Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fyra förskollärare förhåller sig till barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt om och i så fall hur de anser att inomhusmiljön kan stimulera barns fysiska aktivitet. Våra frågeställningar för att besvara syftet är följande: Hur resonerar de tillfrågade förskollärarna om barns möjligheter till att vara fysiskt aktiva inomhus i förskolan? Vilka förhållningssätt finns till att ge barn möjlighet till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Anpassas inomhusmiljön i förskolan för att främja fysisk aktivitet? hur i så fall? För att nå studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare i två olika kommuner. Vid analys av studiens resultat har vi använt oss av affordance teorin med begreppet handlingserbjudanden och dynamiska systemteorin med begreppen personconstraints, miljöconstraints, uppgiftsconstraints och frysta och fria frihetsgrader. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnen ska få möjlighet till att utöva fysisk aktivitet i inomhusmiljön, men att de föredrar att de fysiska aktiviteterna är lärarstyrda. Barns möjligheter att vara fysiskt aktiva inomhus påverkas av miljöns storlek, utformning och utbud av material. För att barnen ska utveckla sin motorik anser förskollärarna det viktigt att stimulera barnens motorik. Studiens slutsats är att samtliga förskollärare försöker tillgodose barns behov att få vara fysiskt aktiva i inomhusmiljön. Däremot finns det faktorer som påverkar barnens handlingserbjudanden till fysisk aktivitet, såsom miljöns utformning och regler om vad barnen får och inte får göra inomhus.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där. Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna. Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen. / This study aims to find out what kind of places children in the Swedish preschool sees as enticing as well as the games that takes place at these sites. The study is based on the child's perspective in an effort to ensure children's voices and make them heard. The method used is qualitative interviews with children, based on the child's own photographs in the places they prefer playing. The questions are open and directed to the site itself and the games that take place there. The result showed that the children likes to play in places where there are materials and props for performing role play, rooms with open space and conditions for construction play and also places where the material was available for the children to perform role, construction or active games. Something that also became clear was that the children chose these locations because they offered play with other comrades and were near adults. Something that will be discussed in the study is how children's choices could have been different if it is assumed that there may be predetermined attributions in actions/games at the spot.

I den svenska skolan styr matematikläromedel till stor del matematikundervisningen i klassrummet. Det har visat sig att lärare använder matematikläromedlet som en ersättning av kursplanen. Förlagen är däremot inte skyldiga att inkludera alla delar av kursplanen för matematik i läromedlen. Ett grundläggande arbetsområde i geometrin är symmetri. Symmetri beskrivs som ett eget avsnitt under det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Symmetri har däremot inte alltid behandlats lika tydligt som i den nuvarande kursplanen. Därför handlar den här studien om matematikläromedels erbjudande av symmetri. Syftet med den här studien är att undersöka hur symmetribegreppet erbjuds i matematikläromedel för årskurs 1-3 samt hur de stämmer överens med kursplanen i matematik. Till studien har tre forskningsfrågor tagits fram. Den första forskningsfrågan är: Vilka symmetrier erbjuds av matematikläromedlet för årskurs 1 – 3? Den andra frågan: I hur stor omfattning förekommer symmetri uppgifter i läromedel? Den tredje frågan: På vilket sätt erbjuds eleven att se, upptäcka, konstruera och beskriva symmetrier i bilder och natur? Den här studien bygger på en flermetodsforskning eftersom den innehåller både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ dokumentationsanalys. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie med inslag av en handlingserbjudande teori. Totalt har 9 serier av matematikläromedel anpassade för årskurs 1-3 analyserats. Läromedel som har analyserats är elevläromedel och inte lärarhandledning. Resultatet visar att eleven får erbjudande att arbeta med spegelsymmetri, translation, tesselering, symmetriska respektive asymmetriska uppgifter i matematikläromedel. Resultatet visar att omfattningen av uppgifter som behandlar symmetri varierar i erbjudande. Resultatet visar även att eleven vid flera tillfällen får erbjudande att se, upptäcka och konstruera symmetrier. Däremot är det inte lika vanligt att eleven får beskriva symmetrier. / The mathematics teaching material is an important part of the Swedish education. It has been proven that mathematics teaching material are been used as an replacement of the curriculum in school. But the publisher does not need to include every part of the curriculum for mathematics. A basic part in geometry is symmetry. Symmetry is described as an own section in the curriculum, but it has not always been so. Therefore, this study is about mathematics teaching materials offers of symmetry. The aim of this study is to examine mathematics teaching materials offer in symmetry for pupils in grade 1-3 and how they match with the curriculum in mathematics. To this study, three research questions have been produced. The first one: Witch symmetry offers in mathematics teaching materials for grade 1-3? The second one: In how big extent presents symmetry in mathematics teaching materials? The third one: In witch way does mathematics teaching material offers pupils to, see, discover, construct and describe symmetry in pictures and in nature? The method that has been used in the study is a quantitative content analysis and a qualitative document analysis, with an affordance theory. With a total of nine series of mathematics teaching materials grade in 1-3 in Swedish school. The analysis shows that pupils are appointed with the possibility to work with mirrorsymmetry, translation, tesselering, symmetric and asymmetric tasks. The analysis also shows that the extent of symmetry task varies in different offers in teaching materials. The analysis also shows that pupils offers to see, discover and construct symmetries. However, it is uncommon that pupils get the opportunity to describe different types of symmetry.

