Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hälsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har på risker är beroende av i vilket sammanhang de är verksamma i och vilken typ av investering det handlar om.   Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar när det gäller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalägda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun – Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB). Studien är av kvalitativ art och data har samlats in genom flera intervjuer med anställda på företaget. Den insamlade datan har analyserats tillsammans med redan befintlig och relevant teori utefter rubrikerna kommunala bolag, miljöinvestering och risk.   En miljöinvestering är en sorts investering som i vissa fall är påtvingad på grund av statliga regleringar och i andra fall en frivillig satsning för framtiden av företaget. Vid genomförande av en miljöinvestering är långsiktighet en viktig faktor. Det tar i många fall lång tid för en miljöinvestering att ge avkastning. I vissa fall är en miljöinvestering endast en investering för miljön, som är nödvändig att genomföra, men som inte ger någon ekonomisk avkastning över huvud taget. I andra fall ger de ekonomisk avkastning vid sidan av de positiva miljöeffekterna. Det som en miljöinvestering bland annat kan bidra till är positivt PR. Detta är viktigt hos kommunala bolag vars största målsättning är att skapa samhällsnytta. Denna samhällsnytta kan vara olika saker beroende på vem som sitter vid makten i kommunen men den gemensamma nämnaren för samhällsnyttan är att den på något vis ökar servicen för invånarna i kommunen.   Resultatet visar att VIVAB arbetar mot en hållbar utveckling genom att de satsar på att skapa en effektiv resursanvändning och att utveckla nya och effektivare tekniker för framtidens allt tuffare klimatförändringar. Vid riskhantering använder VIVAB en enhetlig mall för arbetsprocessen som används i de projekt där en riskanalys görs. Studien visar på att miljöinvesteringar är komplexa och ibland svårbedömda investeringar.

Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försäljningar i syfte att undgå beskattning på den kapitalvinst som annars uppkommer då fastigheten avyttras. En typisk paketering går till på så vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försäljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlåts till sitt skattemässiga värde. Därefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvärde.   En förutsättning för att någon skatt inte ska utgå är att andelarna är näringsbetingade. Ett andelsinnehav är i regel att se som kapitaltillgång, men kan i samband med avyttringen ändra karaktär till lagertillgångar. Då endast kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade är det av stor vikt att utreda när en andel i ett fastighetsförvaltande bolag är av lagerkaraktär.   Genom en tolkning av 17 kap. 3 § IL och 27 kap. 6 § IL kan sägas att andelar i fastighetsförvaltande företag utgör lagertillgångar om företagets fastigheter skulle utgjort lagertillgångar i ägarföretagets byggnadsrörelse. De kan annars ses som lagertillgångar om andelsinnehavet gör att innehavarföretaget anses driva värdepappersrörelse.   I två nya avgöranden har av olika anledningar andelarna setts som lagertillgångar och därmed beskattades andelsförsäljningen. Avgörandena visar att andelar kan utgöra lagertillgångar på grund av omsättningssyftet när en relativt omfattande försäljning av andelar i samband med frånvaron av annan verksamhet i såväl ägarföretaget som det fastighetsförvaltande företaget finns. Andelarna kan även utgöra lagertillgångar om en handel med fastigheter hade uppstått om fastigheterna ägdes direkt av innehavarföretaget.

Många studier undersöker om det finns ett samband mellan förvärvande bolags förvärvsfrekvens och dess aktieavkastning. Å ena sidan belyser Drapers och Paudyals (2006) studie att företagsförvärv är en framgångsrik investeringsstrategi, givet att företaget investerar i privata bolag. Å andra sidan redogör Ismail (2008) för att serieförvärvande bolag i större utsträckning erhåller en lägre avkastning än organiskt växande bolag. Dessa motstridiga studier indikerar att det finns ett behov av att undersöka om förvärvsfrekvensen inverkar på bolags aktieavkastning. Om så är fallet är det även intressant att studera om detta samband är positivt eller negativt. Studiens hypoteser baseras på tidigare forskning, vilka författarna till övervägande del finner tala för att organiskt växande bolag genererar en högre avkastning än serieförvärvande bolag (Fuller, Netter och Stegemoller, 2002; Laamanen och Keil, 2008; Ismail, 2008). I denna uppsats studeras de högst kapitaliserade bolagen, vars aktier är noterade på de största aktiemarknaderna i nordvästra Europa. Bolagen delas upp i portföljer efter dess förvärvsfrekvens, värdering och storlek. Studien sammanställer och analyserar om och hur den faktiska och den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan bolag med låg respektive hög förvärvsfrekvens. Givet att det råder en hög proportion av privata förvärv, och en mindre andel publika förvärv, dras slutsatsen att det för lågt värderade bolag finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning. Resultatet visar även att detta samband är positivt, trots att en kort tidshorisont studeras. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att det finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning för högt värderade bolag.

