Avdelningen Forestry på Consultants to Government and Industry (CGI) i Gävle utvecklar många olika programvaror som används i skogsindustrin. Med tiden har det uppstått ett behov av ett förenklat program som kan användas i mobiltelefoner. CGI ville att en prototyp tas fram för utvärdering, samt att en förenklad undersökning görs med avseende på vad som är lämpligast emellan en mobil applikation (s.k. ”app”) eller en mobilanpassad webbapplikation (webbapp). Vid projektets slut har en Windows 8 mobilapp utvecklats samt en mindre undersökning fullgjorts. Undersökningen visar att en webbapp är det ekonomiska alternativet, men att mobila appar utvecklade för sin specifika plattform uppnår högre kvalité.

Bakgrund: I dagens rådande klimat- och artkris ökar förväntningarna på skogsindustrins hållbarhetsarbete och därmed även kvaliteten på dess hållbarhetsredovisningar. Ingen information som kan tänkas påverka intressenternas beslut får uteslutas och inte heller bestå av endast selektiv vald information som bara speglar gynnsamma aspekter av företaget. Tidigare studier har påvisat brister inom skogsindustrin och andra branschers hållbarhetsredovisningar, bland annat kring hur företagen redogör för negativ information. Informationen förskönas, mörkas och vinklas med hjälp av olika legitimeringsstrategier, detta för att påverka intressenternas uppfattning om företaget. Studien utgår från legitimitetsteorin och företagens användande av olika legitimeringsstrategier. Den bidrar till ökad förståelse och kunskap kring hur dessa strategier används av svenska skogsbolag. Syfte & Problemformulering: Uppsatsens syfte är att beskriva hur skogsbolagens negativa påverkan betonas i hållbarhetsredovisningen och därmed få en djupare förståelse över hur informationen framhålls. Frågan som undersöks är hur redogörs negativ information i svenska skogsbolags hållbarhetsredovisningar? Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av svenska skogsbolags års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa redovisningar identifierades den negativa informationen som sedan klassificerades in efter olika legitimeringsstrategier och därefter analyserades på en djupare nivå. Slutsats: Studien påvisar att skogsbolag använder legitimeringsstrategier när de redogör för sin negativa information. De tre vanligaste strategierna är angivande av fakta, rationalisering och korrigerande åtgärder. Vid vissa tillfällen får intressenterna en mer detaljerad bild av problemet men i de flesta fall är informationen försumbar och det saknas ingående förklaringar. Korrigerande åtgärder är den vanligaste strategin eftersom det oftast uppdagas någon form av åtgärd kopplad till den negativa informationen. Genom att företagen påvisar dessa bristerförsämras hållbarhetsredovisningens kvalitet. De försöker på ett missvisande sätt försköna sin verksamhet genom olika legitimeringsstrategier vilket är något som intressenterna behöver ha kunskap om för att kunna ta ställning kring verksamhetens påverkan. / Background: In today's current climate and species crisis, expectations of the forest industry's sustainability work and thus also the quality of its sustainability reports increase. No information that may affect the decisions of the stakeholders may be excluded, nor may it consist only of selectively selected information that only reflects favorable aspects of the company. Previous studies have shown shortcomings in the forest industry and other industries' sustainability reports, including how companies report the negative information. The information is refined, darkened and angled with the help of various identification strategies, in order to influence the stakeholders' perception of the company. This study is based upon the theory of legitimacy and the corporations´ usage of different legitimation strategies. It contributes to increased understanding and knowledge of how these strategies are used by Swedish forest companies. Purpose & Research question: The purpose of the thesis is to describe how the forest companies’ negative impact is emphasized in the annual and sustainability report and thereby a deeper understanding of how the information is emphasized. The question that is investigated is how is negative information reported in Swedish forest companies' sustainability reports? Method: The study is based on a qualitative content analysis of Swedish forest companies annual and sustainability reports. Based on these reports, the negative information was identified, which then classified according to different identification strategies and then analyzed at a deeper level. Conclusion: The study shows that forest companies use legitimation strategies when they report their negative information. The three most common strategies are indicating facts, rationalization, and corrective action. At certain times, the stakeholder gets a more detailed picture of the problem, but in most cases the information is negligible and there are no detailed explanations. Corrective action is the most common strategy because some form of action link to the negative information is most often detected. As companies demonstrate these shortcomings the quality of sustainability reporting deteriorates. They try in a misleading way to refine their operations through different legitimation strategies, which is something that the stakeholders need to have knowledge of in order to be able to take a position on the impact of the operations.

