Bakgrund: Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets samtliga områden (SCB, 2016). Sverige är världens fjärde mest jämställda land men trots detta är det endast 28,1 procent kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och 10 procent kvinnor i svenska valberedningar (WEF, 2016; AllBright, 2015). Detta även fast kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än vad män gör (SCB, 2016). För att försöka lösa problemet med den ojämna könsfördelningen i svenska börsbolagsstyrelser har Regeringen flera gånger tagit fram ett förslag om kvotering, senast hösten 2016. Kvoteringsförslaget har inneburit att minst 40 procent av respektive kön ska representeras i svenska börsbolagsstyrelser men förslaget har aldrig haft tillräckligt med stöd för att röstas igenom (Regeringen, 2016).   Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara om sammansättningen av valberedningen i bolag på Stockholmsbörsen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och i så fall vilka egenskaper hos individerna i valberedningen som påverkar könsfördelningen i styrelsen.   Forskningsfråga: Påverkar sammansättningen av valberedningen könsfördelningen i styrelsen? Och vilka är i så fall egenskaperna som påverkar könsfördelningen?   Metod: Uppsatsen har antagit en deduktiv forskningsansats där teorier ligger till grund för de hypoteser vi skapar och sedan testar (Bryman & Bell, 2013). De teorier som formulerat våra hypoteser är social kategoriseringsteori, homosocialitet, homosocial reproduktion, upper echelon samt institutionell teori. Hypoteserna testas i en kvantitativ metod och urvalet är samtliga bolag på Stockholmsbörsen som har en valberedning. Som forskningsstrategi har en kombination mellan tvärsnittsdesign och longitudinell design använts.   Resultat: Resultaten från testerna visar att fem av våra åtta hypoteser kan accepteras eftersom de visar ett signifikant samband. De som uppnår signifikans är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen.     Slutsats: Svaret på vår forskningsfråga är ja, sammansättningen av valberedningen påverkar könsfördelningen i styrelsen. Och de egenskaper som påverkar är andelen kvinnor i valberedningen, kritisk massa av kvinnor i valberedningen, utländska ledamöter i valberedningen, andelen med eftergymnasial utbildning, familj/sfär som kontrollägare samt institutionell kontrollägare representerade i valberedningen. / Background: Equality means that women and men should be given the same rights, obligations and opportunities in all areas of life (SCB, 2016). Sweden is the world's fourth most equally-balanced country but despite this only 28,1 percent are women in Swedish Stock Exchange Boards and 10 percent women in Swedish Nomination Committees (WEF, 2016; AllBright, 2015). This even though women more often have a higher degree than men do (SCB, 2016). In order to try to solve the problem of the uneven gender distribution in Swedish Stock Exchange Companies, the Government has repeatedly developed a proposal for quotas, latest by autumn of 2016. The quota proposal has meant that at least 40 percent of each gender should be represented in Swedish Stock Exchange Companies, but the proposal has never had enough support so it was withdrawn (Regeringen, 2016).   Purpose: The purpose of this paper is to explain whether the composition of the Nomination Committee in companies on the Stockholm Stock Exchange affects the gender distribution of the Board. And if so, what characteristics of the individuals in the Nomination Committee that affect the gender distribution in the Board.   Research question: Does the composition of the Nomination Committee affect the gender distribution in the Board? And if so, who are the characteristics that affect the gender distribution?   Method: This paper has assumed a deductive research where already existing theories was used to develop hypotheses which then was tested (Bryman & Bell, 2013). The theories that created our hypotheses are social categorization theory, homosociality, homosocial reproduction, upper echelon and institutional theory. Hypotheses are tested in a quantitative method and the selection is all companies on the Stockholm Stock Exchange which have a nomination committee. As a research strategy, a combination of cross-sectional design and longitudinal design has been used.   Results: The results from the tests show that five of our eight hypotheses can be accepted because they show a significant relationship. Those who achieve significance are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee.   Conclusions: The answer to our research question is yes, the composition of the Nomination Committee affects the gender distribution in the Board. And the characteristics that affect are the proportion of women in the Nomination Committee, the critical mass of women in the Nomination Committee, foreign members of the Nomination Committee, the proportion of post-secondary education, family/sphere as control owners and institutional control owners when represented in the Nomination Committee.

