The present dissertation entitled "Evaluation of the genus Tilia L. from the point of view of garden and landscape architecture" was elaborated between October 2007 and February 2018. The work is divided in the standard way for this type of final paper consisting of introduction, background sources, aims, literature survey, methodology, materials, results, discussion, conclusion, literature review etc, contains 339 pages of text, 437 pictures, 99 plates, 7 tables which are place in the text, especially in part of results. This work brings information about 23 cultivated species, the most important hybrids and more than 240 cultivars of lime trees. It summarizes information about the origin of the cultivated specimens, their characteristics and their description, accompanied by a large number of pictorial materials. There is summary of current situation from the point of view of systematic botany, name and origin of plants in culture, grown assortment and introduction of trees. The author also deals with issues of important lime trees collections, history of use in objects of garden art, but also focuses on the etymological origin of lime, symbolism and folk culture. From the point of view of the general characteristics of the genus, the work contains a brief outline of the genus structure, the geographical distribution, the important user and ecological-cultivating properties. From the described assortment has been determined basic assortment which has to be widely known and available: Tilia cordata, Tilia platyphyllos, Tilia tomentosa, Tilia tomentosa 'Petiolaris', Tilia ×euchlora, Tilia ×europaea. Based on the experience of growing in Oplany Klíče, an additional assortment has been set with regard to the needs of garden and landscaping architecture. From the phenological observations in Oplany Klíče has been made tables with sequence of unfolding leaves and flowering.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett trädbyte utförs på en plats som är skyddad som statligt byggnadsminne. Platserna som beskrivs är barockträdgården i Uppsala Botaniska trädgård och barockträdgården i slottsträdgården på Drottningholm. Båda trädgårdarna ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för att anläggningarna inte förvanskas. Botaniska trädgården i Uppsala tillhör Uppsala universitet och underhålls av universitetet. Anläggningarna har ett högt historiskt värde som gör dem skyddsvärda och på grund av detta finns det restriktioner och föreskrifter som dikterar hur platserna ska vårdas och förvaltas. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektledaren för båda trädbytena och trädgårdsdirektören och 1:e trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården i Uppsala. De gamla lindarna på Drottningholm planterades under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal och var till större delen parklind, Tilia x europaea ’Pallida’, importerade från Holland. De gamla lindarna i Botaniska trädgården planterades på 1970-talet då trädgården restaurerades under ledning av Walter Bauer. Trädbytet på Drottningholm utfördes mellan 1997–2011 i fem etapper och trädbytet i Botaniska trädgården utförs från hösten 2016 och förväntas vara klart i juni 2017. Båda anläggningsarbetena och en femårig garantiskötsel utförs på entreprenad. I rapporten beskrivs vad som påverkar valet av träden vid anläggningarna. Det har utförts studier för att art- och sortbestämma de ursprungliga lindarna i alléerna på Drottningholm. De nya lindarna som planterats där och de som ska planteras under våren 2017 i Botaniska trädgården, är av samma sort som de ursprungliga lindarna på Drottningholm. Ett stort antal åtgärder har utförts vid anläggningen och skötseln av träden för att se till att de etablerar sig ordentligt och utvecklas väl. / The aim of this paper is to examine how a tree replacement is carried out in a place that is protected as a cultural heritage. The places described are the Baroque garden in Uppsala Botanical Gardens and the baroque garden in the palace garden at Drottningholm. Both gardens are owned by the state and managed by the National Property Board. The National Heritage Board has overall responsibility that the facilities are not distorted. The Botanical Garden in Uppsala belongs to Uppsala University and is managed by the University. The gardens have a high historical value that make them worthy of protection. Because of this there are restrictions and regulations that dictate how the locations should be maintained and administered. The thesis is based on interviews with the project manager for both of the tree-replacements and the garden Director and 1st gardener at the Botanical Garden in Uppsala. The old lime trees at Drottningholm were planted in the late 1600s and early 1700s and was largely dutch lime, Tilia x europaea 'Pallida', imported from Holland. The old lime trees in the botanical garden was planted in the 1970s, when the garden was restored under the direction of Walter Bauer. The tree replacement at Drottningholm was conducted between 1997–2011 in five stages and the restoration in the Botanical Garden is carried out in autumn 2016 and is expected to be completed in June 2017. Both the construction work and a five-year warranty maintenance is performed under contract. The paper describes what influences the choice of the trees at the facilities. There have been studies to determine the species and varieties of the original lime trees in the avenues at Drottningholm. The new lime trees planted there and those that will be planted in the spring of 2017 in the Botanical Garden, are of the same type as the original lime trees at Drottningholm. A large number of measures have been carried out at the installation and maintenance of the trees to ensure that they establish themselves properly and develop well.

