Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande. Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar. Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur. Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.

<p>Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar.</p><p>Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur.</p><p>Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.</p>

Bakgrund: Corporate Governance även kallad bolagsstyrning, är något som dagligen berör företag och utgör därmed en central del inom företagsorganisationer. Den teori som blivit mest uppmärksammad inom bolagsstyrning är agentteorin, som förklarar intressekonflikter mellan agent-principalen i ett bolag. Tidigare studier har visat på skillnader i länders bolagsstyrning, främst mellan de anglosaxiska och europeiska länderna gällande ägarstrukturen. För att motverka intressekonflikter som agentteorin uppmärksammar har olika riktlinjer för god bolagsstyrning, i form av koder, tillkommit som kompletterar lagstiftningen.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade bolag på OMX30 Stockholmsbörsen förhåller sig till svensk kod för bolagsstyrning. Studien ämnar även att ta reda på om det finns något mönster mellan bolagens ägarstruktur och hur företagen väljer att följa Koden. Metod: För att kunna besvara studiens undersökningsfrågor avser studien att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Undersökningen har genomförts genom att granska offentlig information i form av årsredovisningar, bolagsstyrningsrapporter samt företagshemsidor för studiens valda företag, som finns noterade på OMX30 Stockholmsbörsen mellan åren 2013-2017. Slutsatser: Den genomförda undersökningen visar på att samtliga bolag i studien väljer att följa svensk kod för bolagsstyrning utan avvikelser, där bolag med ett spritt ägande utgör en majoritet. Däremot visar undersökningen ingen signifikant trend på en minskad eller ökad avvikelse från Kodens riktlinjer från åren 2013–2017. Det finns ingen ägarstruktur som utgör en majoritet bland studiens undersökta bolag, utan fördelar sig någorlunda jämnt bland företagen. Studien visar även på att bolagen avviker mest från kodreglerna 2.4 och 9.2. / Background: Corporate Governance is something that concerns companies regularly and is forming a central part of corporate organizations. Agency-theory is the most attentive theory in Corporate Governance, which explains the differ goals and interests between the agents and principals in a company. Previous studies have shown differences between anglosaxisk and european countries, concerning the ownership structure.To prevent interest conflicts in companies several policies, presented as Codes have been presented in different countries.    Purpose: The purpose of this study is to analyze how companies on the OMX30 Stockholm Stock Exchange, apply the main principles of the Swedish Corporate Governance Code. The study also aims to review if there is any pattern regarding the companies ownership structure and how the companies choose to follow the Code. Method: In order to examine and answer the questions of this study, the study intends to use a qualitative content approach with a deductive approach. The study has been conducted by reviewing public information from annual reports, corporate governance reports and websites for the selected companies during the years 2013-2017. Conclusion: The findings of the study indicates that most of the companies apply the Swedish Code of Corporate Governance without any deviations, where companies with a dispersed ownership is a majority. The study does not show any significant trend of a decreased or increased deviation from the code during the years 2013-2017. There is no ownership structure constituting a majority of the study’s investigated companies. The most common deviations in this study are 2.4 and 9.2 from the Swedish Code.