No description available.

Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen. Till grönboken inkom 409 stycken remissvar, varav 30 stycken från Sverige.Syftet med studien är att granska hur Kodens "följ eller förklara"-princip tillämpats från införandet fram till år 2010, vilket är det senast rapporterade året. Studien syftar även till att undersöka utvecklingstendenser inom berört område, för att således se hur framtiden kan komma att se ut. Studien utgör en kvalitativ litteraturstudie, vilken antagit en abduktiv forskningsansats.För att undersöka om en lagstiftning är av behov har utgångspunkt tagits i de årsrapporter som publicerats av Kollegiet, vilka ansvarar för Koden. De frågor i grönboken som berör "följ eller förklara"-principen, liksom de svar som representerar Sverige, har likväl de varit utgångspunkt för studien. Av avvikelserna att döma kan det konstateras att antal redovisade förklaringar, liksom dess informationsvärde sjunkit sedan införandet av Koden. Majoriteten av respondenterna till grönboken har en negativ inställning till förslaget, då de anser att en reglering kan leda till ökade kostnader samt minskad transparens och konkurrenskraft.Efter genomförd studie är den huvudsakliga slutsatsen att Koden inte bör lagstiftas eftersom självregleringsfenomenet erbjuder stor flexibilitet. Vi anser däremot att "följ eller förklara"-principen behöver lyftas ytterligare, bland annat genom att principen förflyttas till Kodens inledande kapitel. Det grundar sig i att bolag måste förstå principens anpassningsbarheten, men även för att de skall bli införstådda i att redovisa tydliga avvikelser och alternativa lösningar. / Program: Civilekonomprogrammet

Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav. Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se. Att avvika från Kodens regler kan i vissa fall vara en förutsättning för att god bo-lagsstyrning ska kunna anses vara för handen. Då Kodens regler faller inom ABL:s naturliga tolkningsområde fungerar Koden som ett utfyllande tolkningsinstrument beträffande bolagsledningars skadeståndsansvar. Detta är möjligt genom att Koden konkretiserar det ansvar som bolagsledningen genom sin vårdplikt har gentemot bolaget. För de oäkta bolagsorgan som instiftats enligt reglerna i Koden, bedöms ansvaret olika beroende på vilken ställning inom bolagshierarkin de an-ses inta. Det oäkta bolagsorganet valberedningen och dess ledamöter är, på samma sätt som styrelsens ledamöter, sysslomän för bolaget. Mot denna bakgrund är det därför vik-tigt att berörda parter; bolaget självt samt aktieägare och tredjeman, kan göra ansvar gäl-lande mot culpös ledamot av valberedningen. Att beskriva övriga oäkta bolagsorgan; revisionsutskottet och ersättningsutskottet, som egna organ är delvis missvisande då det endast är fråga om en delegering av uppgifter inom styrelsen och inte inrättandet av ett nytt organ, såsom fallet är med valberedningen. Ansvaret ska således bedömas på sam-ma grunder som vid övrig arbetsfördelning inom styrelsen. Avsaknaden av en officiell instans som bevakar och godkänner de förklaringar företa-gen lämnar till sina avsteg från Koden, medför att det istället har blivit marknadens sak att bedöma, och indirekt utdöma sanktioner mot, de förklaringar som lämnas och som inte håller en acceptabel kvalité. Resultatet av principen comply or explain, eller snarare bristen på bevakning av förklaringarna, medför att Koden inte blir det skärpande verk-tyg för svensk bolagsstyrning som det var tänkt från början. / The company scandals in the late 1990s and early 21st century brought attention to the debate of corporate governance. The demand for good judgement and good behaviour by corporate executives in order to manage the money of other people, enhances the need for effective incentives in order to make the executives fulfil their obligations. As a result of these scandals, the Swedish government appointed Förtroendekommissionen, whose task was to work out measures to enhance the confidence of Swedish economy. A year later Kodgruppen was appointed, and the final result of their work is the Swed-ish code of corporate governance that now is a part of the Stockholm stock exchange rules. The reason, in the choice between legislation and self-regulation through a code, that the choice became self-regulation is the flexibility, rapidity and adaptability to the dif-ferent conditions in the Swedish economy that this regulation possesses. The