Denna studie undersöker om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska, börsnoterade bolag påverkar företags finansiella prestation och om detta skiljer sig med hänsyn till bolagsstorlek. Studien använder sig av data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen mellan år 2014–2017. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation, mätt i Tobin’s Q och ROA, utförs multipla regressionsanalyser; OLS. För att även undersöka skillnaden mellan storleken på bolag delas det ursprungliga urvalet upp i ytterligare två delar definierade som små respektive stora bolag. Resultaten från studien uppvisar ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation och ger en indikation på att effekten är större då andelen kvinnor uppnår 30%; den så kallade kritiska massan. Gällande storleken på bolaget visar resultaten på att andelen kvinnliga styrelseledamöter har en större effekt på Tobin’s Q i små bolag än i stora. Resultatet stödjer teorier rörande den positiva effekten av könsdiversifiering och överensstämmer i stort med tidigare forskning. Studien bidrar till en bredare förståelse för hur modererande variabler som företagsstorlek kan ha en inverkan på hur könsdiversifiering påverkar den finansiella prestationen.

Artificiell intelligens är digitala tekniker som har utvecklats snabbt de senaste åren. Allt fler uppgifter som tidigare krävt mänsklig färdighet och intelligens kan numera utföras autonomt av artificiell intelligens. Till följd av dess förmågor att på ett effektivt sätt behandla stora mängder information, lära sig nya saker, göra förutsägelser och föreslå handlingsalternativ samt i varierande grad handla efter egna uppfattningar, kan artificiell intelligens utgöra ett viktigt stöd vid beslutsfattande. Artificiell intelligens kan i teorin till och med ersätta människor. Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar artificiell intelligens kan användas för beslutsfattande i aktiebolag och att utvärdera hur svensk aktiebolagsrätt förhåller sig till den tekniska utveckling som sker på området. Frågor som uppstår är om artificiell intelligens kan ersätta aktieägare respektive styrelsen, i vilken utsträckning styrelsen kan delegera beslutsfattande till artificiell intelligens samt i vilken utsträckning styrelsen kan ta hjälp av artificiell intelligens vid sitt beslutsfattande. Även om vissa frågor med självklarhet kan besvaras, visar studien att det någonstans på vägen kommer en punkt där det inte går att avgöra hur artificiell intelligens ska behandlas. Undersökningen visar att artificiell intelligens varken kan ersätta aktieägare eller styrelsen i ett aktiebolag. Vad gäller styrelsens möjlighet att delegera beslutsfattande till artificiell intelligens samt om styrelsen kan ta hjälp av artificiell intelligens vid beslutsfattande, uppstår frågan om det kan anses oaktsamt av en styrelseledamot att använda artificiell intelligens på nämnt sätt och i sådant fall under vilka förutsättningar. En sådan aktsamhetsbedömning kan leda till att styrelseledamöter sanktioneras genom skadestånd. Rättsläget är oklart avseende om de uppgifter som styrelsen kan delegera till fysiska personer eller organ inom bolaget med ansvarsreducerande verkan, även kan delegeras till AI. Slutligen har styrelsen ett mycket stort handlingsutrymme att fatta beslut i aktiebolaget, under förutsättning att styrelsen iakttar bolagets intresse med omsorg. Det torde vara upp till styrelsen att avgöra om ett ärende kan beredas på ett tillfredsställande sätt med hjälp av AI.

<p>Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. </p><p>Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.</p>

