Syftet med uppsatsen är att först beskriva för läsaren vad ett enkelt bolag är i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga på en persons rätt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jämföra de olika lösningarna i de två rättssystemen för att peka på skillnader och problem.

<p>I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta.</p><p>Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”<em>Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”.</em> Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur.</p><p>Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid.</p><p>Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.</p>

<p>Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. </p><p>För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.</p>

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta. Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”. Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur. Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid. Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. För att besvara vår problemformulering använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer med två privata respektive två kommunala bolag. De privata bolagen var Volvo och SCA, medan de kommunala bolagen var VöFAB och HFAB. Med hjälp av intervjuerna ville vi få fram skillnader mellan de privata och kommunala bolagen när det gäller varför de miljöredovisar, till vem de vänder sig, vad de har med i miljöredovisningen och hur de väljer att presentera den. Skillnaderna ville vi sedan härleda till vår teoretiska referensram. Studien har lett till slutsatsen att det finns skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning. Problematiken ligger i huruvida skillnaderna beror på det faktum att det är kommunala respektive privata bolag eller om skillnaderna istället beror på andra faktorer som storlek eller företagstyp. En skillnad som framkommit, som beror på att de är privata respektive kommunala bolag är varför de väljer att miljöredovisa. För de privata bolagen beror det på krav och förväntningar från omgivningen, medan för de kommunala är det ett sätt att informera sina intressenter samt ett ansvar gentemot samhället.

<p>I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli. Resultaten från respondenterna skiljde sig på väldigt få områden och den generella bilden de hade var att redovisningen inte kommer se annorlunda ut från idag. Ett resultat var att intressenterna inte kommer tvinga företagen att byta till mer avancerade regler utan det förekommer andra bakomliggande faktorer till detta. Det framgår även att redovisningsprinciperna är viktiga för att kunna visa en rättvisande bild på våra problemområden, då det nya förslaget framför allt bygger på försiktighetsprincipen. I resultaten framgår det att företagen påverkas av denna utgångspunkt vilket leder till konsekvenser angående informationen från företagen till dess intressenter. Författarna till denna studie har såsom åsikt att ge en teoretisk bild av problemområden i svensk redovisning och bidra med hur dessa kommer se ut i kommande K2-förslag. Detta resulterar i ett praktiskt bidrag genom en redogörelse hur berörda företag påverkas av konsekvenserna som K2-förslaget för med sig.</p>

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmänna rådet för små aktiebolag får för företagen och om de kan uppnå en rättvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus på två problemområden. Detta är två områden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska ställning. Ett problem med studien var att företagare inte har någon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebär. Intervjuerna utgick därför ifrån revisorer och deras åsikter. I studien tillämpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med två revisorer för att kunna påvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli. Resultaten från respondenterna skiljde sig på väldigt få områden och den generella bilden de hade var att redovisningen inte kommer se annorlunda ut från idag. Ett resultat var att intressenterna inte kommer tvinga företagen att byta till mer avancerade regler utan det förekommer andra bakomliggande faktorer till detta. Det framgår även att redovisningsprinciperna är viktiga för att kunna visa en rättvisande bild på våra problemområden, då det nya förslaget framför allt bygger på försiktighetsprincipen. I resultaten framgår det att företagen påverkas av denna utgångspunkt vilket leder till konsekvenser angående informationen från företagen till dess intressenter. Författarna till denna studie har såsom åsikt att ge en teoretisk bild av problemområden i svensk redovisning och bidra med hur dessa kommer se ut i kommande K2-förslag. Detta resulterar i ett praktiskt bidrag genom en redogörelse hur berörda företag påverkas av konsekvenserna som K2-förslaget för med sig.

No description available.

Revisionsplikt har avskaffats i samtliga Europeiska länder förutom i Sverige och Malta. Enligt en undersökning utförd av Bo Svensson, är meningen delad huruvida ett avskaffande kan resultera i en minskad efterfråga av revision. Vidare menar utredningar att de intressenter, som lägger stor vikt vid att ett företag har blivit reviderat, har alltid möjlighet att undvika handel med företag som valt att inte bli reviderat. Vårt syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv studera avskaffandet av revisionsplikt, dess påverkan på diverse intressenter samt eventuell förändring av revisorns roll och arbetsuppgifter. Våra avgränsningar är främst vårt urval, vilket resulterade i de tre marknadsledande revisionsbyråerna i respektive land. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns arbetsuppgifter mer och mer övergår till att inkludera rådgivararbete till dess intressenter. Dock kvarstår kontrollbehovet hos diverse intressenter såsom kreditinstitut, skattemyndigheter och ägare. Detta kontrollbehov resulterar i fortsatt värdesättande av revision, samt att det tilltänkta syftet med lagändringen (minskad administrativ börda) inte kan anses uppnådd. Vårt förslag till vidare forskning inkluderar intressenternas bakomliggande orsaker till frånval av revision. Finner de att revision förlorat sin tidigare starka kvalitetsstämpel alternativt upplever de nyttan av revision understiga de faktiska kostnaderna?

<p>Revisionsplikt har avskaffats i samtliga Europeiska länder förutom i Sverige och Malta. Enligt en undersökning utförd av Bo Svensson, är meningen delad huruvida ett avskaffande kan resultera i en minskad efterfråga av revision. Vidare menar utredningar att de intressenter, som lägger stor vikt vid att ett företag har blivit reviderat, har alltid möjlighet att undvika handel med företag som valt att inte bli reviderat.</p><p>Vårt syfte är att utifrån ett revisorsperspektiv studera avskaffandet av revisionsplikt, dess påverkan på diverse intressenter samt eventuell förändring av revisorns roll och arbetsuppgifter.</p><p>Våra avgränsningar är främst vårt urval, vilket resulterade i de tre marknadsledande revisionsbyråerna i respektive land.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns arbetsuppgifter mer och mer övergår till att inkludera rådgivararbete till dess intressenter. Dock kvarstår kontrollbehovet hos diverse intressenter såsom kreditinstitut, skattemyndigheter och ägare. Detta kontrollbehov resulterar i fortsatt värdesättande av revision, samt att det tilltänkta syftet med lagändringen (minskad administrativ börda) inte kan anses uppnådd.</p><p>Vårt förslag till vidare forskning inkluderar intressenternas bakomliggande orsaker till frånval av revision. Finner de att revision förlorat sin tidigare starka kvalitetsstämpel alternativt upplever de nyttan av revision understiga de faktiska kostnaderna?</p>