<p>Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.</p>

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.

<p>Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit</p><p>alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med</p><p>införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering:</p><p>Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete?</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar</p><p>denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete.</p><p>Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att</p><p>kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa</p><p>metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie.</p><p>I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid</p><p>upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn,</p><p>däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.</p>

<p>Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.</p><p> </p><p>Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.</p><p> </p><p>SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.</p><p> </p><p>Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal. </p><p>     </p><p>Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.</p><p> </p><p>En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.</p>

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering: Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete? Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete. Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie. I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn, däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning.   Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner.   SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt. Några medlemskommuner har aldrig lämnat in statistik på nyckeltalen på grund av att det saknas rutiner och avsättning av tid.   Syftet med uppsatsen är bland annat att undersöka om det är svårt för medlemskommunerna att arbeta efter de 12 nyckeltalen och hur kommunerna arbetar med att kommunicera ut resultatet. Nyckletal är intressant att studera på grund av att se hur det fungerar som styrform åt kommunerna, d.v.s. hur deras miljöarbete styrs.   Majoriteten av dem som svarat tycker inte att det är svårt att jobba med nyckeltalen. Ändå får SEkom inte in statistik på de nyckeltal som satts upp. Detta kan verka motsägande och svårt att förstå. Kommunerna anger att orsaken är att de inte får in information om nyckeltalen från de egna förvaltningarna. Ytterligare en anledning till att kommunerna inte lämnar in statistik till SEkom är resursbrist. Det är mycket administrativt arbete för att sammanställa alla 12 nyckeltal.        Majoriteten av de intervjuade kommunerna tycker inte att nyckeltalen skall omarbetas. Två av de intervjuade tyckte att det skulle vara intressant med enkäter till invånarna i kommunerna för att höra deras syn på miljöfrågor.   En djupintervju genomfördes även med två av ekokommunerna för att få en djupare inblick i hur återkoppling av nyckeltalen sker gentemot kommunen.

Syfte: Syftet med denna studie är undersöka hur litteraturen kännetecknarmiljömässiga leveranser och därefter koppla det till hur handelsföretagredovisar detta i sina hållbarhetsrapporter. Vidare syftar studien på attundersöka om det finns några brister i hållbarhetsredovisningarna samt tafram förbättringsförslag på hur de kan utvecklas i framtiden avseendemiljömässig hållbarhet.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på en systematisklitteraturgenomgång samt textanalys. Studien har genomförts med kritiskrealism som synsätt och antar ett deduktivt angreppssätt. Data har samlats ingenom en litteraturgenomgång och genom hållbarhetsredovisningar från2019 och 2020, vilka har samlats in genom ett icke-sannolikhetsurval.Slutsats: Resultatet av studien har vuxit fram från den teoretiskareferensramen samt empiriskt insamlade data från hållbarhetsrapporter.Litteraturgenomgången av miljömässiga leveranser och returer visade att detkrävs gröna strategier och distributionsnät med energisnålare fordon,regleringar och tidsfönster för när och var leveranser får göras i stadskärnor,samt att returtransporter måste motverkas redan innan produkten har såltsgenom kvalitetskontroller, samt att företag blockerar användare medonormala returbeteenden. Det framkom även av studien atthållbarhetsredovisningar brister i vissa aspekter på grund av att inget tydligtramverk finns gällande utformning och innehåll. Vidare föreslås ett antalförbättringsförslag för hållbarhetsredovisningar, såsom ett standardiseratramverk för innehåll och ett antal gröna nyckeltal som möjliggör för bättretransparens och trovärdighet i redovisningarna