Thesis (doctoral)--Universität Bern, 1914. / Includes bibliographical references (p. 64-65).

Diss. Alnarp : Sveriges lantbruksuniversitet, 2005.

Old hollow trees of oak contain a large amount of wood mould. Unfortunately, these trees have in the last century been greatly reduced in numbers. It has resulted in that species that depend on these habitats, saproxylic species, have become at risk to decrease in numbers or die out regionally. Previous studies have shown that the volume of wood mould is an important factor for occurrence and population size of saproxylic organisms. The aim of the present study was to examine how the volume of wood mould varies among ash (Fraxinus excelsior), lime (Tilia sp.), maple (Acer platanoides), aspen (Populus tremula) and oak (Quercus robur). The measurements were wood mould depth, internal cavity diameter, internal cavity height, circumference, and if white or brown rot was the dominating mould fungus. In total 23 ashes, 20 limes, 24 maples, 24 aspens and 21 oaks in the vicinity of Motala (Östergötland) were measured. The results show that there were significant differences between tree species concerning the volumes of wood mould. The oak accommodated larger volumes than the other species. The ash, however, had a larger volume than oak at the same circumference. The study shows ash could be a complement to the oak in conservation plans. Since the ash generally holds a larger volume then the oak at the same circumference, this implies the possibility that the ash can be suitable for saproxylic organisms at an earlier stage. In the isolated fragments of the landscape the possibility for survival may then increase for species that are dependent of these habitats. / Gamla hålträd av ek hyser ofta en stor mängd mulm. Tyvärr har dessa träd det senaste århundradet minskat i antal. Det har fått till följd att arter som är beroende av dessa habitat riskerar att minska eller dö ut regionalt. Tidigare studier har visat att volymen av mulm i ett träd är en viktig faktor för förekomst och populationsstorlek. Syftet med denna studie var att undersöka hur mulmvolymer varierar mellan olika trädslag. Mulmvolymen mättes därför hos ask ( Fraxinus excelsior), lind (Tilia sp.), lönn (Acer platanoides), asp (Populus tremula) och ek (Quercus robur). På varje träd mättes mulmdjup, invändig håldiameter, invändig hålhöjd, omkrets samt om trädet hade vitröta eller brunröta. Sammanlagt mättes 23 askar, 20 lindar, 24 lönnar, 24 aspar och 21 ekar runt Motala (Östergötland) med omnejd. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan trädslagen gällande mulmvolymer. Eken hyser större volymer än de övriga, men ask och lönn har även de relativt stora volymer mulm. Asken har dock större volym mulm än vad eken har vid samma omkrets. Studien visar att man vid naturvårdsplaneringar bör ta med ask som ett komplement till eken i ett fragmenterat landskap. Eftersom asken kan generera större volymer mulm än eken vid samma omkrets medför detta möjligheten att asken kan fungera som habitat i ett tidigare skede. I isolerade fragment av landskapet kan då chansen för överlevnad möjligtvis öka för de arter som är beroende av mulmhabitat.