<p>Syfte: Bakgrunden till detta arbete är att samfälligheten Långbacka där en av författarna bor har haft betydliga problem med värmeförluster. Vår uppsats bygger på att hjälpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frågeställning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.</p><p>I denna uppsats har vi haft som syfte att ikläda oss styrelsens roll och genom att själva vara en del i processen få känna på den komplexitet som uppstår kring beslut.</p><p>Metod: Vår teori är insamlad utifrån tre olika synvinklar. Dessa är rationell, icke rationell och en ekonomisk beräkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men även öppna samtal. Vi har i denna uppsats haft ett hermeneutisk förhållningssätt och ett deduktivt arbetssätt.</p><p>Resultat & slutsats: I denna del har vi utifrån ekonomiteknisk synvinkel kommit fram till tre praktiska svar till styrelsen. Den rationella modellen visar att Gävle Energi borde bli ny förvaltare av fjärrvärmenätet. I den icke rationella modellen är huvudbudskapet att använda sig av den tekniska utredningen och sedan gå vidare utifrån den. Den ekonomiska modell- beräkningen uppskattar huvudalternativets investeringskostnad till 503 kr/månad per hushåll. Nästa del är den vetenskapsteoretiska löpande texten där vi i korthet kommer fram till att beslutsfattande inte är antingen helt rationellt eller icke rationellt utan en blandning av båda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I den ekonomitekniska delen av uppsatsen har vi hittat ett förslag på fortsatt forskning. Detta förslag bygger på problemet med tidsbristen hos Gävle Energi som gav att vi inte fick tillgång till något jämförelsematerial. Avsaknaden av detta material ledde till att vi inte kunde ställa deras kostnad i jämförelse mot investeringskostnaden. Det vore dock intressant att fortsätta arbeta med denna punkt efter färdigställandet av uppsatsen för att kunna presentera en sådan kalkyl för samfällighetens styrelse. I den vetenskapsteoretiska delen så skulle vi gärna se att man vidare utreder konkreta förslag på mixade modeller av ickerationell och rationellt tänkande.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi anser att vår uppsats på ett bra sätt belyser de bakomliggande processerna när ett beslut tas. Vi belyser det rationella och det icke rationella sambandet vilket ger läsaren en god uppfattning om vad man bör ta i beaktning när man till exempel blir tilldelad ekonomiska rapporter.</p> / <p>Aim: The background for this work is that the community Långbacka, where one of the authors is living, has had considerable problems with heat loss. Our thesis is based on helping the board to solve this problem. At this practical issue, we have a scientific aspect to problematize the decision-making in the Board. In this paper, we have intended to take upon ourselves the Board's role and be a part of the process and get to know the complexities that arise around the decision.</p><p>Method: Our theory is gathered on the basis of three different angles: the rational, non-rational and an economic calculation. To these theories, we have empirical information gathered through interviews but also open conversations. We have in this paper had a hermeneutic approach and have worked deductive.</p><p>Result & Conclusions: In this part, which is based on a economic technological point of view, come to the three pieces of practical answers to the Board. One, according to the rational model, gives that Gävle Energi becomes the new manager of district heating network. In the non-rational model is the main message the use of the technical investigation and then proceed on the basis of it. The economic model suggests that the alternative investment cost is estimated at 503 sek / months per household. The next part is the current scientific text in which we briefly come to that decision making is not either totally rational or non-rational, but a mixture of both.</p><p>Suggestions for future research: In the economic technological part of the paper, we have found a proposal for further research. This proposal is based on the problem of shortage of time at Gävle Energi, which gave that we have not had access to any comparison material. The absence of this material led to that we could not make their cost in comparison to the investment cost. However, it would be interesting to continue working with this point after the completion of the paper to be able to present such a calculation for the community board. In the scientific part, we would like to see that it is investigating further concrete proposals in mixed models of non-rational and rational thinking.</p><p>Contribution of the thesis: We believe that our thesis highlights the underlying processes when a decision is taken in a good way. We highlight the rational and the non-rational relationship which gives the reader a good idea of what one should take into consideration when one for example, is assigned financial reports.</p>