The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.

Styrelsen är en viktig del av ett börsnoterat bolag och är tänkt att bidra till bland annat ökad tillväxt och lönsamhet. Ett bolag påverkas alltså till stor del av styrelsen och vad den åstadkommer. Det handlar främst om styrelsens arbete, sammansättning och kompetens. Framgångsrika bolag har en gemensam faktor i form av en kompetent styrelse samt tydligt formulerade mål som sätts av styrelsen. För att styrelsen ska kunna utföra sitt arbete och föra bolaget framåt i utvecklingen krävs att styrelsen är rätt sammansatt och innehar rätt kompetens. Det är dock något som snäva rekryteringsprocesser och ett lagförslag om kvotering från EU-kommissionen sätter stopp för, vilket kan bli till en stor begränsning för börsbolagen och dess utvecklingsmöjligheter. Lagförslaget kom 2012 och har blivit ett väl diskuterat ämne i media där bland annat jämställdhet och jämnare könsfördelning ställs emot Europas börsnoterade bolags välmående.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE13E, spring semester 2014 Title: Capital budgeting in Municipal-real estate companies - A study of the law of public housing company impact on capital budgeting. Authors: Axel Erlandsson, Caroline Hellman and Niklas Lundqvist Tutor: Anders Jerreling Background: Municipal owned real estate companies  has in the past been obliged to take responsibility for providing housing to Swedish municipal inhabitants. Municipal owned real estate company’s has in the past been prohibited to act in profit purpose. In January 2011 the previous law of public housing was replaced with the new law on public municipal housing companies. The municipality may not provide the municipal owned company with any financial advantages against a private owned real estate company. A municipal owned real estate company should according to the new law act businesslike and act in the company’s best interest. The purpose of the new law was to establish that municipalities have the right to operate public housing corporation, however it must be done in ways that do not affect market competition, the municipal housing company should compete on equal terms with a privately owned real estate company. The meaning of acting businesslike can be interpreted in several ways.  One approach is that acting business like is equal to require a market rate of economic return. The profit of the company should therefore be the same as what would be required of a private actor in the same market.  The municipal owned real estate company should, if the profit requirement is fulfilled, contribute to society. Another aspect is that acting business like is a wide attitude that non-subsidized companies take regarding investments. The new law is not prohibiting the municipally owned real estate companies to take social responsibility, but the business like behavior must be the company’s superior priority.  The new law sharpens the demands on the municipality as a company owner, they should by law require a market rate of economic return. Purpose: The purpose of our study is to describe and explain how the investment process appear since the new law was established in 2011 and further identify changes in the way company’s act and way of thinking in the capital budgeting process. Method: The essay is based on a qualitative research method with data collection through semi-structured interviews. Three case studies of municipal real estate companies were conducted to identify what effect the new law had on the company’s capital budgeting process. Result and conclusion: The outcome of the three completed case studies varied, but overall it can be said that the largest impact on the effect of the new law is regarding the real estate company’s basic approach to acting businesslike. Two of the three case studies showed an almost absent change in the company’s behavior, they are not acting more businesslike since the new law was established. The third case study demonstrated a change in the company’s behavior, mainly in the initial stage in the capital budgeting process as well as in the decision-making stage. The company makes investments with greater caution, careful calculations are more important and the company has higher requirements on how quickly an investment must generate profit. Concerning the third real estate company had the responsibility for housing policy shifted from the housing company to the municipality.