Denna studie syftar till att undersöka aspekter av inomhusmiljöns sociala- ochfysiska dimensioner i relation till pedagogiska möjligheter. Studiens ansats ärkvalitativ med strukturerade icke-deltagande observationer ochsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetoder. Empirin baseras påden fysiska miljön i fem förskolor och fem förskollärares subjektivauppfattningar av förskolans innemiljö. Studien utgick från ett posthumanistisktperspektiv för att synliggöra, problematisera och kritiskt granskapåverkansfaktorer för vem som planerar och organiserar den fysiska miljön, förvem detta görs samt vilka som har tillgång till inomhusmiljön. Studiens resultatsynliggör att förskollärarna förstår förskolans fysiska miljö som en plats förlärande som skapas både av förskollärarna, barnen, materialiteter ocharkitektur. Sammanfattningsvis framgick det en samstämmighet i hurförskollärarna arbetade för att skapa miljöer med ett tydligt pedagogiskt syfte,men trots denna samstämmighet så är det de vuxna till syvende och sist somstår för själva utformandet.

Denna studie undersöker hur förskollärare som är verksamma i nybyggda arkitektritade förskolor anser att den fysiska miljön påverkar barnens lek. Syfte är att skapa större kunskap om hur den fysiska miljön i förskolan fungerar som en plats för lek. Det som har undersökts är vilka handlingserbjudanden som pedagogerna uppfattar att rummets utformning, materialets tillgänglighet samt rummets färg, form och ljus ger det lekande barnet? Denna kvalitativa studie har genomförts med webbaserade enkäter som gjorts via Sunet Survey med öppna frågor baserade på frågeställningarna. Studien vilar på en teoretisk grund som utgörs av handlingserbjudande och miljöpsykologisk teori. Resultatet visar att förskollärare anser utformandet av lokaler, materials tillgänglighet, ljus och färg påverkar barnen i deras lek. Vidare visar resultatet att materialet inte bara ska vara tillgängligt, utan att möjlighet till förflyttning av material skapar mer erbjudanden och möjligheter till att utforska i leken. Ljus och färg anses samverka i att påverka barnens lek där bra ljusinsläpp är en förutsättning för att verkligen kunna uppleva färgerna. Vidare skapar rätt utformade ljusinsläpp med utsikt mot natur goda förutsättningar för kreativitet, nya idéer tankar och reflektion med naturen som en del i leken. Förskollärarna anser det viktigt att tillgodose barns intressen när man utformar lokaler för att främja barns lek och utforskande.

