Riskfylld lek är en komplex fråga i dagens samhälle som handlar om balansgången mellan barnens säkerhet och den positiva utveckling som riskfylld lek ger. Studien handlar om riskfylld lek och hur det möjliggörs på förskolors utegårdar samt hur förskollärare resonerar kring ämnet. Syftet med studien är att skapa större kunskap om förskolegårdars utemiljöer och de eventuella risker och utmaningar som barnen erbjuds möjlighet att ta vid utelek. De forskningsfrågor som används i studien är: Vad finns det för material på förskolors utegårdar som främjar barnen att utforska riskfylld lek utifrån Sandseters kategorier? Hur resonerar förskollärare kring lek där barnen utmanar sig och tar risker? Vilka riskfyllda lekar leker barnen på förskolegården enligt förskollärarna? För att svara på forskningsfrågorna används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av intervjuer på förskollärare och den kvantitativa metoden består av strukturerade observationer på förskolegårdar som utgår från Sandseters (2007) sex kategorier om riskfylld lek; Lek som innehåller höga höjder, Lek som innehåller hög fart, Lek som innehåller farliga verktyg, Lek nära farlig natur, Bråklek och Lekar där barnen kan försvinna/ gå vilse. Resultatet i vår studie visar att det finns material på förskolegårdarna som kan inspirera barnen till att utföra riskfylld lek. Det finns mest material som möjliggör lek med höga höjder och lek med fart. Resultatet av lek med höga höjder visar att barnen gärna söker ställen att utmana sig själva på genom att exempelvis klättra upp på olika material och sedan hoppa ner. Material barnen gärna klättrar i är klätterställningar, olika naturmaterial och material som inte är tänkt att klättra på som exempelvis små trähus. Resultatet av lek med hög fart visar att barnen utforskar hög fart genom att exempelvis gunga, cykla, springa, åka rutschkana samt åka pulka. Lek nära farlig natur och bråklek förekom inte ofta på förskolorna, därför kunde endast lite material inom dessa kategorier insamlas. Kategorierna lek som innehåller farliga verktyg och lek där barnen kan försvinna/gå vilse förekom inte alls på förskolorna. Resultatet visar att det både finns fördelar och nackdelar med riskfylld lek. Nackdelarna är att barnen kan skada sig och fördelarna är att barnen utvecklas på flera olika sätt. Förskollärarna är medvetna om fördelarna och nackdelarna och tillåter barnen att utforska riskfylld lek genom att vara tillåtande och närvarande i deras lekar. Resultatet visar också att det finns regler på förskolegårdarna som är till för barnens säkerhet och för att förebygga olyckor.

No description available.

Vårt examensarbete inbegriper förskollärares inställning till riskfylld lek. Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares perspektiv, erfarenheter och upplevelser kring fenomenet riskfylld lek. För att undersöka förskollärarnas inställning till riskfylld lek har vi ställt följande forskningsfrågor:  Vilken förståelse har förskollärare för riskfylld lek i relation till barns utveckling och lärande? Vilket förhållningssätt har förskollärare i relation till riskfylld lek? Vilken ståndpunkt har förskollärare i relation till riskfylld lek? Hur förhåller sig förskollärare till riskfylld lek i relation till uppdraget i läroplanen förförskolan? Vårt examensarbete har en kvalitativ utgångspunkt där vi använt oss av fenomenologiska livsvärldsintervjuer som är semistruktuerade och med öppna frågeställningar. Informanterna i denna studie är utbildade förskollärare och är verksamma i tre olika kommuner. Teorin vi utgått från i denna studie är ett fenomenologiskt perspektiv, där begreppet livsvärld är framträdande och utgör grunden i studien. Resultatet för studien visar att förskollärares inställning till riskfylld lek generellt är positiv, och att förskollärarna visar förståelse för vikten av riskfylld lek. Dessutom visar resultaten även förskollärarnas olika förhållningssätt och ståndpunkt i relation till den riskfyllda leken, som visar en variation av perspektiv. Studiens resultat visar också hur förskollärarna förhåller sig till uppdraget i relation till den riskfyllda leken. I resultatet framgår även flera hinder för den riskfyllda leken då förskollärarna förklarar att riskfylld lek inte lyfts fram i förskollärarutbildningen. Därtill att förskollärarna anser att de inte har tid till att uppdatera sig kring ny forskning inom flera områden. Utan den nya forskning förskollärarna tar del av är kopplad till läsårets fokusområde. Därmed är kunskap, tidsbrist, prioriteringar och fokusområden bidragande faktorer till att förskollärarna i studien anser att de inte kan förhålla sig till den riskfyllda leken i relation till uppdraget.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans pedagoger ser på barns möjligheter att utmanas till riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. Studien utgår ur ett sociokulturellt perspektiv och Gibsons teori om handlingserbjudanden i den fysiska miljön. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i tre förskolor genomförts. Resultatet visar att pedagogernas syn på riskfylld lek till största del beror på deras egna erfarenheter. Pedagogerna delar uppfattning om vad riskfylld lek kan vara och vilka positiva sidor den har för barnen. Den negativa sidan av riskfylld lek är att barnen kan skada sig. Resultatet visar även att flera av pedagogerna upplever att en samsyn i arbetslaget eller på förskolan gällande riskfylld lek saknas. Möjligheter till riskfylld lek skapas enligt pedagogerna genom att vistas i naturen i närheten av förskolan och med icke färdigt och löst material som har ett fritt handlingsutrymme.