Title: Dormant companies – Taxation of closely held companies Problem: Many companies are facing a business transfer and fall within a smaller company with a few owners and therefore that tax jurisdiction is current. They risk facing high taxes but it can be avoid by setting the company in an inactive status for five years. Purpose: The purpose is to describe the inactive company rules and the verdict from the Swedish Supreme Administrative Court. Also to investigate how this verdict will affect company sellers. Method: Based on a case study and by analyzing the Swedish Law conclusions has been determinate. Result: A dormant company must be inactive for five years, and then the company can benefit from a different taxation. The owner and it´s relatives can´t be active in the company during this five year period. The tax benefit, in percentage, is at its highest level when lower transaction cost takes place. The higher transaction cost the lower percentage difference occurs. Even if the percentage difference is at its lowest for high transaction costs the difference in currency is higher the higher the transaction cost is. It’s up to every individual to decide if the five year inactivity time is worth the beneficial taxation.

Bakgrund: Utdelning är ett område som det har forskats länge och mycket om, med stor variation i resultat och slutsatser. En del forskare ifrågasätter utdelningens existens medan andra påstår att utdelning fungerar som en kontrollmekanism för ägarna. Genom att hitta skillnader i ägartypernas och ägarkoncentrationens förhållande till utdelning kan möjligen utdelningens existens till viss del förklaras på den svenska marknaden.   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något samband mellan ägande och utdelning på svenska noterade bolag. Vi vill undersöka om det finns skillnader hos dessa ägartyper i deras krav och agerande i förhållande till utdelning.   Metod: I den här studien har vi tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är baserad på bolag som lämnade utdelning under 2014 och noterade på Stockholmsbörsen tre största listor Large-, Mid- och Small-Cap. Datan är inhämtad från respektive bolags årsredovisning och har därefter analyserats genom statiska tester.   Resultat: Ägarkoncentrationen verkar vara den variabel, i vår undersökning, som påverkar utdelningen mest negativt. Det innebär att ju större andel av rösterna de fem största ägarna innehar, desto mindre utdelningsandel har bolaget. Detsamma gäller för den största ägaren. Familj och utländska ägare har en negativ korrelation med utdelningsnivån och storleken på ägandet. När företag och institutionella ägare agerar kontrollägare och ingen hänsyn till ägarkoncentration tages, verkar de kräva en högre utdelningsnivå. Utifrån de olika måtten på utdelningsnivå i vår studie agerar ägartyperna olika, vilket kan innebära att de har olika motiv till utdelning. / Background: The case of dividends has been researched a lot and for a long time with varied results. Some researchers question the very existence of dividends, while some claim that dividend is a tool for control for the owners. By finding variances in the different types of owners and in the ownership concentration, we might find the very reason for the use of dividend.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine the impact of ownership structure on dividend policy on listed firms in Sweden. We want to look for variances in companies paying dividend that is in the control of different types of owners. Method: In this study we have applied a quantitative method and using a deductive research approach. The study includes companies that have paid dividends during 2014 and were listed on NASDAQ OMX STOCKHOLM Large-, Mid- and Small-Cap. The data was collected from the companies’ annual reports and were then analyzed through statistical tests. Conclusion: Ownership concentration seems to be the explanation for less dividend payout in our study. The larger the voting capital the five largest shareholders possess, the lower the dividend will be from the company they own. The same goes for the single largest shareholder. Family and foreign owners seem to have a negative correlation when their voting ownership increases. When institutional and company owners are in control of the company using their voting rights, they seem to have a positive correlation with the dividend yield. Our results point to the fact that different types of owners use dividend for their own motives.

