I denna studie undersöktes elgitarrens ljud och hur det kan manipuleras för att fylla olika roller i musikarrangemang. Detta testades genom att med elgitarr spela tre arrangemang skrivna för helt andra instrument. På detta sätt upptäcktes nya ljud och spelsätt. Ett nytt arrangemang skapades därefter för att sätta de nyfunna ljuden och spelsätten på prov. Alla ljud skapades live. Stråk- och blåsinstrumentens delar visade sig vara väldigt svåra roller för elgitarren att fylla medan långa pianoackord samt 80-talssyntar fungerade bättre.

Uppsatsen har haft för avsikt att ge ett bidrag till forskningen om nutida svensk dramatik genom attapplicera Bertholt Brechts teaterteori kring den episka teatern och distanseringsbegreppet på dramat”Tant Blomma” av Kristina Lugn. Många av de sätt och stilmedel som Brecht kallade fördistanseringar finns att upptäcka i denna text. Bland annat använder sig Lugn av sång, dans, ettmånga gånger lyriskt och orealistiskt språk, metafiktion och citat på ett sätt som fjärmar publikenfrån illusionen om att det är verkligt liv som gestaltas på scenen. Dessutom finns det drag ireplikerna som måste sägas vara distanserande, bland annat genom att rollen kommenterar sig självi tredje person.Min slutsats är då att min analys av ”Tant Blomma” visar att det finns många stildrag somskulle kunna verka distanserande, och det finns stöd för ett episkt spelsätt i replikerna. Jag trordessutom att distanseringarna skulle kunna bli fler och förtydligas ytterligare i en uppsättning avpjäsen. Men i analysen diskuteras också frågan huruvida pjäsen är episk eller absurdistisk. Dettamåste man själv tolka när man sätter upp dramat. För att kunna kallas episk, bör regissören somsätter upp ”Tant Blomma” göra ett medvetet val att vilja ge publiken en möjlighet att se vårtkonstiga samhälle utifrån och därefter tänka till om det är så vi vill ha det. Denna läsning är fulltmöjlig enligt min analys.

Genom detta arbete undersökte jag hur akustiskt pianon kunde användas som ljudkälla för att skapa de ljud jag behövde för att arrangera och producera poplåtar. Tre låtar skapades där ljuden manipulerades utifrån olika metoder. Låt 1 endast använda sig av ”preparerat piano”-tekniker men jag var inte tvungen att manipulera alla ljud. I Låt 2 fick inga ljud låta som ett piano vilket uppnåddes genom samma ”preparerat piano”-tekniker följt av vidare manipulation i datorn. Ljuden i Låt 3 fick jag manipulera så lite eller mycket jag ville, alltså en kombination av metod 1 och 2. Det jag slutligen kom fram till var att känslan av ett fullt arrangemang kunde uppnås med olika manipulationsmetod. Arbetet med den tredje låten var dock för mig mest effektiv då den öppnade upp flest möjligheter samt gav mig mer kontroll.