Barns lek kan innehålla riskfyllda moment då individens förmåga utmanas och ibland överstigs. Den riskfyllda leken fyller en viktig funktion för barnets utveckling men kan även vara problematisk för vuxna i barnets närhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur riskfylld lek upplevs av personal i svensk förskola samt vilka erfarenheter som finns av barns risktagande. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer har genomförts i denna studie. Sex förskollärare och två rektorer har intervjuats kring sina upplevelser, erfarenheter och tankar kring barns risktagande i lek. Resultatet visar att förskolepersonal har en positiv attityd till barns riskfyllda lek och bland annat menar att utveckling kräver utmaning. Trygghet ses som en förutsättning för utforskande och i förlängningen risktagande samt att utmana sig och att våga. Pedagogens och förskolans förhållningssätt samt förutsättningar inom organisationen ses lägga grund för vilka valmöjligheter som barn ges i leken. Situationer som av vuxna upplevs vara allt för farliga kan uppstå i leken och strategier som pedagoger använder för att reglera risker i barns lek har identifierats i studien.

From previous experiences, different perceptions of risky play have been noticed. This study therefore aims to shed light on the early childhood education center (ECEC) teachers’ approach to and perceptions of risky play in ECEC outdoor environment. In order to make approaches and perceptions visible, nine semistructured interviews have been conducted with ECEC teachers. The semistructured interviews and the study are based on the socio-cultural perspectivewhere the concepts of proximal development zone, scaffolding and mediating tools are of importance.The result shows that risky play is seen from two different perspectives: risk of injury or as a chance for challenging the children. The risky plays occur in the ECEC’s outdoor environment; however, the possibility of scaffolding varies, though on the other hand, the children encourage each other to participation.Caregivers and the outdoor environment are the external factors that influence the children’s opportunities for risky play, though they do not influence the ECEC teachers’ attitude. Throughout the result, the risk of the play is an underlying focus, though despite this, several advantages are described.The conclusion is that risky play is significant for children’s development. The lack of risky play inhibits the children and can lead to negative consequences in the long term. / Från tidigare erfarenheter har olika uppfattningar om riskfylld lek uppmärksammats. Denna studie har därför som syfte att belysa förskollärares förhållningssätt till och uppfattning av riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. För att kunna synliggöra förhållningssättet och uppfattningarna har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna och studien i helhet utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximal utvecklingszon, stöttning och medierande redskap är av betydelse.I resultatet framkommer att riskfylld lek ses från två olika perspektiv; risk för skador eller chans till utmaning. De riskfyllda lekarna sker i förskolans utomhusmiljö, men möjligheten till stöttning varierar, däremot uppmuntrar barnen varandra till deltagande. Vårdnadshavare och utomhusmiljön är de yttre faktorer som påverkar barnens möjligheter till riskfylld lek, men de påverkar inte förskollärarnas inställning. Genom hela resultatet ligger lekens risk som ett underliggande fokus, men trots detta beskrivs flera fördelar. Den slutsats som kunde dras är hur betydelsefull den riskfyllda leken är för barnens utveckling då bristen av riskfylld lek hämmar barnen och kan leda till negativa konsekvenser på lång sikt.