Swedish code of corporate governance is also semi optional through the principle comply or ex-plain, which means that a company is allowed to choose not to observe all the rules in the Code, provided that they are able to explain the reason for each of the deviations. To differ from the Code can even, in some circumstances, be a requirement for good corpo-rate governance. When the rules of the Code fits under the natural interpretation area of the Swedish lim-ited liability company law, the Code works as a tool in the interpretation about the li-ability for the corporate executives. This is possible because the Code makes the liabil-ity of the executives real, this through their duty to take good care of the company. The unauthorized company bodies that are founded according to the rules of the Code, are being judged differently depending of their position in the company hierarchy. The un-authorized company body called election board, and its members, are in the same way as the members of the board, trustees of the company. Considering this, it is important that involved parties such as the company itself, their shareholders and third parties, have the possibility to claim liability of a member of the election board that has been neglecting his duties. To describe all of the other unauthorized company bodies, such as the audit committee and the compensation committee, as independent company bodies are partly misleading, because it is only a matter of delegation of tasks within the board, and not the founding of a new body, as it is in the case with the election board. The li-ability is therefore to be judged after the same preferences as in other delegation of tasks within the board. The fact that there is no official authority that monitors and approves the explanations given by the companies of why they do not follow the guidelines given by the Code, has the consequence that it is up to the market to decide whether the explanation has a qual-ity that can be approved. The market will also be the one that punish companies who has explanations of poor quality. The use of the principle comply or explain, or rather the lack of monitoring its explanations, has as a consequence that the Code will not be-come the sharpening tool for Swedish corporate governance that it was supposed to be in the original idea.

<p>Företagsskandalerna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förde fram debatten om bolagsstyrning i ljuset. De stora krav på omdöme och uppförande som krävs av bo-lagsledningar för att rätt förvalta andra människors pengar förstärker väsentligheten av att det finns verksamma incitament för företagsledningarna att fullgöra sina skyldighe-ter. Som ett resultat av dessa skandaler tillsatte regeringen Förtroendekommissionen, vars uppgift var att arbeta fram åtgärder för att stärka förtroendet för det svenska när-ingslivet. Ett år senare tillsattes Kodgruppen, och det slutliga resultatet av Kodgruppens arbete är den svenska kod för bolagsstyrning som idag ingår i Stockholmsbörsens noter-ingskrav.</p><p>Att i valet mellan lagstiftning och självreglering, beslutet ändock föll på självreglering genom kod, har sin förklaring i självregleringens flexibilitet, snabbhet och anpassnings-barhet till de olikartade förhållanden som råder inom svenskt näringsliv. Koden är dess-utom semidispositiv genom principen comply or explain, vilket innebär att ett bolag kan välja att inte följa Kodens regler, bara de kan förklara orsaken till varje enskild avvikel-se. Att avvika från Kodens regler kan i vissa fall vara en förutsättning för att god bo-lagsstyrning ska kunna anses vara för handen.</p><p>Då Kodens regler faller inom ABL:s naturliga tolkningsområde fungerar Koden som ett utfyllande tolkningsinstrument beträffande bolagsledningars skadeståndsansvar. Detta är möjligt genom att Koden konkretiserar det ansvar som bolagsledningen genom sin vårdplikt har gentemot bolaget. För de oäkta bolagsorgan som instiftats enligt reglerna i Koden, bedöms ansvaret olika beroende på vilken ställning inom bolagshierarkin de an-ses inta. Det oäkta bolagsorganet valberedningen och dess ledamöter är, på samma sätt som styrelsens ledamöter, sysslomän för bolaget. Mot denna bakgrund är det därför vik-tigt att berörda parter; bolaget självt samt aktieägare och tredjeman, kan göra ansvar gäl-lande mot culpös ledamot av valberedningen. Att beskriva övriga oäkta bolagsorgan; revisionsutskottet och ersättningsutskottet, som egna organ är delvis missvisande då det endast är fråga om en delegering av uppgifter inom styrelsen och inte inrättandet av ett nytt organ, såsom fallet är med valberedningen. Ansvaret ska således bedömas på sam-ma grunder som vid övrig arbetsfördelning inom styrelsen.