Vid skogsavverkning tas en del av de näringsämnen som trädet använt under sin tillväxttid bort från marken och förs inte tillbaka. Detta kan leda till näringsfattigare mark och lägre pH vilket leder till sämre tillväxt för träden. Skogsstyrelsen rekommenderar olika åtgärder för att motverka detta och en av åtgärderna är återföring av aska till skogen. Det finns vissa riktlinjer för vad koncentrationen av grundämnen bör vara för att detta ska anses positivt för skogen. Det har bedrivits forskning sedan 2018 för att återföra slam och aska från pappersbruk till skogen genom att föra in det i plantor som ska utsättas i skogen. Detta i form av härdade produkter som pellets eller pulver.   Fokus i denna studie är att undersöka olika askor, slam och härdade produkter som biokol för att jämföra med riktvärdena för askåterföring som Skogsstyrelsen har bestämt. Därutöver benämns några skadliga ämnen som kan ha förekommit i för höga koncentrationer. Prover förbereds genom torkning och malning av hydrokol, pyrokol, torvmark, pyrolyserad träflis, bioaska, blandslam och bioslam. Dessa pulveriserade prover analyseras sedan i en XRF-analys för att få ut koncentrationer av olika grundämnen för provernas torrsubstans.  Slam från pappersbruk visade sig innehålla lägre koncentrationer av de makronäringsämnen och spårämnen än askan, och ur näringssynpunkt vore ren askåterföring bättre. Men med ren askåterföring råder en större risk att få en högre koncentration av giftiga ämnen som vanadin och nickel vilket förekom i högre grad i askan. Andra höga halter av spårämnen var krom i ett hydrokolprov och kobolt och svavel vilket uppkom i askproverna. En blandning av aska med en andel slam bör skapa bra förutsättningar för ökad näring med liten risk för skadliga grundämnen. Denna rapport kom fram till att en blandning av ca 55 % slam och 45 % aska bör vara lämpligt för att undvika förgiftning av nickel och vanadin och samtidigt innehålla de nödvändiga näringsämnena. Genom att processa slam från pappersindustrin har det gjorts biokol prover som denna studie fått ta del av. Det visade sig att biokolet från Heinola, Finland visar på bra resultat som ger ökad tillväxt genom sitt höga fosforvärde. Att använda samma process som Heinola proverna för tilltänkta biokol bör vara att föredra / During deforestation, some of the nutrients used by the trees during the growth period are removed from the soil and not returned. This can lead to poorer content of nutrients in the soil and lower Ph, which leads to poorer growth for the trees.   The Swedish Forest Agency recommends various measures to counteract this and one of the measures is ash recycling, which there are certain guidelines for, what the concentration of elements should be for this to be considered positive for the forest.   A research project has been conducted since 2018 to return sludge and ash from paper mills to the forest by introducing it into plants to be planted in the forest. This in the form of hardened products such as pellets or powders.  This report mainly focuses on checking different ashes, sludge and hardened products such as biochar to compare with the guideline values for ash recycling that the Swedish Forest Agency has set.   In addition, this report highlights some harmful substances that may have been present in too high concentrations.  This is done by drying and grinding samples from hydrochar, pyrochar, peat soil, pyrolyzed wood chips, bioashes, mixed sludge and biosludge. These powdered samples are then run in an XRF analysis to obtain concentrations of different elements for the samples for a maximum dry content.  The sludge was found to contain lower concentrations of the useful and dangerous substances than the ashes, and from a nutritional point of view, pure ash recycling would be better. But with pure ash recycling, there is a greater risk of getting a higher concentration of toxic substances such as vanadium and nickel.  The results show hazardous elements such as nickel, chromium, cobalt, sulfur and vanadium measured in excessive doses. These occur mainly in the ash samples. A mixture of ash with a proportion of sludge should create good conditions for increased nutrition with little risk of harmful elements. As a suggestion, this report shows that a mixture of about 55% sludge and 45% ash should be suitable to avoid poisoning of especially nickel and vanadium. It turned out that the biochar from Heinola, Finland shows good results that increase growth through its high phosphorus value. Using the same process as the Heinola samples for proposed biochar should be preferred.