Det finns både positiva och negativa aspekter med riskfylld lek och en mängd olika faktorer som påverkar barns möjlighet till riskfylld lek. Den här studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems olika uppfattningar om begränsningar och möjligheter för riskfylld lek i fritidshemmet. I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta och analysera insamlad data används fenomenografi. I resultatet framgår flera olika och ibland motsatta uppfattningar om begränsningar och möjligheter för elevers riskfyllda lek. Lärare i fritidshem uppfattar att begränsningar och möjligheter påverkas av faktorer som rör miljö, lärare, elever och regler. Resultatet visar att lärare i fritidshem uppfattas ha stor påverkan på elevers möjlighet till riskfylld lek och att lärare förhåller sig till en mängd olika faktorer när riskfylld lek möjliggörs eller begränsas. Konsekvenser av olika uppfattningar diskuteras i förhållande till fritidshemmets uppdrag, lärare i fritidshems profession och skollagens krav på likvärdighet mellan fritidshem.

Arbetets syfte var att undersöka hur de olika aktörerna; förskollärare, rektorer och huvudmän, ser på begreppen risk och riskfylld lek och vilka pedagogiska konsekvenser deras syn har på barns möjlighet till riskfylld lek på förkolans utegård. Kvalitativa intervjuer har gjorts i en kommun, på två förskoleenheter där frågor om risker och säkerhet i förskolans ställts. För att analysera svaren användes det sociokonstruktionistiska perspektivet för att få fram hur aktörernas syn på begreppen skapar en gemensam kunskapssyn som sedan blir rådande i verksamheten. Resultatet visar att begreppen risk och riskfylld lek är relativt oreflekterat och att det associeras med fara och skador men även utveckling och utmaning. Framkommer gör även en ambivalens i att hålla barnen säkra samtidigt som de ska få utmanas och utvecklas. Resultaten visar också att de pedagogiska konsekvenserna av det säkerhetstänk som finns inom förskolans verksamhet är stora, bland annat genom mycket borttaget material och ständiga riskbedömningar.

Barns motoriska utveckling är en viktig del av arbetet i förskolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 9) står det att förskolans uppdrag är att utmana och främja barns motoriska utveckling och lärande i varierande miljöer. Den forskning som undersökt barns motoriska utveckling i utomhusmiljöer och vid riskfylld lek är bristfällig, vilket innebär att mer forskning inom området behövs. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare arbetar i utomhusmiljöer och hur riskfylld lek används för att främja barns motoriska utveckling. Studien har genomförts med den kvalitativa metoden self-report, där förskollärare besvarat nio frågor via e-post. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna anser utomhusmiljön som betydelsefull för barns motoriska utveckling. Det framgår dessutom att när barn får möta varierande miljöer och leka med olika material främjas deras motorik. Förskollärarna lyfter fram vikten av närvarande, medforskande och stöttande pedagoger när barn utvecklas motoriskt i utomhusmiljöer. Resultatet visar även att förskollärarna anser att riskfylld lek är gynnsamt för barns motoriska utveckling, då de utmanas i olika rörelseaktiviteter vilket främjar deras motorik. / Children's motor development is an important part of the work in preschool. In the Swedish Curriculum for the preschool, Lpfö 18 (Skolverket 2018, p. 9) it is stated that the preschool's mission is to challenge and promote children's motor development and learning in varying environments. Previous research that has studied children's motor development in outdoor environments and at risky play is inadequate, which means that more research in the area is needed. Hence, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work in outdoor environments and how risky play is used to promote children's motor development. The study has been conducted using the qualitative method self-report, where preschool teachers answered nine questions via e-mail. The results of the study show that preschool teachers consider the outdoor environment to be important for children's motor development. It also appears that when children encounter varying environments and play with different materials, their motor skills are promoted. The preschool teachers highlight the importance of present, co-researching and supportive teachers when children develop motor skills in outdoor environments. The results also show that preschool teachers consider risky play to be beneficial for children's motor development, as they are challenged in various activities which promotes their motor skills.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.