</p><p>Avsaknaden av en officiell instans som bevakar och godkänner de förklaringar företa-gen lämnar till sina avsteg från Koden, medför att det istället har blivit marknadens sak att bedöma, och indirekt utdöma sanktioner mot, de förklaringar som lämnas och som inte håller en acceptabel kvalité. Resultatet av principen comply or explain, eller snarare bristen på bevakning av förklaringarna, medför att Koden inte blir det skärpande verk-tyg för svensk bolagsstyrning som det var tänkt från början.</p> / <p>The company scandals in the late 1990s and early 21st century brought attention to the debate of corporate governance. The demand for good judgement and good behaviour by corporate executives in order to manage the money of other people, enhances the need for effective incentives in order to make the executives fulfil their obligations. As a result of these scandals, the Swedish government appointed Förtroendekommissionen, whose task was to work out measures to enhance the confidence of Swedish economy. A year later Kodgruppen was appointed, and the final result of their work is the Swed-ish code of corporate governance that now is a part of the Stockholm stock exchange rules.</p><p>The reason, in the choice between legislation and self-regulation through a code, that the choice became self-regulation is the flexibility, rapidity and adaptability to the dif-ferent conditions in the Swedish economy that this regulation possesses. The Swedish code of corporate governance is also semi optional through the principle comply or ex-plain, which means that a company is allowed to choose not to observe all the rules in the Code, provided that they are able to explain the reason for each of the deviations. To differ from the Code can even, in some circumstances, be a requirement for good corpo-rate governance.</p><p>When the rules of the Code fits under the natural interpretation area of the Swedish lim-ited liability company law, the Code works as a tool in the interpretation about the li-ability for the corporate executives. This is possible because the Code makes the liabil-ity of the executives real, this through their duty to take good care of the company. The unauthorized company bodies that are founded according to the rules of the Code, are being judged differently depending of their position in the company hierarchy. The un-authorized company body called election board, and its members, are in the same way as the members of the board, trustees of the company. Considering this, it is important that involved parties such as the company itself, their shareholders and third parties, have the possibility to claim liability of a member of the election board that has been neglecting his duties. To describe all of the other unauthorized company bodies, such as the audit committee and the compensation committee, as independent company bodies are partly misleading, because it is only a matter of delegation of tasks within the board, and not the founding of a new body, as it is in the case with the election board. The li-ability is therefore to be judged after the same preferences as in other delegation of tasks within the board. The fact that there is no official authority that monitors and approves the explanations given by the companies of why they do not follow the guidelines given by the Code, has the consequence that it is up to the market to decide whether the explanation has a qual-ity that can be approved. The market will also be the one that punish companies who has explanations of poor quality. The use of the principle comply or explain, or rather the lack of monitoring its explanations, has as a consequence that the Code will not be-come the sharpening tool for Swedish corporate governance that it was supposed to be in the original idea.</p>

