Hållbarhetsredovisning är ett ämne som har blivit mycket aktuellt under den senaste tiden i såväl den privata sektorn som i den offentliga. Begreppen “hållbar utveckling” och “Corporate Social Responsibility” (CSR), eller hållbart företagande är grunden till hållbarhetsredovisningen och de yttre krav på transparens organisationer har. Den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har haft stor betydelse för hållbarhetsredovisning då de erbjuder riktlinjer för hur organisationer ska redovisa sin hållbarhetspåverkan. För svenska bolag har hållbarhetsredovisning tidigare skett på frivillig grund men nu har det för vissa företag kommit att bli obligatoriskt. Statligt ägda företag har sedan 2007 varit tvingade att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Dessa regler omfattar dock inte andra offentliga inrättningar såsom myndigheter, regioner, landsting eller kommuner vilket innebär att de inte har några gemensamma regler eller principer kring redovisning av hållbarhet. Det finns många studier som undersökt på sambandet mellan hållbarhet och ekonomisk prestation hos hos vinstdrivande företag, och majoriteten av dessa har funnit ett svagt positivt samband mellan hållbarhet och finansiella värden men måttenheterna som används har varit inkonsekventa. De studier som finns har fokuserat på vinstdrivande företag och det efterfrågas mer forskning kring sambandet inom den offentliga sektorn. Det finns dock en brist på gemensamma riktlinjer och mått inom den offentliga sektorn, men det finns ett antal intresseorganisationer där kommuner gemensamt arbetar mot hållbarhet. En sådan organisation är Sveriges ekokommuner (SEKOM) som samlar in och publicerar tolv “gröna nyckeltal” och denna undersökning kommer med hjälp av dessa nyckeltal undersöka om det finns ett samband mellan kommunernas finansiella prestation och hållbarhet. Studiens huvudsyfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrelaterade nyckeltal som Sveriges ekokommuner publicerar och finansiella mått från kommunernas årsredovisningar under åren 2012-2014. De finansiella måtten i undersökningen är årets resultat, avkastning på totala tillgångar samt årets kostnader och av de tolv gröna nyckeltalen kommer vi undersöka sex stycken. Utöver de finansiella måtten kommer vi även att undersöka sambandet mellan de gröna nyckeltalen och befolkningstillväxt, och till sist kommer vi att testa om det finns några skillnader i resultat mellan de kommuner som är medlemmar i SEKOM och de som inte är det. För att undersöka detta formulerades sex hypoteser som sedan testades med hjälp av fem regressionsanalyser och ett t-test. Resultatet visade att det fanns signifikanta variabler i alla utom ett test och vi kunde därmed förkasta fyra av fem hypoteser. De signifikanta resultaten visade främst på positiva resultat gällande sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation.

<p>Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.</p><p> </p><p>Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.</p><p> </p><p>SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.</p><p> </p><p>Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal. </p><p>     </p><p>Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.</p><p> </p><p>En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.</p>

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.   Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.   SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.   Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.   Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal.        Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.   En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.