I och med bland annat rådande klimatutmaningar och hållbar utveckling har intressenters krav på transparens ökat avsevärt och därmed är det viktigare än någonsin med hållbart företagande och Corporate Social Responsibility. Europeiska Kommissionen initierade därför ett initiativ år 2013 som föreslog obligatorisk hållbarhetsredovisning för företag som uppfyller ett antal kriterier. En hållbarhetsredovisning ska innehålla områden och frågor gällande sociala förhållanden, miljö, personal, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption samt på ett transparent sätt delge verksamhetens konsekvenser på dessa områden. Det är däremot inte helt specificerat exakt vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla inom dessa områden, vilket leder till en variation på hållbarhetsrapporterna. Det initierade lagförslaget trädde i kraft från och med år 2017 och omfattar svenska bolag som har uppfyllt minst två av tre kriterier de två senaste räkenskapsåren. De tre kriterierna är nettoomsättning, tillgångar samt genomsnitt anställda som överstiger 350 mkr respektive 175 mkr samt 250 st. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur införandet av detta lagkrav om obligatorisk hållbarhetsredovisning påverkar den finansiella prestationen, i form av ROE och ROA, hos de bolag som omfattas av denna lagändring. Vidare studeras det om det är någon skillnad på den finansiella prestationens eventuella förändring på de bolag som hållbarhetsredovisade frivilligt innan kravet och de som inte hållbarhetsredovisade innan kravet. Detta görs för att kunna dra mer trovärdiga slutsatser om just implementeringen av hållbarhetsredovisningen samt dess betydelse för lönsamheten och för att inte riskera att konstatera en slutsats baserat på ett skensamband. De teoretiska utgångspunkterna om hållbarhet och CSR, hållbarhetsredovisning och finansiell prestation samt teorier som legitimitetsteorin, signalteorin, aktieägarteorin och intressentteorin ligger i grund för den hypotes som undersöker studiens syfte. Hypotesen antar en riktning och påstår att det finns ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Datainsamlingen för de 160 utvalda bolagen är gjord via databasen Retriever Business och manuell bearbetning och kodning för att särskilja referensgrupp och behandlingsgrupp samt observationernas tidpunkt är gjord i Excel. Fortsättningsvis är samtliga tester utförda i programvaran STATA.  Studiens resultat konstaterar att det inte existerar något statistiskt signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation. Det finns däremot en svag positiv relation mellan dessa för studiens behandlingsgrupp baserat på regressionskoefficienterna, medan referensgruppen visar på en svag negativ. Det påstås därför att det finns en praktisk signifikans mellan hållbarhetsredovisning och finansiell prestation där en liten skillnad i procentenheter innebär en stor monetär skillnad i lönsamhet för stora bolag. Utan statistisk signifikans går det inte att dra en välgrundad slutsats om något samband, varför alternativhypotesen om att det existerar ett positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsredovisning och finansiell prestation förkastas.

Syfte: Denna studie ämnar bidra till förståelse för hur företag i praktiken kan arbeta med Corporate Social Responsibility (CSR) samt bistå med nya insikter till forskningsområdet då tidigare genomförda studier påvisat stor resultatspridning, främst fokuserat på avkastningsbaserade mått samt försökt hitta ett alltför generellt samband. Metod: Inledningsvis redovisas en litteraturstudie som definierar och kategoriserar begreppen CSR och finansiell prestation. Därefter redovisas effekter från respektive kategori av CSR på kostnader, intäkter eller avkastning från tidigare studier med hjälp av fem hypoteser. Därefter redovisas studiens empiriska undersökning som består av kvalitativ data från åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från sex olika företag. Resultat och slutsats: Studien reder ut hur företag bör gå tillväga för att arbeta med CSR och förklarar att CSR medför initialt ökade kostnader men att det på lång sikt genererar intäkter och avkastning. Resultat från den empiriska undersökningen ger stöd åt tidigare studiers resultat. Däremot visade den empiriska undersökningen på få nya samband mellan kategorierna för CSR och kostnader, intäkter och avkastning.