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Hanna Rindhall och Jessica Karlsson Handledare: Ulf Larsson-Olaison Examinator: Karin Jonnergård Titel: ”Ger bolag tillräckligt väl motiverade avvikelseförklaringar?” Bakgrund: Nationella bolagsstyrningskoder har sedan offentliggörandet av Cadbury Code i Storbritannien 1992 spridit sig världen över. Genom att ta itu med agentkonflikter är koderna ett sätt att säkerställa att bolaget sköts på ett för ägarna fördelaktigt sätt. Den svenska koden utgår från självreglering där de reglerade subjekten antingen kan välja att följa kodens rekommendationer eller förklara varför de inte gör det, enligt principen “följ eller förklara”. Det innebär att bolaget kan avvika från enskilda punkter i koden men att en informativ och företagsspecifik förklaring krävs till avvikelsen i bolagets bolagsstyrningsrapport. Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett longitudinellt perspektiv, förklara vad som påverkar informationsinnehållet i bolags förklaringar vid avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden, som förväntas förklara vad som har en inverkan på förklaringarnas informationsinnehåll, utgår från agentteorin och den institutionella teorin. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på data från bolags årsredovisningar för de studerade åren 2009, 2012 samt 2015. Resultat: Det kan konstateras att bolag i hög utsträckning tenderar att avge kodupprepande och standardiserade förklaringar av lågt informationsvärde och som över tid dessutom inte utvecklas. En underliggande drivkraft till kvaliteten på förklaringarna tycks främst vara styrelsen och dess egenskaper då de egenskaper som identifierats är; styrelsens oberoende, styrelsens storlek, styrelsens ersättning, kvinnliga ledamöter, angloamerikanska ledamöter, Vd i styrelsen samt ägarkoncentration. Utifrån detta kan det vidare konstateras att bolagens förhållningssätt till koden främst kan förklaras i termer av legitimitet. Nyckelord: Svensk kod för bolagsstyrning, Koden, Följ eller förklara, Avvikelse, Informationsinnehåll / Abstract Master Thesis in Business Administration, School of Economics, Linnaeus University Authors: Hanna Rindhall and Jessica Karlsson Supervisor: Ulf Larsson-Olaison Examiner: Karin Jonnergård Title: “Does companies' provide sufficiently well-founded explanations of deviations?” Background: Since the release of the Cadbury Code in the UK in 1992, national corporate governance codes have spread throughout the world. By addressing agent conflicts, the codes are a way of ensuring that the company is managed in an advantageous way for the owners. The Swedish code is based on self-regulation, where the regulated subjects either choose to follow the code's recommendations or explain why they do not, according to the principle "comply or explain". This means that the company may deviate from individual items in the code, but that an informative and company-specific explanation is required for the deviation in the company's corporate governance report. Purpose: The purpose is to explain, from a longitudinal perspective, what influences the information content in companies' explanations in deviation from the Swedish Code of Corporate Governance. Method: The study has a deductive research approach in which the theoretical foundation, which is expected to explain what has an impact on the information content of the declarants, is based on the agency theory and the institutional theory. The quantitative research methodology is based on data from companies' annual reports for those studied in 2009, 2012 and 2015. Conclusions: It can be noted that companies tend to provide coding repetitive and standard explanations of low information value that, over time, do not develop. An underlying driving force for the quality of the explanations appears primarily to be the board and its characteristics when the characteristics identified are; board independence, board size, board remuneration, female directors, anglo-american directors, CEO of the board and concentration of ownership. Based on this, it can be further stated that the company's approach to the code can be explained primarily in terms of legitimacy. Keywords: The Swedish code of corporate governance, The code, Comply or explain, Deviation, Information content

Bakgrund Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden. Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning. Resultat Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen. / Background During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market. Purpose This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance. Implementation This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance. Result The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.