<p>This paper is about the composition and function of boards of social enterprises. A social enterprise can be defined as a company, which is founded by users or external stakeholder in order to create jobs (or a work place), a meaning in live or to further integration. One tries to achieve this goal by a business activity and/or subsidies and/or neighbourhood projects. The amount of social enterprises grew steadily after the restructuring of social welfare in Sweden since the 1980. Alternative forms of welfare – such as a social enterprise – will probably grow further in importance. Thus, certain questions arise: Who controls such companies? How and by whom are these companies managed? How can social enterprises survive in an uncertain and fast changing environment? Most Swedish social enterprises take the incorporation form of a social co-operative (ekonomisk förening). They have as such a mandatory board, democratically elected by their members at the annual general meeting.</p><p>I used two contrary scientific theories, which try to answer the question: “What is a board there for?” One answer was that a board is there for the company and acts as an important instrument for the acquisition of resources, for the strategic development of the company and for the company’s contacts and representation to the outside (resource-mobilization-theory). The second answer was that a board is the most important instrument for the owner or stakeholder to control the company and/or to participate in it (principal-agent-theory/multi-stakeholder-theory).</p><p>Both theories suggest a board composed of different stakeholders and the enterprises own representatives (such as members and CEO). Those stakeholders want either to increase their insight and influence in the enterprise, or the enterprises’ management understood the possible value added, which could be achieved by including active external stakeholders into the work of the board.</p><p>Using a European study (PERSE-project) as a base I interviewed all 15 Swedish social enterprises which participated in the study. The analysis led to the finding that 9 of 15 companies (60 %) do not have external stakeholders with voting power in their boards. Only members of the co-operative could become a board member with voting rights. Board meetings are seen as an unpleasant formality. I call such a board composition “classical co-operative”. External stakeholders do not participate in the company and the company does not actively use of the board as an instrument.</p><p>Only 6 of the 15 social enterprises (40 %) have a board composition which I call “internal-external” and which is consistent with the above theories. Such a structure combines internal board members (members of the co-operation, management) with external stakeholders - either as board members with voting rights or as adjunct board members.</p><p>I was unable to answer the starting question (”what is a board there for”) in those 6 cases. It remains unclear if the board is used as an active instrument in gaining resources (board is there for the company) or if it is there for to represent external stakeholders and to safeguard there interests.</p><p>There might be a possible connection between the founders of a social enterprise and the board composition. A significant number of companies founded by users chose a classical co-operative board.</p>

<p>Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (”Koden”). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista. Vi fann att en stor del av de svarande redan idag valt att implementera Kodens reglementen. Vi fann även en allmän skepsis gentemot Koden. Skepsisen tycks bottna i en oro för ökade administrativa pålagor och försämrat styrelsearbete. Samtidigt uppvisas en låg grad av förståelse för de fördelar Koden sägs ha utifrån hur den är författad. Undersökningen påvisar att de som tillämpar Koden i hög grad är mer positiva till den än de som inte tillämpar den, samt att intresset för bolagsstyrningsrapporten är lågt. Fler undersökta bolag än väntat har redan idag i hög grad valt att implementera Koden, samtidigt som man uttrycker en allmän skepsis mot Koden. Vi tror framförallt detta bottnar i de ökade krav på väl fungerande Corporate Governance som ställs från institutionella ägare.</p>

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar. Genomförande: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning. Fem auktoriserade revisorer och sex styrelseledamöter har intervjuats. Slutsats: Revisorer och styrelseledamöter är av olika syn på vad som är revisorns ansvar. Styrelseledamöterna ålägger i vissa fall revisorn ett större ansvar än vad revisorerna själva åtar sig och vad som kan anses följa av lag och god revisionssed. Revisorernas uppfattning skiljer sig enbart nämnvärt från lag och sed.

This paper is about the composition and function of boards of social enterprises. A social enterprise can be defined as a company, which is founded by users or external stakeholder in order to create jobs (or a work place), a meaning in live or to further integration. One tries to achieve this goal by a business activity and/or subsidies and/or neighbourhood projects. The amount of social enterprises grew steadily after the restructuring of social welfare in Sweden since the 1980. Alternative forms of welfare – such as a social enterprise – will probably grow further in importance. Thus, certain questions arise: Who controls such companies? How and by whom are these companies managed? How can social enterprises survive in an uncertain and fast changing environment? Most Swedish social enterprises take the incorporation form of a social co-operative (ekonomisk förening). They have as such a mandatory board, democratically elected by their members at the annual general meeting. I used two contrary scientific theories, which try to answer the question: “What is a board there for?” One answer was that a board is there for the company and acts as an important instrument for the acquisition of resources, for the strategic development of the company and for the company’s contacts and representation to the outside (resource-mobilization-theory). The second answer was that a board is the most important instrument for the owner or stakeholder to control the company and/or to participate in it (principal-agent-theory/multi-stakeholder-theory). Both theories suggest a board composed of different stakeholders and the enterprises own representatives (such as members and CEO). Those stakeholders want either to increase their insight and influence in the enterprise, or the enterprises’ management understood the possible value added, which could be achieved by including active external stakeholders into the work of the board. Using a European study (PERSE-project) as a base I interviewed all 15 Swedish social enterprises which participated in the study. The analysis led to the finding that 9 of 15 companies (60 %) do not have external stakeholders with voting power in their boards. Only members of the co-operative could become a board member with voting rights. Board meetings are seen as an unpleasant formality. I call such a board composition “classical co-operative”. External stakeholders do not participate in the company and the company does not actively use of the board as an instrument. Only 6 of the 15 social enterprises (40 %) have a board composition which I call “internal-external” and which is consistent with the above theories. Such a structure combines internal board members (members of the co-operation, management) with external stakeholders - either as board members with voting rights or as adjunct board members. I was unable to answer the starting question (”what is a board there for”) in those 6 cases. It remains unclear if the board is used as an active instrument in gaining resources (board is there for the company) or if it is there for to represent external stakeholders and to safeguard there interests. There might be a possible connection between the founders of a social enterprise and the board composition. A significant number of companies founded by users chose a classical co-operative board.

