Uppsatsen behandlar förslaget till lagstiftning om rapporteringspliktiga skattearrangemang i SOU 2018:91. I uppsatsen redovisas bland annat remissinstansernas synpunkter och görs en analys av förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar.   Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig.

No description available.

I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.

<p>I denna uppsats behandlas frågan om organisationsförändring, och ämnet är svenska musikfestivalers organisationsförändring och företagisering. Vi fokuserar på hur olika festivaler som driver sina verksamheter i olika organisationsformer fungerar och kommer att lyfta fram fördelar och nackdelar med organisationsformer som representeras i festivalbranschen. Vi kommer främst att diskutera kring företagsformerna ideell förening och aktiebolag. Hela uppsatsen kommer att genomsyras av sökandet av den ideala organisationsformen för festivalarrangemang. Vi kommer att ägna oss åt frågor som rör förändringsmotiv och förändringsdrivkrafter för festivaler. Vi kommer också att titta på vilka problem man kan stöta på i förändringsprocessen och hur synen på festivalen förändras vid en större organisationsförändring.</p>

The purpose of this thesis is to examine if the organisational reforms, commonly referred to as New Public Management, have led to an institutional arrangement that promotes corrupt behaviour among officials at the sub-national level. By using a theoretical framework which is based on rationality among actors within the current institutional arrangement it is suggested that these reforms have created an environment where bribes and nepotism will increase and spread. To test this theory, a statistical analysis of the relationship between the percentage of private contracting by public procurement in the elderly and disabled care, and the level of corruption in Swedish municipalities has been conducted. The results indicate that the percentage of private contracting in elderly and disabled care does not have a significant effect on the levels of corruption in the municipalities. Some guidance to why this might be the case is presented in the conclusion, where it is argued that the theoretical framework must include a wider and broader understanding of the root causes of corruption, and further studies on the relationship between public officials and private companies must be carried out.

Detta arbete syftar, genom fördjupning i olika fiolarrangemang, att ta reda på för- och nackdelar vid arrangering. Olika stycken analyseras uppdelade i 3 kategorier (soloarrangemang, kammarmusikarrangemang och ackompanjerande arrangemang). Genom att både lyssna på verken och analysera noterna jämförs arrangemangen med originalen. Det fokuseras på hur arrangören hanterar de tekniska utmaningarna, om originalkänslan behålls, och om arrangemangen ger en bättre, eller annan, musikalisk upplevelse. Slutligen redogörs för resultatet av de olika analyserna, och flera ämnen som kompositionsmängd, originalitet, tekniska svårigheter, användbarhet och instrumentation diskuteras. Dessutom inkluderas en intervju med kompositionsstuderande som med utgångspunkt i de analyserade verken diskuterar olika aspekter av arrangering. Arbetet kan används som inblick i, och analys av, centrala arrangemang inom fiolmusikvärlden, och som inspiration till användning av olika sorters arrangemang. / <p>E. Ysaÿe: Sonata no. 5 op. 27 - L'aurore, Danse Rustique</p><p>Z. Kodály: Duo för violin och cello op. 7: I. Allegro serioso, non troppo II. Adagio – Andante</p><p>Två sonatsatser i eget arrangemang:E. Grieg: Violin Sonata no. 2 op. 13, II: Allegretto tranquilloC. Franck: Violin sonata FWV 8, IV: Allegretto poco mosso</p><p>Medverkande:Adam Melchior Høier - violinLucie Žurmanová - celloElisa Onegård - flöjtMax Becker - klarinettLudvig Dahlström - violaElis Hakola - celloIsak Josefsson - bas</p>

Sammanfattning”Uppståndelsesymfonin” är egentligen skriven för en stor kör, två solister och orkester (inklusive fjärrorkester) med mer än 100 spelare och består av fem satser. En stor besättning som även stora orkestrar inte används regelbundet. Dessutom passar symfonins tema bra in i ett kyrkligt sammanhang och kan representera en utökning av den klassiska kyrkomusikrepertoaren.  I detta arbete vill jag utforska hur man kan ta symfonin från konserthuset till kyrkan. Därför har jag arrangerat sista satsen för en mindre besättning. Jag förklarar hur jag har skrivit arrangemanget och varför på det här sättet. Det finns olika fördelar med en kammarmusikbesättning: en större flexibilet, att det behövs bara en betydligt mindre budget, utarbetandet av symfonins kammarmusikkaraktär. Arrangemanget av finalen är skrivet för klarinett, två trumpeter, horn, trombon, tuba, tre slagverkspelare, kontrabas och orgel (samt kör och två solister). Det är möjligt att använda det vanliga körpartituret för arrangemanget.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera remissutfallet gällande inhemska arrangemang i SOU 2018:91 (Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet). Med utgångspunkt i de inhemska arrangemangen, kommer begreppen rådgivare, rapporteringspliktiga arrangemang och den i utredningen presenterade rapporteringsavgiften beskrivas och analyseras utifrån proportionalitets- och legalitetsprincipen, dvs. balans mellan mål och medel samt krav på lagstöd och förutsebarhet. Uppsatsen bygger på synpunkter från följande remissinstanser, Föreningen auktoriserade revisorer, Näringslivets skattedelegation, Skatteverket, SRF konsulterna, Sveriges advokatsamfund. Frågan om inhemska arrangemang har ännu inte lett till någon lagstiftning. Metod: Uppsatsen bygger på en rättsdogmatisk- och en rättsanalytisk metod. Slutsats: Vår slutsats är att de i utredningen föreslagna rapporteringspliktiga arrangemang, begreppen rådgivare och rapporteringsavgift inte är helt förenliga med proportionalitets- och legalitetsprincipen. / Purpose: The purpose of the work is to analyze the outcome of the investigation, SOU 2018: 91 (Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet) regarding domestic arrangements. Based on the domestic arrangements, the concepts of advisers, reportable arrangements and the reporting charge presented in the investigation will be described and analyzed based on the principles of proportionality and legality. The work is based on views from the following consultation bodies, the Association of Authorized Public Accountants, the Business Tax Delegation, the Swedish Tax Agency, the SRF consultants, the Swedish Bar Association. The issue of domestic arrangements has not yet led to any legislation. Method: The work is based on a legal dogmatic- and a legal analytical method. Conclusion: Our conclusion is that the reportable arrangements, the concepts of advisers and reporting charge, are contrary to the principles of proportionality and legality.

