This thesis analyses how the Swedish forest industry has (re)acted regarding the energy transition and, in particular, regarding the reconstruction of the electricity and forest resources in Sweden during the 1989–2009 period. The thesis consists of four papers that analyse how the Swedish forest industry by means of energy management practices at individual pulp and/or paper mills, in corporate strategies performed by CEOs and boards of directors, and via its industry association, has dealt with mounting political and public demands for the industry to become ‘greener’. At the heart of the thesis are issues related to the industry’s substantial use and management of electricity and forest resources. This thesis focuses on the patterns of conflict and reconstruction that various forest industry representatives (e.g., CEOs) and entities (e.g., mills and resources) have experienced in relation to opposing and/or adjusting to the energy transition. The Swedish forest industry constitutes an illuminating case in a wider research context of how an industry (re)acts regarding increasing environmental and energy-related demands concerning its strategic resources. By using multidisciplinary theoretical concepts when analysing industrial change, this thesis demonstrates the industry’s wider embeddedness in science, policy, and material resources. / Den här sammanläggningsavhandlingen analyserar hur svensk skogsindustri (re)agerat beträffande energiomställningen och särskilt omvandlingen av elektricitets- och skogsresurserna i Sverige, 1989-2009. Avhandlingen består av fyra artiklar vilka analyserar hur svensk skogsindustri, genom energiledning i massa- och pappersbruk, i företagsledningars koncernstrategier, och genom branschorganisationen, hanterat de ökade miljökrav som politiker och allmänhet riktat mot branschen. I centrum för avhandlingen står särskilt frågor relaterade till branschens omfattande användning och hantering av elektricitet och skogsresurser. Mer specifikt fokuserar avhandlingen på de konflikter och förändringar som skogsindustrin genomgått som ett led i motståndet och/eller anpassningen till energiomställningen. Den svenska skogsindustrin utgör ett belysande fall på hur en energiintensiv bransch (re)agerar på ökade miljömässiga krav riktade mot dess energi- och naturresursanvändning. Avhandlingen kan därmed även bidra med kunskap om hur en bransch hanterar förändringskrav riktade mot dess strategiska nyckelresurser. Genom att analysera industriell förändring med multidisciplinära teoretiska begrepp tydliggörs branschens inbäddning i vetenskap, politik, och materiella resurser.

Syftet med detta projekt är att med hjälp av en materialinriktad designprocess skapa en produkt av biokompositmaterialet OrganoComp® för att demonstrera dess styrkor och möjligheter. Arbetet kommer att följa metoden ”Material Driven Design (MDD)”, vilket betyder att processen kommer att börja med en noggrann studie av materialet – dels tekniskt och ur ett användarcentrerat perspektiv, men även jämförelsemässigt mot andra material. Insikterna från dessa studier kommer sedan trattas ner och sammanfattas i en ”designintention” som ska sätta målet för designarbetet. Slutligen kommer ett antal koncept som uppfyller designintentionen arbetas fram, varav ett koncept – ett litet, ihopvikbart och nedbrytbart paraply/regnskydd kommer att väljas ut som det slutgiltiga. Paraplyet visar på materialets vattenavvisande egenskaper, i kombination med hårdhet och vikbarhet.  Målet med projektet är att skapa en demonstrator som även har potential att bli en användbar produkt i framtiden, och samtidigt ge företaget OrganoClick nya insikter och flera förslag på nya användningsområden för sitt material.