Hållbarhetsredovisning är ett ämne som har blivit mycket aktuellt under den senaste tiden i såväl den privata sektorn som i den offentliga. Begreppen “hållbar utveckling” och “Corporate Social Responsibility” (CSR), eller hållbart företagande är grunden till hållbarhetsredovisningen och de yttre krav på transparens organisationer har. Den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har haft stor betydelse för hållbarhetsredovisning då de erbjuder riktlinjer för hur organisationer ska redovisa sin hållbarhetspåverkan. För svenska bolag har hållbarhetsredovisning tidigare skett på frivillig grund men nu har det för vissa företag kommit att bli obligatoriskt. Statligt ägda företag har sedan 2007 varit tvingade att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Dessa regler omfattar dock inte andra offentliga inrättningar såsom myndigheter, regioner, landsting eller kommuner vilket innebär att de inte har några gemensamma regler eller principer kring redovisning av hållbarhet. Det finns många studier som undersökt på sambandet mellan hållbarhet och ekonomisk prestation hos hos vinstdrivande företag, och majoriteten av dessa har funnit ett svagt positivt samband mellan hållbarhet och finansiella värden men måttenheterna som används har varit inkonsekventa. De studier som finns har fokuserat på vinstdrivande företag och det efterfrågas mer forskning kring sambandet inom den offentliga sektorn. Det finns dock en brist på gemensamma riktlinjer och mått inom den offentliga sektorn, men det finns ett antal intresseorganisationer där kommuner gemensamt arbetar mot hållbarhet. En sådan organisation är Sveriges ekokommuner (SEKOM) som samlar in och publicerar tolv “gröna nyckeltal” och denna undersökning kommer med hjälp av dessa nyckeltal undersöka om det finns ett samband mellan kommunernas finansiella prestation och hållbarhet. Studiens huvudsyfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrelaterade nyckeltal som Sveriges ekokommuner publicerar och finansiella mått från kommunernas årsredovisningar under åren 2012-2014. De finansiella måtten i undersökningen är årets resultat, avkastning på totala tillgångar samt årets kostnader och av de tolv gröna nyckeltalen kommer vi undersöka sex stycken. Utöver de finansiella måtten kommer vi även att undersöka sambandet mellan de gröna nyckeltalen och befolkningstillväxt, och till sist kommer vi att testa om det finns några skillnader i resultat mellan de kommuner som är medlemmar i SEKOM och de som inte är det. För att undersöka detta formulerades sex hypoteser som sedan testades med hjälp av fem regressionsanalyser och ett t-test. Resultatet visade att det fanns signifikanta variabler i alla utom ett test och vi kunde därmed förkasta fyra av fem hypoteser. De signifikanta resultaten visade främst på positiva resultat gällande sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation.

SAMMANFATTNING  Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Niklas Haeger (97/01/16) Felix Lange (95/08/14) Joel Lindholm (95/12/05) Titel: Påverkar företagets finansiella prestation styrelsens storlek? Handledare: Fredrik Jeanson Nyckelord: Finansiell prestation, Styrelsens storlek, Bolagsstyrning, ROE, ROA Frågeställning: Hur påverkas styrelsens storlek av företagets finansiella prestation? Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt företagets finansiella prestation påverkar styrelsens storlek i företag registrerade på Stockholmsbörsen. Metod:För att undersöka sambandet mellan finansiell prestation och antal styrelseledamöter genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av datainsamling från urvalets årsredovisningar.  Slutsats: Studien finner ingen signifikans mellan företagens finansiella prestation och storleken på styrelserna utifrån variablerna ROE och ROA vilket gör att vi inte med säkerhet kan säga om det finns ett samband mellan dessa. Baserat på tidigare studier går det däremot att se ett positivt samband i denna studie.

Huruvida bolags finansiella prestation påverkas vid börsnotering har diskuterats och forskats om på olika marknader runt om i världen. En del forskning har fokuserat på aktieprisets förändring medan andra på bolagets faktiska värdeskapande. Tidigare forskning om bolags faktiska värdeskapande har gett varierande resultat, där huvudmarknader tenderar att underprestera generellt medan alternativmarknader har visat på både över- och underprestation efter börsnotering.   Denna studies teoretiska grund ligger i ett flertal teorier som förklara hur bolag bör agera i olika situationer och vilka utfall dessa val kan tänkas ha. Även bolags motiv till börsnotering samt dess för- och nackdelar är av intresse. Kapitalanskaffning förklaras som den främsta anledningen till börsnotering, speciellt för små och medelstora bolag med tillväxtpotential (Bancel & Mittoo, 2009). Däremot menar hackordningsteorin att kapitalfinansiering är den sista utvägen för finansiering av verksamhet. I kontrast till hackordningsteorin förklarar propositionen om upplyst värdemaximering att bolags beslut bör grundas i alla intressenters intresse och ta beslut som ger ett långsiktigt värdeskapande för bolaget. Teorierna inom ämnet samt den tidigare forskningen ger en delad bild i vilken riktning ett bolags finansiell prestation kan antas ta efter en börsnotering på en alternativmarknad i norden. Studiens syfte uppfylldes genom att sambandet mellan börsnoteringar på alternativmarknader i norden och finansiell prestation studerades samt skillnaden mot jämförbara icke börsnoterade bolag.  Denna studie använde en kvantitativ datainsamlingsmetod på bolag som noterats på Nasdaq First North åren 2016 och 2017. Datamaterialet användes för att beräkna nyckeltal som sedan analyserades med hjälp av statistiska tester och skillnad i skillnad analysmetod. Nyckeltalen som beräknades utgick från två områden, lönsamhet och effektivitet, vilka tillsammans definierar finansiell prestation enligt denna studie. För att säkerställa att förändringen i finansiell prestation beror på börsnotering och inga andra faktorer användes en kontrollgrupp vars värden ställdes mot en experimentgrupp.  Resultaten i studien visade på en minskning i finansiell prestation för bolagen som noterats på en alternativmarknad i norden. Denna studies resultat stärker därmed uppfattningen att börsnoteringar påverkar den finansiella prestationen negativt. Denna studies slutsats är att den lägre finansiella prestation som observerats ej beror på att bolaget själv “blåst upp” dess resultat inför börsnoteringen i syfte att samla in en större mängd kapital i noteringen, vilket annars är en populär förklaring av detta fenomen. Den kan istället förklaras av att bolagen varit oförberedda på denna strukturförändring samt att de saknat tillgång till andra kapitalkällor, vilket lett till en lägre lönsamhet och effektivitet inom bolaget.