Today, companies need to constantly improve in order to be competitive and achieve good results. Gamification is a concept that is being implemented by more and more companies to increase motivation for employees as well as to engage them to work in a way that can help fulfil the goals of the company, which in the long run can lead to improved results. This study is based on a case with an international IT consulting company and their customer who works in the forest industry. The consulting company has developed an IT system for the customer, where timber car drivers are the system users among others. The purpose of the study has been to explore the possibilities to gamify the existing IT system in order to increase the system usage and encourage certain behaviors of the drivers that are aligned with the customer’s goals. Furthermore, the goal of the study has been to follow a gamification framework to develop suggestions on features in the system that can support these behaviors of the drivers. The framework has been used in combination with different methods for data collection such as interviews and open questionnaires. The use of the framework has resulted in four features that can be implemented in the system to support certain behaviors of the drivers. All features provide feedback to the user in different ways, following an action taken, to motivate continued use. Prior to implementation however, it is recommended that measures be taken to ensure that the gamification project is able to succeed. / Idag behöver företag ständigt förbättra sig för att vara konkurrenskraftiga och uppnå goda resultat. Gamification är ett koncept som implementeras av allt fler företag för att öka motivationen hos anställda samt för att engagera dem så att de arbetar efter verksamhetens mål, något som långsiktigt kan leda till ett förbättrat resultat. Denna studie är baserad på ett fall hos ett internationellt IT-konsultbolag och deras kund som verkar inom skogsindustribranschen. Konsultbolaget har utvecklat ett IT-system för kunden där några av systemanvändarna är timmerbilschaufförer. Syftet med studien har varit att undersöka möjligheter till att gamifiera det befintliga IT-systemet för att öka systemanvändningen och uppmuntra till beteenden hos chaufförerna som går i linje med kundföretagets mål. Vidare har målet med studien varit att följa ett gamification-ramverk för att ta fram förslag på funktioner i systemet som kan stödja dessa beteenden. Ramverket har använts i kombination med olika metoder för datainsamling som exempelvis intervjuer och öppna enkätfrågor. Användningen av ramverket har resulterat i fyra funktioner som kan implementeras i systemet för att stödja vissa beteenden hos chaufförerna. Samtliga funktioner ger på olika sätt återkoppling till användaren efter en utförd handling, för att motivera till fortsatt användning. Innan implementering rekommenderas dock vidtagande av åtgärder för att gamification-projektet ska ha möjlighet att lyckas.