Nivåerna av växthusgaser i atmosfären har ökat drastiskt de senaste århundradet, till följd av mänsklig aktivitet. Det krävs en stor omställning för oss människor om klimatförändringarna ska motverkas och för att konsekvenserna för planeten inte ska bli allt för stora. Koldioxid är en av de viktigaste växthusgaserna och skogen är en viktig del i balansen av koldioxid i atmosfären genom att växter och träd binder in koldioxid och lagrar biogent kol i biomassan. Rundvirke kan användas för att producera en mängd olika produkter med olika användningsområden och varierande livslängd och det finns både globala och nationella mål som stödjer ett arbete för en minskad klimatpåverkan med skogens resurser som verktyg. Syftet med examensarbetet var att analysera inbindningen av biogent kol i det årliga tillskottet av träbaserade produkter från svensk skogsindustri, för att sedan undersöka potentialen att öka tiden för inbindning av det biogena kolet. FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram en generell metod för att beräkna lagringen av kol i skördade träprodukter och beräkningarna bygger på tre produktkategorier, vilka är sågade trävaror, spånskivor och papper och kartong. Detta examensarbete har utvidgat FN:s klimatrapportering genom att studera totalt sexton produktkategorier. Flödet av biogent kol studerades genom en materialflödesanalys, som bygger på massbalans mellan ”inputs” och ”outputs” i ett system. Systemet studerades från det att råvara förbrukas till dess att produkterna går som avfall och förbränns. Statistik över råvaruförbrukning inom sågverksindustrin och massaindustrin, samt produktionsmängd av fibermassa och träbaserade produkter användes i analysen. En stor volym biomassa går dessutom direkt till förbränning och ger bioenergi. Resultatet visade att sågade trävaror från sågverksindustrin har längst medellivslängd och binder även in störst mängd biogent kol. Biobränslen har kortast medellivslängd, och koldioxid frigörs till atmosfären på mycket kortast tid. Enligt detta examensarbete innehåller träbaserade produkter från Sverige 29,0 miljoner ton koldioxid årligen. Tre strategier att förlänga inbindningstiden av biogent kol studerades, vilka är förlängd livslängd för produkter, kaskadanvändning och Bio-Energy with Carbon Capture and Storage (BECCS). Att förlänga livslängden för produkter innebär att återvinning av exempelvis cellulosabaserade textilier införs. Kaskadanvändning innebär att skogsindustrin primärt ska producera långlivade produkter och undvika att biomassa direkt går till förbränning. BECCS bygger på att träden binder in kol i sin biomassa och när en träbaserad produkt förbränns pressas frigjord koldioxid ned i marken och lagras. BECCS bedöms vara den strategi som är mest avancerad. / The levels of greenhouse gases have increased drastically over the past hundred years as a result of human activity. Major actions are needed to counter climate change, if the consequences are not to be too great. Carbon dioxide is one of the most important greenhouse gases and the forest is an important part of the balance of carbon dioxide in the atmosphere, by the fact that plants and trees bind carbon dioxide and store biogenic carbon in the biomass. Roundwood can be used to produce a variety of products with different applications and varying life spans and there are both global and national goals that support a work to reduce climate change with forest resources as tools. The aim of the thesis was to analyse the storage of biogenic carbon in the annual addition of wood-based products from the Swedish forest industry, and then to investigate the potential to increase the time of storage. The UN Climate Panel (IPCC) has developed a general method for calculating the storage of carbon in harvested wood products and the calculations is based on three product categories, which are sawn wood, wood-based panels and paper and paperboard. This thesis has expanded the UN climate reporting by studying a total of sixteen product categories. The flow of carbon was studied using a material flow analysis, which is based on the mass balance of inputs and outputs in a system. The system was studied from the raw material being consumed until the products are defined as waste and incinerated. The calculations were based on statistics on raw material consumption in the sawmill industry and the pulp and paper industry, as well as production volume of fibre pulp and wood-based products. A large volume of biomass also goes directly to incineration and provides bioenergy. The binding time of biogenic carbon was analysed to explore the potential of increasing the binding time, using different strategies. Sawn timber products from the sawmill industry have the longest average life span and also bind the highest amount of biogenic carbon. Biofuels have the shortest average life span, which means that carbon dioxide is released into the atmosphere rapidly. A total of 29.0 million tonnes of carbon dioxide are stored in wood-based products annually, according to this study. Three strategies to extend the storage time of biogenic carbon were studied in this study, which were extended life span of the products, cascading wood use and so called BECCS. To extend product life means introducing recycling of, for example, cellulose-based textiles. Cascading wood use means that the forest industry primarily produce long-lived products and avoid biomass going directly to incineration. BECCS is based on the fact that trees bind carbon dioxide in their biomass and when wood-based product is incinerated, the carbon dioxide is stored in the ground. BECCS is considered to be the most advanced strategy, of the three.