Syfte: Det föreligger ett lagförslag som kan komma att ställa krav på omkring 2000 svenska företag vad det gäller redovisning inom Corporate Social Responsibility (CSR), en redovisning som idag ännu är frivillig. Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka om det finns någon relation mellan sådan redovisning och fööetags finansiella prestation. I forskningen kring denna relation har begreppet Corporate Social Performance (CSP) använts för att kvantifiera redovisad CSR. Relationen studeras dels utifrån ett samlat mått på CSP, dels separat utifrån de två dimensionerna miljö och mänskliga rättigheter. Metod: Föreliggande studie har utgått ifrån den positivistiska forskningsfilosofin och antagit en hypotetiskt-deduktiv ansats. Vidare har den strategi som antagits varit kvantitativ, där en tvärsnittsdesign använts och där data som samlats in uteslutande varit av sekundär art. Studiens urval uppgår till 211 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Den data som använts som måttåå CSP har hämtats från Folksams index för ansvarsfullt företagande för år 2013. Måtten på finansiell prestation har hämtats från årsredovisningar för räkenskapsåret 2013, vilka erhållits genom databasen Retriever och företagens egna hemsidor. Vidare har all data behandlats i statistikprogrammet SPSS där den analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Studien visade att det fanns en positiv relation mellan CSP och företags finansiella prestation. Studien gav vidare stöd åt en relation både utifrån det totala måttet av CSP samt dimensionen miljö. CSR-arbete kan följaktligen anses vara en värdeskapande strategi om man ser till företags finansiella prestation, i synnerhet vad det gäller miljörelaterat arbete. Förslag till fortsatt forskning: Föreliggande studie är av tvärsnittsdesign vilket ibland kritiserats för att vara otillräcklig när relationen som är central i detta arbete studeras. Ett förslag vi lämnar till fortsatta studier är därför att göra en liknande studie över tid för att kunna kartlägga förändringar. Vidare anser vissa forskare att det inte är tillräckligt att mäta företags finansiella prestation endast genom redovisningsmässiga mått, varpå ett förslag är att undersöka samma relation och då även inkludera marknadsmässiga mått. Vi tar i kapitel 5.4 upp fler förslag till vidare forskning. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ytterligare kunskap kring de varierande resultaten av relationen mellan företags CSP och finansiella prestation. Vidare bidrar studien praktiskt till en ökad förståelse för hur CSP påverkar företags finansiella prestation i en svensk kontext. / Aim: The Swedish ministry of justice has submitted a legislative proposal that could require about 2000 Swedish companies to report Corporate Social Responsibility (CSR), something that today is voluntary. The main purpose of the study is to investigate whether there is any relationship between reported CSR and corporate financial performance. In this area of research, Corporate Social Performance (CSP) has been used to quantify reported CSR. The relationship is studied partly based on an aggregate measure of CSP, but also from the two dimensions environment and human rights. Method: The study is based in positivist research philosophy and adopts a hypothetical-deductive approach. The strategy adopted is quantitative, using a cross-sectional design and secondary data only. The study's sample amounts to 211 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The data used as a measure of CSP is taken from Folksam’s index for corporate responsibility for 2013. The measures of financial performance is taken from the annual reports for the financial year of 2013, obtained through the database Retriever and the companies' own websites. Furthermore, all data is processed in SPSS where it was analyzed using multiple regression analysis. Results & conclusions: The study showed that there was a positive relationship between CSP and corporate financial performance. The study provided further support for a relationship both from the overall dimension of CSP and the environmental dimension. CSR-related work can therefore be regarded as a value-creating strategy in terms of the company's financial performance, particularly in terms of environment-related work. Suggestions for further research: This study has a cross-sectional design, which is sometimes criticized for being insufficient when the relationship between CSP and financial performance is studied. One suggestion we leave for further studies is to do a similar study over time to identify changes. Furthermore, some researchers believe that it’s not enough to measure the company's financial performance only through accounting-based measures. Therefore, another suggestion is to investigate the relationship including market-based measures. In chapter 5.4 more suggestions for further research are presented. Contributions of the thesis: This study contributes more knowledge to the varying results of the relationship between companies CSP and financial performance. Furthermore, the study's practical contribution is to give a better understanding of how CSP affects financial performance of companies in a Swedish context.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska prestationen skiljer sig mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB som styrs av elitlicensens krav inom fotbollen och ishockeyn. Metod: Vi har i denna jämförande studie använt oss av en kvantitativ metod med en longitudinell design där vi med hjälp av sekundärdataanalys undersökt ideella föreningar och IdrottsAB:s ekonomiska prestationer i utvalda nyckeltal under en femårsperiod. Resultat & slutsats: I denna studie har empirin samlats in genom att beräkna de ideella föreningarnas och IdrottsAB medelvärde på de utvalda nyckeltalen och sedan jämfört dessa resultat mot varandra. Hypotestester har även använts för att se om det fanns någon signifikant skillnad mellan vad de ideella föreningarna och IdrottsAB presterat i de olika nyckeltalen. Vår slutsats var att det inte fanns någon större skillnad mellan de ideella föreningarna och IdrottsAB:s finansiella prestationer men att de ideella föreningarna presterade lite bättre sammantaget.

