Improviserad musik är något jag länge fascinerats av men inte utövat själv speciellt mycket. Med mina musikaliska rötter i den klassiska musiken vill jag utforska något främmande och utvecklas som musiker. I studien utforskas min livsvärld och hur den förändras när jag tar mig utanför min comfort zone och lär mig improvisera. Syftet är att utforska fenomenet improvisation genom att studera den egna lärandeprocessen vid lärandet av en jazzblues på altsaxofon. Den metod jag använt mig av i studien är loggboksskrivning där jag antecknat efter varje övningspass. Studien gjordes utifrån ett livsvärldsperspektiv som tillhör den fenomenologiska rörelsen. Analysen av denna instuderingsprocess har fokus på mina egna reflektioner och slutsatser när jag övar improvisation utifrån min livsvärld. Resultatet visar olika aspekter kring positiv och negativ utvärdering i studien samt tänkbara slutsatser kring detta. I resultatet visas också vad jag valt att öva på i studien, likheter i progression av olika övningar samt skillnader i de övningsstrategier som visas. Min egen nyfikenhet och fantasi utforskas då jag tar mig utanför min comfort zone, går på främmande mark och övar på att improvisera. Avslutningsvis diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området och tar upp egna reflektioner kring studien och min fortsatta forskning inom området improvisation. / I have been fascinated by improvised music for a long time, despite my lack of experience in this area. With my roots firmly set in classical music, I would like to expand and develop myself as a musician. The study examines my life-world and how it is affected when I am outside my comfort zone and studying the phenomenon of improvisation. The purpose of this study is to ascertain which practice strategies I use when learning a jazz blues on the alto saxophone. The method applied is the log book, in which I record my observations after each practice session. The study was based on a life-world perspective that belongs to the phenomenological movement. The analysis of the rehearsal process focuses on my own reflections and conclusions when practicing improvisation based on my life-world. The results show different aspects of positive and negative evaluation in the study as well as possible conclusions from this. The result further indicates what I have chosen to practice in the study, similarities in the progression of various exercises as well as the differences in the practice strategies that are listed. My own curiosity and imagination are explored when I am taken outside my comfort zone, explore uncharted ground, and practice improvisation. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research in the field and consider my own reflections on the study and my continued research in the field of improvisation.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som kan ha påverkan på min övning.Studien utgår från livsvärldsperspektivet och den valda observationsmetoden är loggboksskrivande. I bakgrundskapitlet redogörs det för olika motivationsteorier och det teoretiska perspektivet fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika huvudteman: Förutsättningar, att ha ett måloch fysiska och psykiska faktorer. I resultatet framkommer det att faktorer som tid, miljö, instrument, trötthet, stress och fysiska hinder har en påverkan på min motivation. Att ha ett mål visar sig även vara den avgörande faktorn för min motivation; som i sin tur behöver infinna sig för att övningspasset ska genomföras. Resultatkapitlet avslutas sedan med en sammanfattning och ett antal slutsatser utifrån resultaten. Studien avslutas med diskussionen som grundar sig i det som redogörs i resultat- och bakgrundskapitlet. Den avgörande faktornochförståelsen av min livsvärldär två av fyra aspekter som diskuteras. Diskussionen avslutas med att belysa arbetets betydelse för mig i mitt framtida yrke som lärare och även för andra verksamma lärare i både musik och andra ämnen. Även idéer om hur arbetets ämne kan vidareutvecklas kommer belysas under den avslutande delen av diskussionen. / The purpose of this study is to find out what kind of motivational factors has an inpact on my practice. The study is based on a life-world perspective and the choosen observation method is logbook writing. In the background chapter accounts for the different motivational theories and the theoretical perspective phenomenology with a direction towards the life-world perspective. Results are presented by the help of three different main themes: Conditions, having a goalandphysical and mental factors. The result shows that factors such as time, environment, instruments, tiredness, stress and physical obstaclesaffects my motivation. Having a goal proves to be the crucial factor for my motivation; which in turn needs to appear before the practice.Chapter on results are then concluded with a summary and a number of conclusions. The study ends with a discussion based on what is stated in the result and background chapter. The crucial factorandunderstanding of my life-worldare two of four aspects that will be discussed. The discussion ends with highlighting the importance of this study for my future profession as a teacher and also for other active teachers in both music and other subjects. Ideas on how the subject matter can be further developed are also highlighted during the final part of the discussion.

Opioider används inom hälso- och sjukvården för behandling av olika smärttillstånd. Vid långvarig behandling med opioider finns risk för beroendeutveckling. Tolerans, som är en del av beroendekriterierna, kan öka riskerna för överdosering vilket kan leda till dödlig utgång. Att sluta tvärt med opioider kan medföra svåra abstinenssymtom som påverkar patientens hälsa och benägenhet att vara fortsatt avhållsam. För att minska risken för svårhanterad abstinens kan avvänjande behandling erbjudas. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stötta dessa patienter utefter patientens unika förutsättningar och mående. Tidigare forskning visar att patienter med beroendeproblematik ofta blir stigmatiserade inom vården och ofta ses som besvärliga. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av en avvänjande opioidbehandling. Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet presenteras i två huvudteman: Patienternas upplevelser av den avvärjande behandlingen och Avvärjningens påverkan på patienternas liv. Diskussionen visar olika upplevelser i relation till vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande och vårdande möten. Här blir det tydligt hur reflektion kan bidra till att öka medvetenheten om sjuksköterskans roll och ansvar för att säkerställa god vård för alla. Resultatet visar på att flera av patienterna i de olika studierna inte har fått tillgång till den vård de har haft behov av. Vilket går emot arbetet av Agenda 2030 på flera punkter. Resultatet visar att det finns behov av forskning hur utbildning på en grundläggande nivå kan påverka bemötande av patienter med beroende i olika vårdande sammanhang.

Studien utforskar hur min livsvärld påverkades och förändrades då jag undersökte mina strategier för saxofonövning. Utgångspunkten för studien utgår från instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser på övning utifrån min livsvärld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergång från negativt tänkande till mer positivt tänkande. Resultatet visar hur min livsvärld förändrades då jag undersökte de strategier som användes under instuderingen. Resultatet visar också hur jag med hjälp av forskning och litteratur har öppnat upp min livsvärld och ändrat mina tankegångar under skrivprocessen. Slutligen diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. / The study explores how my life-world was affected and changed when I examined my strategies for practicing saxophone. The starting point for the study is how I learned to play Paul Bonneaus piece Suiet pour saxophone alto et piano, and the logbook notes connected to each exercise session. This qualitative study is based on a life-world perspective coming from the phenomenological philosophy. The analysis of the rehearsal process revolved around my reflections on how I, in my life-world, perceived the exercises. The result shows a pattern of a transition from negative thinking to more positive thinking, and how my life world changed when I examined the strategies used during my practice. The result also shows how the research and literature opened up my life-world and changed my way of thinking during the writing process. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research within the field.