen av LIDAR Analyst resulterade i ett mindre precist karteringsresultat erhölls goda positionsbestämmelser för enskilda träd, främst i områden med jämna, glesa trädbestånd. Slutsatsen av detta är att användandet av de båda verktygen kompenserar varandras tillkortakommanden där FeatureAnalyst ger en godtagbar trädtäckning medan LIDAR Analyst bättre identifierar enskilda trädpositioner. En kombination av de båda resultaten skulle alltså kunna användas i trädkarteringssyfte.