Denna studie undersöker om andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska, börsnoterade bolag påverkar företags finansiella prestation och om detta skiljer sig med hänsyn till bolagsstorlek. Studien använder sig av data från bolag noterade vid Stockholmsbörsen mellan år 2014–2017. För att undersöka om det finns ett samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation, mätt i Tobin’s Q och ROA, utförs multipla regressionsanalyser; OLS. För att även undersöka skillnaden mellan storleken på bolag delas det ursprungliga urvalet upp i ytterligare två delar definierade som små respektive stora bolag. Resultaten från studien uppvisar ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och finansiell prestation och ger en indikation på att effekten är större då andelen kvinnor uppnår 30%; den så kallade kritiska massan. Gällande storleken på bolaget visar resultaten på att andelen kvinnliga styrelseledamöter har en större effekt på Tobin’s Q i små bolag än i stora. Resultatet stödjer teorier rörande den positiva effekten av könsdiversifiering och överensstämmer i stort med tidigare forskning. Studien bidrar till en bredare förståelse för hur modererande variabler som företagsstorlek kan ha en inverkan på hur könsdiversifiering påverkar den finansiella prestationen.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra. Vi har tillämpat en poolad tvärsnittsanalys för att utreda om skillnader i internationaliseringsgrader har olika effekt på företagens finansiella prestation. Vidare har vi i linje med tidigare studier testat för om ett icke-linjärt samband även finns hos svenska företag. Resultatet från våra statistiska analyser kunde inte bevisa att ett icke-linjärt samband mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation existerar.  Dock visar resultatet att internationalisering skapar värde i svenska företag men att det inte har någon effekt på lönsamheten.

Tidigare forskning fokuserar mycket på könsaspekten inom bolagsstyrelser och det finns mycket litteratur skrivet inom det ämnet. Men omfattningen av forskning på andra aspekter såsom etnisk mångfald och humankapital i samma kontext är mindre. Studier som denna har gjorts i andra länder i både Europa, Asien och USA men ingen i svensk kontext. Därför är syftet med denna uppsats att förklara hur mångfald och humankapital inom bolagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen betingat av socialt kapital på den svenska marknaden. Detta görs med hjälp av teorier från företagsstyrning och finans. Studien antar en deduktiv ansats och använder kvantitativ analys. Resultaten visar att etnisk mångfald och humankapitalet inom bolagsstyrelser är variabler som påverkar den finansiella prestationen utan socialt kapital som betingande faktor. När det sociala kapitalet adderas som betingande faktor förändras resultaten till ålder, kön och etnisk mångfald inom bolagsstyrelser som har störst påverkan på den finansiella prestationen. Det teoretiska bidraget är en modell som visar att ålder, kön och etnisk mångfald med socialt kapital som modererande variabel har en direkt effekt på den finansiella prestationen. Denna relation kunde inte bevisas i användandet av socialt kapital som betingande faktor avseende humankapitalet.