Den ökade urbaniseringen och klimatförändringarna utgör några av de största utmaningarna vid utvecklingen av hållbara städer. Ekosystemtjänster som vatten- och temperaturreglering samt estetiska tjänster från träd kan bidra till att tackla utmaningar som extremväder och psykisk ohälsa. Gävle kommun har ett gediget hållbarhetsarbete men har inte genomfört någon egen undersökning över hur invånarna upplever de estetiska ekosystemtjänsterna från träd eller undersökt ekosystemtjänster från de vanligaste trädsläktena i staden. Med anledning av detta var syftet att sammanställa befintlig forskning rörande ekosystemtjänster från lind och tall i centrala Gävle samt ta fram egna data kring hur invånarna upplever stadsträd. Målet med studien var även att undersöka hur ekosystemtjänster från träd kan användas för att främja utvecklingen av mer hållbara städer. I denna fallstudie användes en blandad metod bestående av en litteraturöversikt och en webbaserad enkätstudie för att besvara forskningsfrågans olika delar. Litteraturstudien syftade till att undersöka hur lind respektive tall påverkar vattenreglering, temperaturreglering samt estetiska ekosystemtjänster och enkätstudien syftade till att undersöka hur invånarna i centrala Gävle upplever de estetiska värdena av stadsträd. Denna blandning av metoder valdes då de kompletterar varandra och ger en mer nyanserad bild av trädens roll i den hållbara staden. Litteraturöversikten visade att lindar har god förmåga att bidra till temperaturreglering samt gav en indikation att även tallar kan bidra till denna ekosystemtjänst men genom vissa andra egenskaper. Det fanns dock en avsaknad av forskning som fokuserar på lind och tall i relation till vattenreglering och estetiska tjänster i urbana miljöer. Överlag saknas mycket forskning om tall som stadsträd i relation till de valda ekosystemtjänsterna. Resultatet av enkätstudien visade att lövträd föredras framför barrträd i stadsmiljöer samt att blommor, bred trädkrona, färgstarka blad/barr och hög höjd är viktiga attribut för att ett träd ska upplevas som attraktivt. Utöver detta upplever många att träd är viktiga komponenter för välbefinnandet. Generellt sett bedöms det behövas mer artspecifik forskning gällande urbana träds ekosystemtjänster i de mer kalltempererade områdena där exempelvis tallar oftare förekommer som stadsträd. Vidare bör fler lokala undersökningar göras för att ta reda på hur invånarna upplever stadsträd och grönområden för att säkerställa att planeringen av dessa sker i enlighet med lokalbefolkningen preferenser. Slutligen bör nämnas att om utvecklingen av mer hållbara städer är ett mål som makthavarna avser uppnå måste mer fokus läggas på ekosystemtjänster från träd då de främjar mänskligt välbefinnande och långsiktigt resilienta samhällen. / Increased urbanization and climate change constitute some of the biggest challenges in the development of sustainable cities. Ecosystem services such as water and temperature regulation as well as aesthetic services from trees can help tackle challenges such as extreme weather and mental wellbeing. The municipality of Gävle has worked substantially with sustainability issues but has not conducted any survey of how residents experience the aesthetic ecosystem services from trees or examined ecosystem services from the most common trees in the city. Due to this, the purpose was to compile existing research concerning ecosystem services from linden and pine in central Gävle and research how the inhabitants experience urban trees. The aim of the study was also to investigate how ecosystem services from trees can be used to promote the development of more sustainable cities. In this case study, a mixed method consisting of a literature review and a web-based questionnaire was used. The literature review aimed to investigate how linden and pine affect water regulation, temperature regulation and aesthetic ecosystem services, and the survey study aimed to investigate how the inhabitants of central Gävle experience the aesthetic values of urban trees. This mix of methods was chosen as they complement each other and give a more nuanced picture of the role of trees in a sustainable city. The literature review showed that lindens can effectively contribute to temperature regulation and indicated that pines also have the ability to contribute to this ecosystem service, but through certain other properties. However, there was a lack of research focusing on linden and pine in relation to water regulation and aesthetic services in urban environments. In general, there is a lack of research on pine as an urban tree in relation to the selected ecosystem services. The results of the survey showed that deciduous trees are preferred over conifers in urban environments and that flowers, a broad tree crown, colorful leaves/conifers and height are important attributes for a tree to be perceived as attractive. In addition to this, many feel that trees are important components for their well-being. In conclusion more species-specific research is needed regarding ecosystem services of urban trees in the cold-tempered areas where, for example, pines more often occur as urban trees. Furthermore, more local surveys should be conducted to find out how residents experience urban trees and green areas to ensure planning of these spaces are in accordance with the preferences of the local population. Finally, it should be mentioned that if the development of more sustainable cities is going to be achieved, more focus must be placed on ecosystem services from trees as they promote human well-being and long-term resilient communities.

No description available.