CSR är ett hållbarhetsbegrepp som har blivit allt vanligare i näringslivet, då det blir viktigare och viktigare för företags intressenter. Detta leder till att det byggs upp en förväntan gentemot bolags hållbarhetsrapportering. Dock finns det inga korrekta definitioner av begreppet mer än att det är starkt kopplat till hållbarhetsdimensionerna, miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare forskning har ifrågasatt företags syften med att upprätta hållbarhetsredovisningar och i samhällsdebatten förs en diskussion kring huruvida företag upprättar hållbarhetsredovisningar enbart i syfte att erhålla extern legitimitet. Som utveckling av detta har förslag lagts fram om att införa standardiseringsmått, det vill säga gröna nyckeltal. Denna studie kommer att granska innehållet av hållbarhetsredovisningar med utgångspunkt i olika legitimitetsstrategier samt undersöka möjligheten att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen. Detta kommer göras genom att jämföra granskningen av hållbarhetsredovisningen och den finansiella redovisningen. Studien har utfört en kvalitativ diskursanalys och en förädlingsvärdeanalys för två företag, vilket gör det möjligt för oss att mäta hållbarhetsdimensioner från två olika perspektiv. Diskursanalysen utförs i två steg där det första steget svarar på hur företag legitimerar sig. I det andra steget kategoriseras och tolkas textutdragen från första steget i syfte att svara på hur hållbarhetsdimensionerna är distribuerade. Studiens kvalitativa forskning har ett induktivt tillvägagångssätt som har sin grund i tidigare forskning. Med hjälp av studiens utvalda teorier har frågeställningarna kunnat besvaras och resultatet analyseras. Slutsatsen till första frågeställningen framgår det att de valda bolagen främst legitimerar sina verksamheter via hållbarhetsredovisningen genom återkommande argument i olika formuleringar vilket karaktäriserar social legitimation. Sedan legitimerar företagen i studien sig genom att använda institutionell retorik, vilket är ett karaktärsdrag för responsible legitimation. Slutligen skapar företagen legitimitet till sin verksamhet genom att titulera sig själva som mer erfarna och ledande inom miljöfrågor och socialt ansvar än sina konkurrenter, vilket kännetecknar other de-legitimation. Slutsatsen kring studiens andra frågeställning är att det delvis finns möjlighet att mäta hållbarhet utifrån den finansiella redovisningen och jämföra med hållbarhetsredovisningen. Dock mäter de olika dimensionerna olika i relation till relevans och användbarhet. Studiens slutsats är att den ekonomiska och teknologiska hållbarheten är mer relevant och användbar vid mätning än den sociala och miljömässiga hållbarheten. Den miljömässiga hållbarheten är idag svagt definierad och dessutom frivillig för företag att ta med i sin finansiella redovisning, vilket återspeglas i denna studie där endast ett av två företag tar upp posten. / CSR is a concept of sustainability that has become increasingly common in business, as it becomes more and more important for corporate stakeholders. This leads to an expectation towards companies' sustainability reporting. However, there are no correct definitions of the concept more than that it is strongly linked to the sustainability dimensions, environmental, social and economic sustainability. Previous research has questioned companies' aims of establishing sustainability reports, and in the public debate, a discussion is made about whether companies establish sustainability reports solely for the purpose of obtaining external legitimacy. As a development of this, proposals have been put forward to introduce standardization measures, i.e. green key figures. This study will examine the content of sustainability reports based on various legitimacy strategies and examine the possibility of measuring sustainability based on the financial reporting. This will be done by comparing the review of the sustainability report with the financial report. We have performed a qualitative discourse analysis and a value-added analysis for two companies, which makes it possible for us to measure sustainability dimensions from two different perspectives. The discourse analysis is carried out in two steps, where the first step responds to how companies legitimize themselves. In the second step, the text extracts from the first step are categorized and interpreted in order to answer how the sustainability dimensions are distributed. The study's qualitative research has an inductive approach that is based on previous research. With the help of the study's selected theories, the questions have been answered and the result analyzed. According to the conclusion, it is clear that the selected companies primarily legitimize their activities through the sustainability report through recurring arguments in various formulations, which characterize social legitimation. Then the companies in the study legitimize themselves by using institutional rhetoric, which is a characteristic feature of responsible legitimation. Finally, companies create legitimacy for their business by naming themselves as more experienced and leading in environmental and social responsibility than their competitors, which characterizes other de-legitimation. The conclusion about the study's second question is that it is partly possible to measure sustainability based on the financial accounting and compare it with the sustainability report. However, the different dimensions measure differently in relation to relevance and usability. The study's conclusion is that financial and technological sustainability is more relevant and useful to measure than social and environmental sustainability. The environmental sustainability is currently poorly defined and also voluntary for companies to include in their financial accounts, which is reflected in this study where only one of two companies addresses the record.