<p>1 CD-bilaga</p>

Denna uppsats undersöker skrivande biblioterapi i relation till skapandet av låttexter. Dessutom granskar jag likheter, skillnader och beröringspunkter mellan biblioterapeutiskt skrivande och skrivande av låttexter. Syftet är att utforska biblioterapi som en kreativ resurs i låtskrivande och att se hur skrivterapi kan påverka min skapandeprocess. För att utforska detta genomför jag tre olika skrivövningar: en baserad på traditionell låtskrivarpraxis, en utifrån skrivande biblioterapi och en tredje som kombinerar de två metoderna. De texter som kommer fram i övningarna bearbetas och omvandlas till tre färdiga låttexter. Därefter tonsätter jag mina låttexter och spelar in dessa till en enklare musikbakgrund. Genom denna arbetsprocess redovisar jag insikter kring min metod, mitt låtskrivande och min kreativitet. Jag kommer fram till att biblioterapeutiskt skrivande ger mig mer material att arbeta med, jämfört med traditionell låtskrivarpraxis. Utifrån mitt resultat diskuterar jag olika aspekter som kan bidra till detta och jag kopplar även mina slutsatser till annan befintlig litteratur. Vidare beskriver jag hur dessa insikter kan vara värdefulla för andra låtskrivare och vad jag tar med mig i mitt fortsatta konstnärskap. Slutligen reflekterar jag över hur mitt arbete är upplagt och hur det kan förbättras, samt föreslår inriktning för fortsatt forskning.

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar.   Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig.

In this bachelor thesis, I am exploring vocal improvisation through analysis of three different scatsolos. I am reflecting on rhythmic, melodic and harmonic elements. I am also learning and writing Vocalese for all scatsolos. My ambition was to improve as an improviser. I am presenting some methods which have been useful in order to master the jazz vocabulary found in the scatsolos. I have also been recording with an ensemble while singing my own written Vocaleses. In the last part of the thesis, I have concluded that the three chosen scatsolos are different from each other. One include more arpeggios, while another contains more chromatic. One is more improvised “outside” the chord changes while another is more improvised “inside” the changes. Furthermore, I have concluded that learning and analyzing solos has resulted in a clear vision of how the chosen exercises can be helpful for me as an improviser. The exercises are presented in contexts that motivates their function. I think Call and response is the most effective way to develop improvisation skills. Moreover I conclude that writing my own Vocaleses made the process of learning the solos more motivating and profound since I used my own creativity!