Sedan bolagiseringen av statliga affärsverk och myndigheter har staten börjat äga aktiebolag. Dessa bolag har två styrlogiker, affärsmässighet och demokrati, vilket innebär att de både har ett vinstintresse och ett samhällsintresse. Bolag som har båda dessa egenskaper kallas för hybridorganisationer. På grund av dessa intressen, som anses vara motstridiga, blir en hybridorganisation komplex (Thomasson, 2013). Denna studie studerar således hur hybridisering kan uppfattas i statligt ägda bolag med fokus på bolagets mål och identitet. Studien består av en fallstudie av Lernia AB, ett statligt ägt bolag som är verksamma inom bemanningsbranschen. Till grund för studien ligger material kring hybridisering och statligt ägda bolag men också ekonomistyrning och målstyrning, vilket beskrivs i den teoretiska referensramen i kapitel tre samt kapitel fyra. Primärdata, som presenteras i studiens femte kapitel, samlades in genom intervjuer med fyra av Lernias medarbetare. Dessa har någon form av ansvar och arbetar på olika nivåer i företaget. I sjätte kapitlet analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med empirin. Resultaten från studien, som presenteras i studiens sjunde kapitel, visar på att målen i hybridiserade statligt ägda bolag, präglas av ett samhällsintresse och ett vinstintresse, där det även finns en balans dem emellan. Således styrs bolaget av båda styrlogikerna, vilket kännetecknar hybridorganisationer. Däremot präglas företagets identitet av ett stort samhällsintresse, vilket styr företaget och dess medarbetare i sättet av vara och agera. Denna studie visar också på att vilket mål som de anställda tycker är viktigast varierar utifrån vilken kunskap, position och egenskaper de har, vilket tydligt visar på att organisationen är hybridiserad.

<p>Diskussionerna kring om Sverige ska ha revisionsplikt för små aktiebolag är idag omfattande. EG:s fjärde direktiv lämnar utrymme för medlemsländerna att själva besluta om revisionsplikten ska beröra även de små bolagen. Efter att Danmark och Finland nyligen valt att avskaffa revisionsplikten är det i dagsläget endast Sverige och Malta som har valt att hålla revisionsplikten obligatorisk för samtliga aktiebolag. Huvudargumenten för att bibehålla revisionsplikten för små bolag har varit att revision medför trovärdighet i årsredovisningarna, motverkar brottslighet och att Sverige har ett komplicerat regelverk. Konsekvenserna av att ha revisionsplikt medför dock stora kostnader för de små bolagen. Då nya internationella regler, som är avsedda för stora bolag, är på väg att implementeras kommer de små bolagen ytterligare att drabbas. Utöver stora kostnader för små bolag diskuteras även harmoniseringen med de resterande EU-länderna. Kan de så kan väl vi? Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka tänkbara utfall avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige skulle medföra ur intressenternas synvinkel. Detta genom att föra en jämförande diskussion om relevanta likheter och skillnader mellan Sverige, Danmark och Storbritannien efter att ha analyserat effekterna av motsvarande åtgärd i de två sistnämnda länderna. För att försöka förutse vilka konsekvenser avskaffning av revisionsplikten kan ha har vi i vår uppsats valt att genom en ren teoretisk litteraturstudie jämföra Sverige med Danmark, detta eftersom Danmark, utöver att de har liknande revisionsregler och har haft en liknande diskussion kring revisionspliktens existens som Sverige, nyligen avskaffat revisionsplikt för små aktieselskab samt anpartsselskab. Vi har valt att i huvudsak använda oss av agentteorin och stakeholder theory som grund till vår uppsats. Det som framkommit av studien är att ett avskaffande av revisionsplikten inte medför några radikala förändringar. I Danmark har endast 2 % av de berörda bolagen, valt att avskaffa revisionen. I Sverige förväntas det ske ett liknande utfall. En av de största anledningarna till att små bolag behåller revision är att de vill ge en rättvisande och trovärdig bild utåt för intressenterna, främst kreditgivarna. Det har dock visat sig att det är en eftersläpande effekt i avskaffningen, dvs. att fler och fler bolag avstår från revision med åren. Detta medför att agentteorin inte stämmer så bra i detta fall eftersom små företag även fortsättningsvis väljer revision. Detta i sin tur gör att stakeholder theory fortsättningsvis blir hållbar då alla intressenter får samma mängd information. Oavsett om revisionsplikten nu försvinner eller inte i Sverige så efterfrågas nya, förenklade regler. Sverige behöver, precis som Danmark, nya regler för de små bolagen då de internationella reglerna som implementeras för att få ett harmoniserat EU, i huvudsak är riktade mot stora bolag. Dessa regler är alldeles för komplicerade och bitvis överflödiga för små aktiebolag.</p>