<p>Bakgrund</p><p>Under de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Genomförande</p><p>Denna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen. Detta beror dels på att ABL redan har en tydlig fördelning mellan bolagsorganen och att behovet av en roll- och ansvarsförändring inte är lika stort i Sverige som i andra länder. Koden har dock stärkt ägarnas inflytande i bolag och ökat fokus på styrelsen.</p> / <p>Background</p><p>During last years numerous countries have been hit by corporate scandals which have contributed to a rapid development within corporate governance. To prevent similar scandals, more or less volontary rules for corporate governance have been introduced, so called codes. Corporate scandals have also occurred in Sweden and July 1st 2005 a Swedish code for corporate governance was introduced. The code shall contribute to an improved control of corporations, strengthen competitiveness and promote trust in the capital market.</p><p>Purpose</p><p>This papers purpose is to describe and analyse if the role- and responsibility distribution have changed between corporate bodies after the introduction of a Swedish code for corporate governance.</p><p>Implementation</p><p>This study is based on qualitative method and ten interviews have been conducted. Interviews have taken place with representatives from owners, board of directors, corporate management, accountants and respondents with good knowledge within corporate governance.</p><p>Result</p><p>The study shows that Swedish code for corporate governance have not had any greater affect on the role- and responsibility distribution. Part of this is because ABL already has a clear distribution between the corporate bodies and the need for a role- and responsibility change is not as necessary as in other countries. However, the code have strengthened the owners influence in corporations and increased the focus on the board of directors.</p>

Bakgrund: Corporate Governance även kallad bolagsstyrning, är något som dagligen berör företag och utgör därmed en central del inom företagsorganisationer. Den teori som blivit mest uppmärksammad inom bolagsstyrning är agentteorin, som förklarar intressekonflikter mellan agent-principalen i ett bolag. Tidigare studier har visat på skillnader i länders bolagsstyrning, främst mellan de anglosaxiska och europeiska länderna gällande ägarstrukturen. För att motverka intressekonflikter som agentteorin uppmärksammar har olika riktlinjer för god bolagsstyrning, i form av koder, tillkommit som kompletterar lagstiftningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag på OMX30 Stockholmsbörsen förhåller sig till svensk kod för bolagsstyrning. Studien ämnar även att ta reda på om det finns något mönster mellan bolagens ägarstruktur och hur företagen väljer att följa Koden. Metod: För att kunna besvara studiens undersökningsfrågor avser studien att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Undersökningen har genomförts genom att granska offentlig information i form av årsredovisningar, bolagsstyrningsrapporter samt företagshemsidor för studiens valda företag, som finns noterade på OMX30 Stockholmsbörsen mellan åren 2013-2017. Slutsatser: Den genomförda undersökningen visar på att samtliga bolag i studien väljer att följa svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser, där bolag med ett spritt ägande utgör en majoritet. Däremot visar undersökningen ingen signifikant trend på en minskad eller ökad avvikelse från Kodens riktlinjer från åren 2013–2017. Det finns ingen ägarstruktur som utgör en majoritet bland studiens undersökta bolag, utan fördelar sig någorlunda jämnt bland företagen. Studien visar även på att bolagen avviker mest från kodreglerna 2.4 och 9.2. / Background: Corporate Governance is something that concerns companies regularly and is forming a central part of corporate organizations. Agency-theory is the most attentive theory in Corporate Governance, which explains the differ goals and interests between the agents and principals in a company. Previous studies have shown differences between anglosaxisk and european countries, concerning the ownership structure.To prevent interest conflicts in companies several policies, presented as Codes have been presented in different countries.    Purpose: The purpose of this study is to analyze how companies on the OMX30 Stockholm Stock Exchange, apply the main principles of the Swedish Corporate Governance Code. The study also aims to review if there is any pattern regarding the companies ownership structure and how the companies choose to follow the Code. Method: In order to examine and answer the questions of this study, the study intends to use a qualitative content approach with a deductive approach. The study has been conducted by reviewing public information from annual reports, corporate governance reports and websites for the selected companies during the years 2013-2017. Conclusion: The findings of the study indicates that most of the companies apply the Swedish Code of Corporate Governance without any deviations, where companies with a dispersed ownership is a majority. The study does not show any significant trend of a decreased or increased deviation from the code during the years 2013-2017. There is no ownership structure constituting a majority of the study’s investigated companies. The most common deviations in this study are 2.4 and 9.2 from the Swedish Code.