Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen. Det finns även indikationer på att en asymmetri existerar vad gäller negativa och positiva nyheters inverkan på variansen.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan några makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem är av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhället. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhällsviktiga funktioner. De kan få globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfällen kan snabbt vara i fara när exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera. Uppsatsen fokuserar på den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter används som underlag och tidsperioden som ingår i uppsatsen är 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen. Arbetslöshet, BNP, hushållens förtroende indikator, konsumentpris index och reporäntan är de makroekonomiska faktorer som används i uppsatsen. Underlagen för faktorerna är hämtade från SCB och Riksbanken. Den empiriska analys som används för att statistiskt bearbeta underlagen är regressionsmodellen OLS, minsta kvadrat metod.  Med hjälp av denna metod kan man fastlägga att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan makroekonomiska faktorer och kreditförluster hos de svenska storbankerna.  I synnerhet kan man peka på ett negativt samband mellan BNP och kreditförluster. Dessutom kan man peka på positivt samband mellan arbetslöshet och kreditförluster.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.<strong> </strong></p><p>Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.</p><p>Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt. </p><p> </p>

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.  Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.

This thesis analyses if households’ confidence could be a significant variable to predicthouseholds’ debt growth in Sweden. Households’ debts have an important role in thefinancial system where the vulnerability of households’ debts has increased over time.To test whether households’ confidence is a significant variable for the prediction ofhouseholds’ debt growth in Sweden, an econometric model with the households’ debtchange as the dependent variable and the changes in the repo rate, unemployment, grossdomestic product and consumer confidence index as independent variables was used.Consumer confidence index was used as a proxy variable for households’ confidence.It was lagged by one time period in order to quantify if consumer confidence indexcould, with previous value, predict the households’ debt growth. The result showed thatthe households’ confidence was not significant to predict the households’ debt growth. / Denna uppsats har analyserat om hushållens förtroende är en signifikant variabel för attförutse hushållens skuldtillväxt i Sverige. De svenska hushållens skulder har ensignifikant betydelse för den svenska ekonomin. Men sårbarheten för dessa skulder harökat med tiden. För att testa om hushållens förtroende är en signifikant variabel för attförutse hushållens skuldtillväxt i Sverige har en ekonometrisk modell med förändringeni hushållens skulder som en beroende variabel och förändringen i reporäntan,arbetslöshet, bruttonationalprodukten och konsumentförtroendeindex som oberoendevariabler. Konsumentförtroendeindex användes som en ersättare för att mäta hushållensförtroende används. Den var fördröjd med en tidsperiod för att kunna testa omhushållens föregående uppfattningar påverkade framtida skuldtillväxt för hushållen.Resultaten från regressionsanalysen antyder på att hushållens förtroende inte är ensignifikant variabel för att kunna förutse hushållens skuldtillväxt.

Undersökningens syfte är att redogöra för hur den svenska aktiemarknaden reagerarvid förändringar av reporäntan under hög- respektive lågkonjunktur. Undersökningen kommer även att granska hur olika företag baserat på företagens omsättning på Stockholmsbörsenreagerar på förändringar av reporäntan.De teorier som används i undersökningen är teori om reporäntan och den effektivamarknadshypotesen. Studien behandlar den kvantitativa metoden med deduktiva inslag. Studien tillämpar även MacKinlays eventstudie metod för finansiering och ekonomi. Undersökningens resultat består av två perioder med 14 observationer av reporäntan under högkonjunktur och 9 observationer under lågkonjunktur.Resultatet påvisade inget samband mellan en höjning av reporänta och sänkning i aktiekursen i enighet med teori. Däremot går resultatet i enighet med teori för en sänkning av reporäntanoch en uppgång i kursen. / The purpose with this study is to disclose how Swedish stock market reacts to changes in discount rate during different cycles of economy. This study will also examine how different industries react on discount rate changes made by the Swedish Central Bank. The theories used in this study are the efficient market hypothesis theory and theory about the federal funds rate. In this study we use a quantitative research method with a deductive strategy. This study also includes MacKinlays event study methodology for finance and economics. The study includes two different time intervals, where one period has 14 observations on fund rate changes during booms and 9 observations during recession. The results for booms didn’t show any correlation between a hike in discount rate and a decline in stock market. Where as in recession period, there was a correlation between a decrease in discount rate and hikes in stock market