Studiens syfte var att belysa pedagogers uppfattningar kring lärplattan, med utgångspunkter i det teoretiska begreppet handlingserbjudande och genom detta se vad som blev tillåtet och inte tillåtet för vidare lärande och utforskande i den virtuella världen inom lärplattan. Utgångsläget till denna studie var den kunskapslucka som genom den tidigare forskningen tydligt framkom. Forskning visar att pedagoger har brister på kunskaper vad gäller de digitala verktygen, med grund i detta vill vi med denna studie försöka bidra med kompetens och förståelse med fokus på lärplattan. Åtta intervjuer har genomförts med pedagoger från olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger ser lärplattan som en viktig del av verksamheten men att många inte riktigt vet hur de ska använda sig av den för att ett lärande ska ske. Studien visar att pedagogernas upplevda kompetens påverkar det synsätt och förhållningssätt som de har till lärplattan. I studien beskrivs även pedagogernas syn på integreringen av lärplattan i både val av aktiviteter och den plats som lärplattan tilldelas i verksamheten samt de handlingserbjudanden som där kan beskrivas avvisade eller uppmuntrade av pedagogen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

Syftet med denna studie är genom att lyssna på barns utsagor och röster få en djupare förståelse för och lyfta fram barns perspektiv på utomhusmiljön i förskolan. I studien ville vi undersöka och lyfta barns perspektiv på affordance i förskolans utomhusmiljö. Studien som utfördes är kvalitativ genom metoden mosaic approach. Den genomfördes på en förskola där totalt 18 barn var delaktiga i studiens två delar, gåturer och fokussamtal. De teoretiska utgångspunkterna för vår studie är barndomssociologiskt perspektiv och James J. Gibsons teori om affordance. Dessa perspektiv har använts i analysdelen av den insamlande empirin. Resultatet visar att förskolans utomhusmiljö har en mångsidig och variation av mjuk och hård funktionalism. Det påvisar även att barnen upptäcker breda variationer av affordance i utomhusmiljön men att olika faktorer begränsar för hur barnen får utlopp för sina handlingar. En av studiens viktiga slutsatser är att det krävs trygghet och ett flexibelt förhållningssätt hos pedagogerna att inte vara den som måste tala om hur allting ska förhålla sig. För att tillmötesgå barnens uppfinningsrikedom av utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt för att stötta barnens kreativitet och fantasiförmåga. En annan viktig slutsats i denna studie är att barn är kompetenta meningsskapare i utformandet av utomhusmiljön i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Inflytande kring barns inomhusmiljö är ett forskningsområde som det idag finns ganska lite forskning inom, specifikt utifrån ett barns perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på hur barns inflytande kan se ut i förskolans fysiska inomhusmiljö, genom hur barn beskriver och använder sina fysiska inomhusmiljöer. Vår teoretiska utgångspunkt som har använts i analysen är barns aktörskap, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv och handlingserbjudande. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, walk-along-samtal för att samla in vårt empiriska material.Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barnen talar och beskriver sina rum på olika sätt. Det visar även att barns inflytande kan synliggöras genom förskolans olika möjligheter och begränsningar. Resultatet visar att barnen inte enbart använder sig av verbala handlingar utan även icke-verbala handlingar när det kommer till deras uttryck och handlingar. Det synliggörs även att barnen beskriver sina rum på olika sätt, beroende på den miljö de befinner sig i. Vissa rum beskriver barnen genom att leka med sina leksaker och i andra rum beskriver barnen materialet mer konkret. Slutligen visar resultatet också att barns inflytande kan ske i relation till något annat material, såsom i relation till en leksak.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares upplevelser kring skogens påverkan på barns lek och sociala samspel. Studien tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sju förskollärare. Det centrala resultatet visar att förskollärarna anser att skogen har en positiv påverkan på barns lek och samspel. Förskollärarna menar att fantasin utvecklas och nya konstellationer bildas när barnen vistas i skogen och att barnens kommunikativa och sociala förmåga främjas när de använder naturmaterial i leken. Resultatet visar även på att skogenses som ett värdefullt frirum. Förskollärarna menar också att barns motoriska förmåga stärks.Förskollärarnas resonemang är i övergripande drag förenligt med tidigare forskning som presenteras i studien.