No description available.

<p>Mobbning är ett stort problem i dagens skola. Både lärare och elever låter bli att ingripa när de ser att mobbning sker. I och med att samhället utvecklas mot ett informationssamhälle utvecklas även metoderna för mobbning, idag är det vanligt med mobbning via dator och sms. Syftet med detta arbete är att försöka förstå några lärare och elevers uppfattningar om sitt ansvar i uppkomna mobbningsituationer, vilken syn på mobbning de har samt att jämföra eventuella skillnader som uppkommer. Genom att intervjua sex lärare och sex elever, har det framkommit att lärare tar sitt ansvar under tiden de är i skolan medan alla inte är villiga att ta sitt ansvar efter skoltid. Studien visar även att lärare tror att deras kollegor inte ingriper vid mobbningssituationer exempelvis på grund av den tunga arbetsbörda som följer. Elevernas syn på mobbning visar sig i att de alltid skulle agera direkt eller indirekt. Både lärare och elever ser olika typer av mobbning i skolan såsom psykisk, fysisk och verbal mobbning. Platsen för mobbning är också viktig och studien visar att mobbning sker på skolgården men att det även är vanligt att det sker i korridorer när elever skall förflytta sig till och ifrån lektioner. Både lärare och elever i denna studie ser en mobbningsfri skola närmast som en utopi och menar att det krävs mycket av samhället i stort för att en skola skall bli mobbningsfri.</p>

Mobbning är ett stort problem i dagens skola. Både lärare och elever låter bli att ingripa när de ser att mobbning sker. I och med att samhället utvecklas mot ett informationssamhälle utvecklas även metoderna för mobbning, idag är det vanligt med mobbning via dator och sms. Syftet med detta arbete är att försöka förstå några lärare och elevers uppfattningar om sitt ansvar i uppkomna mobbningsituationer, vilken syn på mobbning de har samt att jämföra eventuella skillnader som uppkommer. Genom att intervjua sex lärare och sex elever, har det framkommit att lärare tar sitt ansvar under tiden de är i skolan medan alla inte är villiga att ta sitt ansvar efter skoltid. Studien visar även att lärare tror att deras kollegor inte ingriper vid mobbningssituationer exempelvis på grund av den tunga arbetsbörda som följer. Elevernas syn på mobbning visar sig i att de alltid skulle agera direkt eller indirekt. Både lärare och elever ser olika typer av mobbning i skolan såsom psykisk, fysisk och verbal mobbning. Platsen för mobbning är också viktig och studien visar att mobbning sker på skolgården men att det även är vanligt att det sker i korridorer när elever skall förflytta sig till och ifrån lektioner. Både lärare och elever i denna studie ser en mobbningsfri skola närmast som en utopi och menar att det krävs mycket av samhället i stort för att en skola skall bli mobbningsfri.

När elever är borta från skolan vid många tillfällen eller under en lång sammanhängande period kan det innebära stora konsekvenser för elevens utveckling i skolan men också senare fram i livet. Vanligt är att många elever med hög frånvaro känner ett utanförskap som kan följa med hela livet (Gren Landell, 2018). Det finns en hel del forskning om hur man kan arbeta förebyggande och om vilka åtgärder som kan ska sättas in, vilka samtliga belyser hur viktigt det är att skolor har en tydlig frånvarorutin på skolan för att upptäcka frånvaron i tid. Det kommer även fram i den statliga granskningen ”Saknad!” SOU 2016:94 där vikten av att kartlägga och åtgärda frånvaron framgår. Denna studie tar avstamp i granskningen gjord av SOU 2016:94 och syftar undersöka hur ansvar och skyldighetsfördelningen ser ut med hjälp av diskursanalys. Studien syftar till att undersöka hur ansvars och skyldighetsfördelningen ser ut. Vem som har ansvaret och skyldigheten för att minska eller åtgärda den problematiska frånvaron och hur det beskrivs enligt den statliga granskningen “Saknad “SOU 2016:94. Genom att använda både Laclau och Mouffes diskursteori och Faircloughs kritiska diskursanalys.  Metoden som har använts i studien är en kombination av Laclau &amp; Mouffe (2008) diskursteori och Fairclough (2003) kritiska diskursanalys. Fairclough har en tredimensionell modell, i modellen ingår text, diskursiv praktik och social praktik. I den textanalytiska delen används Laclau &amp; Mouffes metod med hjälp en nodalpunkt. Nodalpunkten ett begrepp eller tecken som i sig är tom på betydelse men ges i ett sammanhang framträder betydelsen och kan då analyseras diskursivt. Därefter har Faircloughs andra två dimensioner diskursiv praktik och sociala praktiken använts för ytterligare gå igenom det empiriska materialet för en kritisk diskursanalys. Resultatet visar att det finns tydliga ansvars- och skyldighetområden samt vilka huvudmannens uppgifter är i detta arbete vad det gäller elevers frånvaro. Skolan har ett tydligt ansvar att se till att det finns tydliga rutiner i frånvaroarbetet. Det framkommer också att det finns oklarheter i vems ansvaret egentligen är och att det i vissa fall ligger på flera parter. Huvudman benämns i vissa fall som kommunen, i andra som staten och ibland bara som huvudman, vilket kan också kan ge en viss otydlighet om vem som egentligen har ansvaret för att på ett aktivt sätt arbeta med problematisk frånvaro.