Forskningen som presenteras i denna avhandling anknyter till forskningsfältet Industriell Ekologi och då särskilt den gren som kallas Industriell Symbios (IS). Inom IS förordas att ett företag kan öka produktionen och samtidigt minska resursanvändningen genom att effektivt integrera energi och materialflöden i ett större system. Utbyte av tex spillvärme och biprodukter mellan olika industrier kan minska behovet av primärvärme och råmaterial. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur det teoretiska ramverk som byggts upp inom IS kan appliceras på den svenska skogsindustrin. Detta leder till empiriskt material som kan bidra till vidare teroriutveckling, samt ger en insikt om hur IS kan bidra till resurseffektiviteten inom skogsindustrin. Avhandlingen behandlar teman som existens, utveckling och utvärdering av integrerade system. Främst baseras resultaten på fallstudier, bl a från Kisa, Mönsterås, Värö och Forssjöbruk. För att utvärdera ekonomiska och miljömässiga aspekter (främst CO2 utsläpp) har ven ett optimeringsprogram använts (MIND). Resultaten visar att flera fall av industriell symbios existerar inom svensk skogsindustri redan idag och att samarbetena betraktas som gynnsamma av de ingående parterna. Det visas även att förutsättningarna för att implementera IS varierar beroende på vilken typ av system som avses. De viktigaste gemensamma nämnarna för alla system är en positiv attityd från företagens sida, en vilja att agera, och maktrelationer i företagen. Brist på resurser, bristfällig miljölagstiftning, tidsramar för investeringar samt risker med att satsa på ny teknik är de viktigaste hindren som identifierats. Resultaten från utvärderingen indikerar att IS kan ha fördelar både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Dock visas tydligt att resultaten varierar avsevärt beroende på vilka antaganden som görs och slutsatsen är därför att ett noggrannt val av metod, systemgräns och randvillkor är av yttersta vikt och varierar beroende på studiens syfte. / The research presented in this thesis draws upon the research field of Industrial Ecology, in particular Industrial Symbiosis (IS), assuming that it is possible for an industry to increase its product value and simultaneously decrease its use of resources and production of waste material if its material and energy flows are effectively integrated into a larger system. The objective of this work was to apply the framework of IS to the Swedish forest industry, both to gain empirical evidence, which can be used for further conceptual development, and to evaluate how the industrial symbiosis approach can contribute to the forest industry. Occurrence, development and evaluation of integrated systems have been addressed. The results are mainly based on case studies. To evaluate the economic and environmental effects of industrial symbiosis the MIND method, which is an optimization program based on mixed integer linear programming, has been used. It is argued that several cases of industrial symbiosis exist within the Swedish forest industry today, and in the cases studied the integration is considered fruitful from the companies’ point of view. The human dimensions of increased integration are discussed, and it is seen that the conditions for implementation differ depending on the type of system considered. The most important conditions common for all systems are a positive attitude from the companies involved, willingness to act and power relations. Lack of resources, imperfect environmental regulations, time frames and the risks involved when adopting new technologies were among the barriers identified. The results from the evaluation indicate some support to the theories that industrial symbiosis can have benefits both from an economical and an environmental point of view. However, it is seen that the results vary considerably depending on the assumptions made and it is concluded that great care should be taken in choosing method and boundary conditions depending on the case and the nature of the study, the MIND method being one possible method.

Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniv.

Growing forests are extremely valuable for the climate, for our shift towards a non-fossil-based society as well as to our economy. In order to create a healthy and lucrative forest that can cope with increasing future demands and challenges, certain forestry actions are required in which pre-commercial thinning is the most important one. Studies show that pre-commercial thinning today suffers from an acute shortage of available workforce with necessary qualifications. This project investigates the possibilities of creating a forest machine that can perform pre-commercial thinning autonomously. This project resulted in a concept called CURO. CURO is a fully autonomous robot that carries out pre-commercial thinning in young forest stands. It is designed to be agile and compact to be able to move around easily in the forest. For an autonomous forest machine to be able to perform successfully in a difficult terrain, lots of data is needed. Information about the forest is gathered over time when different forestry actions are carried out in the area. This information is shared with CURO. It combines all the collected information with data perceived from its own sensors to make the best suitable decision for each individual forest stand.