Diss. (sammanfattning). Uppsala : Sveriges lantbruksuniversitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Marknaden för sågbara sortiment från svenskt lövvirke har haft svårt att fungera på ett tillfredställande sätt, tydligast är problematiken kring de mer udda trädslagen. Råvaran finns i de svenska skogarna och avsättning för råvaran finns i industrin men flödet från skog till industri har tydliga brister. Lösningen har blivit att industrin importerar stor andel av sin lövråvara vilket missgynnar avsättningen av den inhemska råvaran.Studiens främsta syfte var att undersöka avsättningsmöjligheterna för svensk sykomorlönn och lind kopplat till en nulägesbeskrivning av ett tidigare anlagt lövträdsförsök. Resultatet visade att avsättningsmöjligheterna varierade över tid men vid studien var efterfrågan på sykomorlönn svag medan den på lind var stark. Tidpunkten för slutavverkning av de aktuella trädslagen bör således väljas efter när prisbilden är hög.Studien visade att skötseln av de undersökta trädslagen är mycket viktig för att optimera kvaliteten och avsättningsmöjligheterna. De viktigaste parametrarna för god kvalitet var kvist och stamdimension. En större leveransbar volym vid den enskilda avverkningen ökade också avsättningsmöjligheterna. Nyckelord: Acer pseudoplatanus, Tilia cordata, Marknad, Avsättning, Skogsskötsel Keywords: Acer pseudoplatanus, Tilia cordata, Market, Removal, Forest management

La présence d’arbres en milieu urbain, où vit plus de la moitié de la population mondiale, participe à l’amélioration de la qualité́ de vie des citadins par les services écosystémiques qu’ils nous rendent. Cependant, de nombreuses études ont mis en évidence l’importante mortalité́ et la faible espérance de vie des arbres en ville du fait des stress hydriques. Nos résultats dendroclimatiques ont pu montrer qu’en comparaison avec les arbres de parc urbain ou d’arboretum, les arbres de rue ont généralement une croissance plus faible. Les précipitations en automne et au printemps semblent jouer un rôle prépondérant pour la croissance annuelle des tilleuls argentés urbains. Nos résultats sur le niveau des réserves (lipides et glucides) montrent que les arbres en condition de stress hydrique pourraient activement réguler leurs réserves de C selon une stratégie de survie à long terme. Les jeunes tilleuls argentés, quant à eux, semblent privilégier l’allocation du C dans la croissance radiale. Nos résultats sur la signature isotopique en 18O et en 2H des sources d’eau en ville, indiquent enfin que les arbres en rue semblent dépendre principalement de l'eau du sol très superficiel (couche 0-20 cm). Cette eau est un mélange d'eau de pluie et d'eau non potable plus ou moins évaporées, bien que ces arbres ne soient soumis à aucune stratégie d'irrigation particulière à Paris. Les arbres les plus matures en rue semblent disposer d’une plus faible disponibilité́ en eau due à la plus forte évaporation des sols en surface. En conclusion, cette étude appelle à (i) la protection des sols nus d’une évaporation excessive, et (ii) une irrigation en harmonie avec la phénologie. / The presence of trees in urban areas, where more than half of the world's population lives, contributes to improving the quality of city through ecosystem services they provide. However, many studies have shown that urban trees face high mortality rates and low life expectancy due to water stress. Dendroclimatic results have showed that, in comparison with the urban park or arboretum trees, street trees generally have lower annual growth rate. Precipitation in autumn and spring seem to play the main role in the annual growth of urban silver lindens. Reserve measurements (lipids and carbohydrates) show that trees under water stress could priorize C reserves as a long-term survival strategy. On the contrary, younger silver lindens seem to favor the allocation of C in the radial growth. Our results on the isotope signature in 18O and 2H of water sources in the city, indicated that street trees seem to depend mainly on soil water in upper layers (0-20 cm layer). This water is a mixture, more or less evaporated, from precipitation and non potable water, although street trees are not subject to any particular irrigation strategy in Paris. Larger street trees seem to have lower water availability due to increase of surface soils evaporation. To conclude, This study would rethink current irrigation strategies in the city, focusing on (i) the protection of bare soil from excessive evaporation, and (ii) an irrigation in harmony with the phenology of species.