No description available.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur pedagogers uppfattningar kan påverka deras förhållningsätt till anmälningsplikten och orosanmälningar i förskolan. Centrala perspektiv som avsågs undersökas var vilka etiska dilemma pedagoger kan ställas inför samt pedagogers uppfattningar om vilka konsekvenser det kan få för barn som far illa utifrån ett utvecklings- och lärandeperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma pedagoger. Vi har gjort en tematisk analys där vi tagit stöd i Braun och Clarkes (2006) steg för steg metod, där Katz (1960) fyra funktioner baserat på den funktionella attitydteorin låg till grund för att koda och kategorisera empirin. Studiens resultat påvisade att pedagogernas uppfattningar kring barn som far illa har en betydelse för i hur stor utsträckning orosanmälningar görs. Pedagogerna är eniga om att barns utveckling och lärande påverkas i de fall där barn far illa, vilket gör att de inte får samma möjlighet att ta till sig den undervisning som förskolan ska förmedla. Slutsatsen av denna studie är att pedagogers uppfattningar gällande anmälningsplikten och orosanmälan har en betydelse för huruvida pedagogerna orosanmäler eller inte. Det råder inga tvivel om att pedagogerna är medvetna om anmälningsplikten som lag, däremot finns det en osäkerhet gällande vart gränsen dras när en orosanmälan ska göras. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Det handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, det krävs ett respektfullt och positivt synsätt till sexualitet och relationer. Sexualitet är en av de grundläggande aspekter i människans liv som omfattar könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och medelåldern för klimakteriet är 51 år. Det innebär att kvinnans reproduktiva år upphör och det sker hormonella förändringar som kan ge symtom som; värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterad till störd nattsömn. Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga för att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv och en induktiv ansats användes för att analysera data. Sju kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sex slutkategorier presenteras: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande. Slutsats: Att möta kvinnor under klimakteriet kräver att man har en helhetssyn. Som sjuksköterska är det viktigt att man har kunskap om olika kulturer, transkulturell omvårdnad, förändringar som kan leda till sårbarheter samt att införa patientutbildning om förändringarna som sker under klimakteriet för att på bästa sätt främja kvinnans emotionella, fysiska och sexuella välbefinnande.

The aim of this study is to analyse a part of a model that describes the relationship in land administration. The model is both international and Swedish standard and is named, The Land Administration Domain Model (LADM). The model describes how a natural or legal person, property unit or joint property unit is affected by the legislation, exercise of authority and agreements within an administrative entity, such as a property unit or joint property unit. A part of the model has been analysed in a case study in Valbo, Gävle.  The study has been delimited to investigate the part that describes land administration that manifests itself as zoning plan, area regulations, Real Property Register and digitalised available cadastral dossiers. The information has been decoded by the part of the model rights, restrictions, and responsibilities (RRR). This is a more detailed way of describing how land administration affects a property unit or person. As far as the author knows has the model not been practiced in Sweden, despite of that the model has been of Swedish standard since 2012.  The study shows that LADM can be used in Swedish legislation and fills a void when describing land administration, the main focus is to describe the relationship between property units and persons. The cross-border collection of property related information generates an overview of what exists in a land area. This makes it possible to see when information is duplicated or absent. LADM has the capacity to gather information from different land administration systems. By gathering information to a system so an overview is created and better conditions for exercise of authority or inhabitant to identify which factors affect a land area. / Den här studien syftar till att analysera en del av en modell som beskriver relationer vid markanvändning och markägande. Modellen är både internationell och svensk standard och heter The Land Administration Domain Model (LADM), på svenska Modell för markanvändning och markägande (LADM). Modellen beskriver hur en fysisk eller juridisk person, fastighet eller samfälld mark påverkas av lagar, myndighetsutövning och avtal inom en registrerbar enhet, som en fastighet eller samfälld mark. En del av modellen har analyserats genom att använda metoden fallstudie i Valbo, Gävle.  Studien har avgränsats till att undersöka den del som beskriver markanvändning och markägande som tar sig uttryck som detaljplaner, områdesbestämmelser, fastighetsregistret och digitalt tillgängliga förrättningsakter. Informationen har tolkats enligt modellens rättigheter, restriktioner och skyldigheter (RRR), vilket ger en mer detaljerad beskrivning hur lagar, myndighetsutövning och avtal påverkar en fastighet eller person, mer än förmån och belastning. Vad författaren känner till har inte modellen tillämpats i Sverige tidigare, trots att den varit svensk standard sedan år 2012.  Studien visar att LADM fyller ett tomrum vid beskrivning av markanvändning och markägande, då den fokuserar på att beskriva relationer mellan fastigheter och personer. Insamlingen av fastighetsinformation kan ske gränsöverskridande och därmed skapar modellen en överblick av vad som finns inom ett område. Det skapar möjligheten att se när information finns upprepad hos olika register och när information uteblivit. LADM har kapacitet att samla den information som finns inom markanvändning och markägande. Genom att samla information till ett system skapas en översikt och ger bättre förutsättningar för myndighetsutövning eller invånare att identifiera vilka påverkande faktorer som finns inom ett geografiskt område.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.