Den svenska skogsindustrin är den tredje största exportören av skogsprodukter i världen och närmare 80% av produktionen exporteras. Den höga efterfrågan på svenska skogsprodukter har tillåtit det svenska sågverksföretaget Derome Timber AB att göra nyinvesteringar som resulterat i ökad produktion. Vid ett av företagets fyra sågverksanläggningar har ledningen emellertid identifierat avdelningen Justerverket som en flaskhals på grund av de stora mellanlager och kassationer som uppstått. Som följd härav vill Derome undersöka och kartlägga kvalitetsbristkostnaderna som är kopplade till avdelningen Justerverket. Tidigare studier menar att sågverksindustrin inte tillämpar systematiska förbättringsarbeten i samma utsträckning som andra industrier. Syftet med denna studie är att undersöka hur systematiska förbättringsarbeten kan tillämpas i sågverksindustrin för att arbeta med kvalitetsbristkostnader. Syftet uppfylls genom en litteraturgenomgång och ett Lean Sex Sigma (LSS) projekt vid Derome Timber AB:s avdelning Justerverket. LSS är en förbättringsstrategi som kombinerar verktyg från Lean och Sex Sigma, avsedd för att reducera kostnader och öka effektivitet. LSS-projektet följer strukturen DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve och Control) och genomförs med hjälp av flera kvalitetstekniska verktyg under respektive fas i förbättringscykeln. I en av studien framtagen konceptuell modell illustreras vidare hur systematiska förbättringsarbeten kan tillämpas i sågverksindustrin för att arbeta med kvalitetsbristkostnader genom LSS-verktyg och DMAIC. Merparten av fallföretagets kvalitetsbristkostnader utgörs av dolda kvalitetsbristkostnader i form av förlorade intäkter som beräknades uppgå till ca 13Mkr. Genom insamling av frekvensdata framkom det att driftstopp står för den primära orsaken till de identifierade kvalitetsbristkostnaderna. Orsaken till driftstoppen kartlades därefter genom verktygen Ishikawadiagram och 5 Varför tillsammans med sågverkets medarbetare. I denna fas framkom det att data över driftstopp och kunskap om värdet i att mäta dessa saknas. En rad rekommenderade åtgärder togs fram genom LSS-projektet och den teoretiska referensramen. Dessa inkluderar utbildning, upprättandet av arbetsrutiner och engagemang kring arbete med kvalitetsbristkostnader. Implementering av ett nytt nyckeltal, TAK (Tillgänglighet, Anläggningsutnyttjande, Kvalitetsutbyte), rekommenderas för att ge en rättvisande bild över Justerverkets faktiska prestation. Slutligen rekommenderas implementering av statistisk processtyrning (SPS) för att urskilja systematiska orsaker till driftstopp från slumpmässiga. / The Swedish forest industry is the third largest exporter of forest products in the world and almost 80% of the production is exported. The high demand for Swedish forest products has allowed the Swedish sawmill company Derome Timber AB to make new investments, resulting in an increased production. At one of the company's four sawmill facilities, however, the management has identified the Adjustment department as a bottleneck due to the large intermediate storage and rejections that have arisen. Therefore, Derome wants to investigate and identify the costs of quality linked to the Adjustment Department. However, previous studies have found that the sawmill industry does not apply systematic improvement methods to the same extent as other industries. The aim of this study is to investigate how systematic improvement methods can be applied in the sawmill industry to work with cost of quality. The aim is achieved through a brief literature review and a Lean Sex Sigma (LSS) project at Derome Timber AB's Adjustment department. LSS is an improvement strategy that combines tools from Lean and Six Sigma, designed to reduce costs and increase efficiency. The LSS project follows the structure of DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve and Control) and shows the use of several quality improvement tools in each phase of the improvement cycle. A conceptual model developed in the current study illustrates how systematic improvement methods can be applied in the sawmill industry to work with cost of quality through LSS and DMAIC. The vast majority of the case company's cost of quality consists of hidden costs in the form of lost income, which is estimated to approximately 13 million SEK. Through the collection of frequency data, it emerged that downtime account for the primary cause of the identified costs of quality. The cause of downtime was then mapped through the tools Ishikawa diagram and 5 whys together with the sawmill's employees. In this phase, it emerged that data on downtime and knowledge of the value in measuring it are lacking. Several recommended measures are developed through the LSS project and the theoretical frame of reference. These include training, the establishment of work routines and commitment to work with cost of quality. Implementation of a new key performance indicator, OEE (Overall Equipment Effectiveness), is recommended to provide an accurate representation of the Adjustment department’s actual performance. Finally, the implementation of statistical process control (SPC) is recommended to distinguish systematic root causes of downtime from random ones.