Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogöra för hela processen från konceptualisering av idén till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen är att underlätta kommunikation och informationsspridning mellan personal och vårdnadshavare i förskola, skola eller andra barngrupper. Arbetsprocessen innefattade förarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys för att få en uppfattning om användarna och deras behov. Utifrån relevanta designprinciper och riktlinjer för interaktionsdesign har sedan två olika gränssnitt, anpassade för smartphone och surfplatta, skapats. Dessa har sedan testats och utvärderats vilket har lett till revideringar i design och navigation. För att optimera upplevelsen av applikationen har även en grafisk design skapats. Examensarbete resulterade i två interaktiva och verklighetstrogna hi- fiprototyper för både smartphone och surfplatta.

<p>Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara.</p><p>Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.</p>

Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara. Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.

När användbarheten studeras av den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm kan det framkomma vad som fungerar effektivt och korrekt. I sådana sammanhang förs sällan någon diskussion om hur den information som presenteras kommunicerar med en användare. Syftet med detta forskningsprojekt är att på ett generellt plan öka kunskapen om olika analytiska perspektiv för att studera den information som presenteras i ett användargränssnitt på en datorskärm, som ett led till att skapa begriplig information för människor. Mer preciserat är syftet att få en djupare förståelse för hur en informationslämnare kan kommunicera med en informationsanvändare genom den information som presenteras i ett användargränssnitt. Målet med forskningsprojektet är att presentera ett antal relevanta analytiska perspektiv som kan användas för att beskriva hur presenterad information i ett användargränssnitt kan kommunicera med en användare. Forskningsresultatet bidrar med ett ramverk som kan ligga till grund för ett analysstöd. Forskningsresultatet bidrar även med en ansats för framtida forskning inom området. Forskningsprojektet bygger på fyra fallstudier. Analysobjekten i fallstudierna utgörs av fyra olika användargränssnitt på datorskärm, vilka används inom olika myndigheter, organisationer och företag. Vartdera användargränssnittet och dess informationsdesign studeras med hänsyn till: informationslämnarnas önskemål och intentioner, informationsanvändarnas upplevelse och förståelse av information och kontexters påverkan. De slutsatser som dras är bland annat att informationsdesign i ett användargränssnitt på datorskärm upplevs och förstås av användare i samklang med inre, när och yttre kontext. Dessa kontexter kan studeras utifrån tre olika perspektiv, ett semiotiskt, ett retoriskt och ett narrativt perspektiv. En sådan analys kan framhäva den kommunikation som sker mellan de budskap som informationslämnaren vill berätta, hur den presenterade informationen i användargränssnittet arrangeras och komponeras och hur olika kontexter påverkar användarnas upplevelse och förståelse av den information som presenteras.

E-tillsynslösningar används i stor utsträckning inom vården idag och ofta i samband med äldre patienter. Hälsodagboken som tillhandahålls av Phoniro är en e-tillsynslösning som patienterna fyller i på pappersformulär med en digital penna och systemets funktion är att övervaka patienternas hälsa. Studiens syfte är att ta fram en behovs- och kravanalys för ett framtida digitalt gränssnitt på en surfplatta för Hälsodagboken. Studien har en användarcentrerad ansats och för att samla in data om nuvarande samt en framtida version av Hälsodagboken genomfördes semi-strukturerade intervjuer med Hälsodagbokens patienter och personal. Som datamodelleringsmetod användes job stories och innehållsanalys användes om analysmetod. Resultaten visar på att äldre användare upplever andra användarproblem och användarbehov än yngre användare på grund av åldersrelaterade funktionsvariationer. Exempel på dessa är visuella nedsättningar samt svårigheter med finmotorik vilket kan ge upphov till svårlästa textelement samt problem med touch-funktioner i gränssnittet. Detta betonar vikten av att designen anpassas efter sådana förutsättningar. Äldre användare är även i större utsträckning teknikovana och hänsyn måste tas till detta i designen. Detta medför att gränssnitt för äldre användare i högre grad ska vara intuitiva, lärbara samt att användarna känner igen sig i systemet. Detta för att skapa förutsättningar för delaktighet för den äldre målgruppen.

