<p> Abstract</p><p><strong>Date:                                  </strong>2009-06-03</p><p><strong>Level:                                 </strong>Master thesis in Business Administration, 15 points</p><p><strong>Authors:                            </strong>Branka Milencovici            Deniz Solmaz</p><p><strong>Tutor:                                </strong>Ulla Pettersson</p><p><strong>Title:                                  </strong>The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms.</p><p><strong>Problem:                           </strong>The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?  </p><p><strong>Purpose:                           </strong>The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports.</p><p><strong>Method:                            </strong>The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source.</p><p><strong>Result:          </strong>By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms</p>

<p>I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. </p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. </p><p>I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.</p><p>Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.</p>

Abstract Date:                                  2009-06-03 Level:                                 Master thesis in Business Administration, 15 points Authors:                            Branka Milencovici            Deniz Solmaz Tutor:                                Ulla Pettersson Title:                                  The Swedish code of Corporate Governance - How the code administers in larger stock firms. Problem:                           The Swedish code follows the value of "comply or explain" when firms depart one or several rules, the reasons should be explained in the corporate report. The code does not include reasons for differences, it's up to the management themselves to take action. Is it possible to see if the code has been administered? Do differences prevent? Which are the most common? Is there any motivation?   Purpose:                           The main purpose with this essay is to study how Swedish firms administer the rules of the code in their corporate reports. Method:                            The method for this study is a deductive and qualitative approach. First we studied theory to understand the subject. Material that has been used is primary and secondary data that we later on finish with some criticism at the source. Result:          By looking at the guiding principles in the Swedish code you can see the differences in the corporate report. The most common ones are when the firms do not explain why they didn't include some information. When the firms do not give a cause of the difference you diverge from the code. In distinction can conduct in neglecting information and this is the main reason for introducing the code as a law, and it concerns all large stock firms

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig. Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.

Sammanfattning År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats. I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen. Deras årsredovisningar har granskats för att se om den information Koden idag kräver fanns redan år 2003. Det kan konstateras att vissa förändringar faktiskt skett. Denna studie visar att graden av redovisning inte var fullständig i bolagens årsredovisningar i förhållande till vad som anges i Koden. Samtidigt var det många punkter som redan år 2003 redovisades enligt de föreskrifter som idag finns i Koden. Resultatet av denna studie tyder på att en del av Koden var kodifiering av redan allmän praxis.

Det nya millenniet inleddes med en av världens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrägerier inom bolagsjätten Enron i USA. Konsekvenserna av det inträffade blev att allmänhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och på väldigt kort tid införde USA hårdare lagstiftning i form av ”the Sarbanes Oxley Act” Det är en lag vars syfte är att stärka den interna kontrollen av finansiell rapportering. I Sverige har också redovisningsskandaler inträffat. En omtalad skandal är Skandiaskandalen som inträffade år 2003. Sverige införda år 2005 Svensk kod för bolagsstyrning som en konsekvens av dessa redovisningsskandaler för att återfå förtroendet för de svenska börsnoterade bolagen. Syftet med undersökningen är att beskriva om, och i så fall hur, revisorns roll har förändrats i och med införandet av Svensk Kod för Bolagsstyrning år 2005. För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes en enkätundersökning där enkäten har skickats till revisorer som jobbar i de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Därefter har slutsatsen dragits om förändringar i revisorns yrkesroll efter implementeringen av Koden. Slutsatsen av denna undersökning är att de tillfrågade revisorerna är positivt inställda till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. De anser att deras yrkesroll i bolagsstyrningsprocessen inte har förändrats mycket efter införandet av Koden. Koden har lett till ett ökat intresse och fokus för frågor gällande intern kontroll och bolagsstyrning vilket är bra enligt revisorerna. De anser också att högre krav ställs på deras kompetens och utbildningsnivå inom området genom Kodens införande.

<p><strong>Problem:  </strong>     Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den.</p><p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.</p></p><p><p><strong>  Metod:</strong>       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.</p></p><p><p><strong>Slutsats:       </strong>Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.</p></p>

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den. Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.   Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats:       Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.

<p>Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.</p><p>Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln. Inledningsvis har Koden tillämpats av svenska noterade företag med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor. Förslaget är nu att Koden ska tillämpas av samtliga företag noterade på den nordiska börsen samt NGM Equity.</p><p>Med anledning av detta har vi undersökt vilken effekt Koden skulle få för BioGaia, ett bolag noterat på den nordiska börsen för mindre bolag. Uppsatsen är en fallstudie och syftet är att jämföra dagens rutiner i bolaget med vad Koden skulle ställa för krav. Vi har även försökt få svar på vad bolaget anser om Koden samt undersökt om det är något särskilt avsnitt i Koden som bör revideras inför Kodens implementering för denna grupp företag.</p><p>Vi har kommit fram till att det i BioGaia finns en medvetenhet om koden och att viss frivillig anpassning redan skett. Trots detta så har vi kommit fram till att Koden skulle få relativt stor effekt på bolaget och att bolaget troligen kommer att välja att avvika från ett antal regler i Koden. Avvikelserna motiveras oftast av bolagets storlek eller av det koncentrerade ägandet. I bolaget finns en viss oro för att Koden kommer att innebära stora kostnader och en massmedial debatt där bolag som avviker mer än ett visst antal gånger klassificeras som oseriösa företag. Vi har även kommit fram till att det i några avseenden vore önskvärt med en viss revidering av Koden inför implementeringen hos ytterligare bolag från den 1 juli 2008.</p>

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande. Principen skapar en flexibilitet som tar hänsyn till att bolag är olika och då förväntas leda till god bolagsstyrning.Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där syftet är att beskriva hur implementeringsarbetet har gått till hos företag som följer Koden och vad det kan ha inneburit för förändringar avseende bolagsstyrning i företag. I vår undersökning har vi även sökt svar på vad företag anser om Koden och hur de har valt att använda sig av principen följ eller förklara. Vi har avgränsat oss till att endast se på hur Koden har påverkat bolagsstyrning i Sverige. Vi har genomfört fem besöksintervjuer hos företag där respondenterna har varit involverade i implementeringen av Koden.Implementeringsarbetet hos bolag har skett på ett smidigt sätt och företagen var insatta i bolagsstyrningsfrågor redan innan Kodens tillkomst. Vi anser att bolag inte har några problem att följa Koden samt att den inte har inneburit några större förändringar förutom bolagsstyrningsrapporten samt informationen på hemsidan. Vi uppfattar att Koden i sig inte har lett till bättre bolagsstyrning eftersom noterade bolag redan har höga krav på sig.Majoriteten av bolagen anser att Kodens detaljeringsgrad är för hög men uppfattar ändå att bolag tycker det är bra med ett regelverk att förhålla sig till. De flesta bolag tycker även det är bra att Koden är självreglerande och har inga problem med att använda principen följ eller förklara. Vi har sett att bolag följer det mesta i Koden och endast avviker från få punkter. Vi anser inte att bolag har problem med att motivera avvikelser och uppfattar det som naturligt för dem när Kodens regler inte har passat. / Uppsatsnivå: D