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden i hållbarhetsredovisningens väsentlighet över tid innan hållbarhetsredovisning var obligatorisk (2013) och efter att den blev obligatorisk (2020). De tio valda hållbarhetsredovisningarna återfinns bland de fem största företagen i den svenska skogsindustrin. Den teoretiska ram som valts för att undersöka denna studie är legitimitetsteorin och intressentteorin. För att utforska rapporterna har vi använt oss av innehållsanalys med kategorisering. Kategoriseringen baseras på obligatorisk information och icke-obligatorisk information, baserad på CSR-terminologi. Resultatet presenteras som procentandelen av den totala rapporten. En kvalitativ metod användes för att tolka resultatet och analysera andelen väsentlig information i rapporterna. Resultatet av denna studie indikerar att en del av informationen har ökat och annan information har minskat i omfattning sedan lagstiftningen. Det innebär också att det är avgörande att företag använder riktlinjer för att sammanställa en hållbarhetsrapport. Studien indikerar också att företagen bedömde samma områden som väsentliga under samma jämförda år. / The aim of this study is to explore the difference in the materiality of sustainability reports over time, before sustainability reporting was mandatory (in 2013) and during (in 2020). The ten sustainability reports analyzed are found among the five biggest companies in the Swedish forest industry. The theoretical framework chosen to investigate this study is the Legitimacy Theory and the Stakeholder Theory. To explore the reports, we have used Content analysis with categorization. The categorization is based on mandatory information and non-mandatory information, based on CSR terminology. The result is presented as a percentage share of the total report. A qualitative approach was used in order to interpret the result and analyze the share of material information in the reports. The result of this study indicates that some of the information has increased, and other information has decreased since the law regulation. It also implies that it is crucial that companies use guidelines in order to assemble a sustainability report. The study also indicates that the companies assessed the same areas as material during the same compared years.

Bakgrund och problem: Diskussionen kring huruvida företag är hållbara och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är mer aktuell än någonsin. Tidigare studier pekar på vikten av att uppnå ett företagande som går i linje med en långsiktigt hållbar utveckling. Skogsindustrin lyfts ofta fram som en viktig industri för att uppnå hållbarhet på sikt, men det finns kritik mot att industrin inte tar tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald och klimatfrågan. Det krävs fortfarande ett omfattande arbete för att industrin ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De som använder sig av skogsråvara i sin produktion spelar en viktig roll som påverkare av tidigare led i försörjningskedjan. Syfte och metod: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur varuproducerande företag med trä som råvara ser på sitt ansvar för att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri. För att uppnå syftet antar denna studie en kvalitativ forskningsansats där insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från sex företag. Företagens syn på hållbarhet representeras av respondenternas beskrivning av företagens arbete med hållbarhet och synen på den nordiska skogsindustrin. Slutsatser: Företagen som befinner sig i mitten av den nordiska skogsindustrins försörjningskedja har en långsiktig hållbarhetssyn som stannar på mikronivå inom företaget. Företagen anser att de tar ansvar för hållbarhet genom att använda sig av olika hållbarhetscertifieringar, men de ser få anledningar till att utöka ansvaret utanför dessa ramar då de litar på standardernas reglerande funktion. Dessutom beskriver de deras möjlighet att påverka skogsbolagen till att använda sig av mer hållbara praktiker som begränsad och att detta ansvar i stället bör ligga hos tidigare led i försörjningskedjan såsom sågverk och massaföretag. / Background: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards’ regulatory functions are sufficient. Furthermore, they describe their ability to influence forest owners and other companies within the forestry industry as limited. Instead, their perception is that more responsibility towards sustainable development in the Nordic forestry industry should lie with sawmills and pulp companies.