Ett offentligt uppköpserbjudande innebär att ett aktiebolag, budgivaren, lämnar ett erbjudande ställt på generella villkor till aktieägarna i ett annat aktiebolag, målbolaget, i syfte att förvärva aktierna i det sistnämnda bolaget. Offentliga uppköpserbjudanden är vanligt förekommande på den svenska värdepappersmarknaden och eftersom transaktioner av detta slag är väldigt komplexa är det av stor vikt att förtroendet för marknaden upprätthålls under sådana förfaranden.  En viktig faktor för att upprätthålla förtroendet för aktiemarknaden på ett effektivt sätt är att självreglering föreligger. För Sveriges del utgörs självregleringen av-seende offentliga uppköpserbjudaden av de s.k. Takeover-reglerna (TO-reglerna). Den senaste revideringen av TO-reglerna skedde den 1 februari år 2015 och med-förde ett förbud mot s.k. budrelaterade arrangemang, även kallat break-up fees. Break-up fees är ett avtal som ingås mellan budgivare och målbolag i syfte att målbolaget ska vara skyldigt att utge en ersättning till budgivaren ifall förvärvet inte fullföljs. Break-up fees skapades under 1980-talet i USA och används flitigt än i dag på den amerikanska aktiemarknaden i syfte att främst åstadkomma en ”försäkringsfunktion” för budgivaren vid takeovers. För budgivaren är offentliga uppköpserbjudanden nämligen ofta förenade med stora kostnader till följd av omfattande förberedelser. Genom denna ”försäkring” uppnås en kostnadstäckningsfunktion och minskar således den ekonomiska risken som är förenad med takeovers. Den senaste revideringen har sin grund i de ändringar som tidigare hade skett i den brittiska motsvarigheten till TO-reglerna. I Storbritannien ansågs det vara nödvändigt att införa ett förbud mot break-up fees eftersom denna typ av avtal ansågs begränsa målbolaget vid takeover-förfaranden. Break-up fees ansågs således resultera i en otillbörlig fördel för budgivaren. Liknande resonemang anfördes under arbetet med de svenska reglerna vilket resulterade i ett svenskt förbud mot break-up fees. Förbudet är emellertid inte absolut utan Aktiemarknadsnämnden (AMN) har möjlighet att lämna dispens från förbudet.  Även om break-up fees är vanligt förekommande i USA har avtal av detta slag endast förekommit i mycket ringa omfattning i Sverige. Till följd av detta väcker förbudet mot break-up fees en stor osäkerhet beträffande de konsekvenser som förbudet kommer resultera i och huruvida förbudet borde ha införts i svensk rätt. Den amerikanska forskningen visar att break-up fees resulterar bl.a. i att målbolag försätts i en god förhandlingsposition, uppnår riskminimering till följd av ovannämnda kostnadstäckning, skapar förtroende för aktiemarknaden i allmänhet och transaktionen i synnerhet. Forskningen visar även att fler takeovers fullföljs ifall en break-up fee har ingåtts mellan parterna.  I detta arbete förs resonemang beträffande anledningen till att de svenska TO-reglerna har följt utvecklingen av de motsvarande brittiska reglerna och således införandet av förbud mot break-up fees. Det diskuteras även huruvida målbolagsstyrelsen är förhindrad att p.g.a. det aktuella förbudet fullgöra sina skyldigheter enligt gällande rätt. Vidare diskuteras hur aktieägarskyddet vid offentliga uppköpserbjudanden är uppbyggt i svensk rätt mot bakgrund av brittisk och amerikansk rätt samt huruvida förbudet mot break-up fees kan anses resultera i att målbolagsstyrelsens roll försvagas och aktieägarskyddet försvagas. Därtill kommer att en de lege ferenda-diskussion förs vari fenomenet break-up fees jämförs med gällande rätt rörande försvarsåtgärder. I syfte att belysa de konsekvenser som förbudet kan medföra problematiseras även förbudet mot break-up fees mot bakgrund av bestämmelsen avseende insiderbrott och break-up fees praktiska funktioner i olika rättssystem. Undertecknad kommer i detta arbete fram till att förbudet mot break-up fees torde bl.a. resultera i att budgivare och målbolag kommer hädanefter att söka sig till att uppnå andra deal protection-avtal. Vidare torde förbudet varken resultera i att målbolagets roll stärks eller i ett ökat skydd för målbolagets aktieägare. Därtill anses förbudet resultera i en maktobalans mellan AMN och målbolagsstyrelsen, vilket är negativ ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Mot bakgrund av detta och ett antal andra skäl kommer undertecknad fram till slutsatsen att ett förbud mot break-up fees borde ej ha införts i svensk rätt.