Uppsatsens syfte är att se vilka faktorer som kan vara avgörande och vad det är som styr urvalsprocessen vid valet av en ny styrelseledamot ur ett genusperspektiv. Studien baseras på Handelsbankens styrelse som är den av storbankerna i Sverige med störst snedfördelning mellan könen i styrelsen. Det mesta av materialet vi studerat är tryckta källor i form av årsredovisningar och vetenskapliga artiklar men vi har även använt oss av en enkät som är skickat till Alecta som är en av röstrepresentanterna till bankens valberedning. Undersökningen delas in i tre olika delar vilka är humankapital, social identitet och ledarskap. Syftet med teorierna var att se om de stämde in i verkligheten på Handelsbankens styrelse. Varje del har analyserats var för sig för att sedan kopplats samman i slutsatsen. Analysen sker genom en koppling mellan teorin, den empiriska metoden samt med svaren från frågeformuläret. Studiens resultat visar att det inte är så stor skillnad mellan könen i styrelsen på Handelsbanken när man tittar till humankapital och ledarskap. Dock visar studien att männen i Handelsbanken har skapat sig ett socialt nätverk och är en mer benägna att omge sig med människor som påminner om deras egen bakgrund, profiler och värderingar. Detta gör det också lättare för dem i gruppen att rekommendera andra i deras nätverk att ansluta till Handelsbankens styrelse vid val av en styrelseledamot och därmed har både män och kvinnor som står utanför svårt att ta sig in i gruppen. Genom att i framtiden upprepa denna studie går det att utläsa om ambitionen, via de riktlinjer som finns, uppfylls i högre grad, d.v.s. om fördelningen mellan könen i styrelsen bättre speglar de framtida visionerna om att könsfördelningen blir jämnare och att antalet kvinnliga ledamöter beräknas öka. Det skulle även vara av stort intresse att utvidga studien över längre tid då det är en långsamtgående process. / The purpose of this dissertation is to define what criteria that are decisive and what it is that controls the selection process when choosing a new member of the board from a gender perspective.  The survey is based on the board of Handelsbanken which is one of the major banks in Sweden with the largest misallocation between the genders. Most of the studied material is printed sources in form of annual reports and scientific articles but also a questionnaire that has been sent to Alecta which is one of the parts representing the nomination for board members in the bank. The survey is also divided into three different parts which are human capital, social identity and leadership. The purpose of the theories is to see whether they reflected the actual conditions in the board of Handelsbanken.  Each part has been analyzed and then linked together in the conclusion. The analysis is done by linking the theory and the empirical method with the answers from the questionnaire. The result of the survey shows that there isn’t any big difference between the genders in the board at Handelsbanken when you look closer to human capital and leadership. However, the study shows that the men in the board of Handelsbanken have created a social network and are more likely to surround themselves with people that are similar to their background, profiles and values. This also makes it easier for the ones in the group to recommend other people in their network to join the board of Handelsbanken when selecting a board member and therefore both men and women outside the group have difficulties to join. By repeating this survey in the future, we can tell if the ambition, through the existing guidelines, are met to a greater extent, that is, if the gender division of the board better reflect the future visions of the gender distribution becoming  more even and the number of female board members are expected to increase. It would also be of great interest to extend the survey over longer time because it is a slow working process.