This essay examines social nudging and influencing factors on user choices on the two mobile apps Foodora and Uber Eats that offer services for food delivery, and whether there are any connections between these factors and the interface design. This type of service has in recent years become popular with the digitization of society. To investigate this, the survey was designed and analyzed based on factors from Fogg's behavior model, as well as categories for interface design from previous research. This study was based on a qualitative research strategy with a focus on deeper descriptions from six selected participants. Data were collected through a test on an interactive prototype combined with a semi-structured interview to achieve the purpose of this study about how digital social nudging affects user choices. The study showed mixed results. The social nudging feature in the form of ratings turned out to have a great influence on user choices, while the feature in the form of popular choices did not. This indicates that some methods of social nudging may be more favorable than others in this type of environment. A new factor was also identified, preference, which turned out to influence user choices more than the social nudging in the form of popular choices. The results also showed a connection between the influence of nudging and the interface design of the apps, as the design may have been influential for whether the social nudging benefits users or not.

För att skapa webbsidor med hög användbarhet och bred acceptans är det viktigt att vara medveten om och förstå användares behov och förväntningar. IT-branschen idag består till största del av män och det är inte ovanligt att en utvecklare gör designval utifrån egna preferenser och erfarenheter. Med det i åtanke är det därför inte helt omöjligt att kvinnliga användares behov inte tillgodoses lika effektivt som manliga användares behov. Det är heller inte ovanligt att könsstereotyper av olika slag visar sig i grafiska gränssnitt. En ökad medvetenhet kring kön och genus i designprocessen skulle kunna leda till att dessa könsstereotyper utmanas, vilket i sin tur kan tänkas bidra till ett mer jämställt samhälle.  Denna studie genomfördes med syftet att få insikt i manliga användares inställning till samt hur de känner igen och uppfattar stereotypiskt könskodad respektive könsneutral design. Studien har genom en fokusgrupp med sex manliga deltagare undersökt hur användare identifierar stereotypiskt könskodad design, vad de definierar som en könsneutral design samt inställningen till de två. Fokusgruppen diskuterade utifrån delgivna frågor samt tre utvalda webbsidor – en feminin, en maskulin och en könsneutral. Studien bygger på en tidigare studie och har genomförts tillsammans med en kurskamrat som skrivit en egen uppsats där fokus i stället är på kvinnliga användare.  Resultatet visade att deltagarna kunde identifiera könskodningar i webbsidor och ansåg att olika designelement, som färger och typsnitt, hjälpte till att förmedlade dessa intryck. För att uppnå en könsneutral design bör den, enligt deltagarna, inkludera både mäns och kvinnors preferenser och behov. Deltagarna såg fördelar med både könskodad och könsneutral design, men upplevde att en könsneutral design var mer inkluderande och modern.

<p>Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer. </p>

For this essay we used pattern theory from interface design and applied it in an analysis of touch games. In order to make full use of the patterns, we selected five of them and adapted these slightly with the help of game related patterns to be useful for the framework of this essay. The selection of games were the top eight games on the App Store’s “What’s Hot”. The results showed, among other things, that the games had a clear focus on getting a pleasant apperance, and they did it relatively well. The grouping and positioning of buttons on the other hand was illogical and at times frustrating. We came to a conclusion that the focus on the visual apperance of the games had consequences on other aspects that were perhaps more important to the interface. Furthermore, we noticed a distinct lack of interface in both menus and during gameplay. We deduced this was since the game developers chose to use the technical aspects of touch, rather than implement more interface such as buttons or similiar. / I denna uppsats använde vi oss av teori från gränssnittdesign och applicerade den i en analys av touchspel. För att kunna utnyttja patterns optimalt, valde vi ut fem stycken av dem och anpassade dessa för att passa syftet av vår uppsats. Urvalet av spel valdes genom att hämta de åtta spel som visades under App Stores ”What’s Hot”-lista. Resultaten visade bland annat att spelen hade ett tydligt fokus på att ha ett trevligt utseende vilket de också lyckades med relativt väl. Grupperingen av knappar var dock ologisk och stundtals frustrerande. Vi kom fram till att fokuset på den visuella aspekten av gränssnitten hade konsekvenser på andra aspekter som möjligtvis är viktigare för gränssnittet. Utöver detta noterade vi även att det var en klar brist på gränsnitt i spelen, både i menyer och under spelandet. Detta beror enligt oss på att spelutvecklarna valde att utnyttja de tekniska aspekterna av touch, snarare än att implementera mer gränssnitt såsom knappar eller liknande. / C-uppsats för Medieteknik

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer.