The aim of this thesis is to examine the quality of the disclosure IAS 1 Presentation of Financial Statements, paragraphs 122 and 125 in the annual reports of Swedish publicly listed firms. These paragraphs state that firms are required to disclose judgments made by management in preparing financial statements that may have significant impact on the recognized carrying amount. These paragraphs should also include information about major sources of estimation uncertainty. A quantitative research approach is used and the sample consists of 1,519 annual reports over a 7-year period. We construct a disclosure index to assess the quality of the disclosures in Critical judgements and key sources of estimation uncertainty (IAS 1:122 and 1:125) note and categorize the annual reports into four index groups. Additionally, the number of headlines in the note are counted and sorted into three other groups, creating a headline index. Lastly, we multiply the disclosure index with the headline index to get a score, which then enable us to distinguish and rank the quality of disclosure between firms. Further, we count the number of words in each individual disclosure in each annual report. This additional quantitative data enable regression analyses, further ensuring objectivity in assessing the disclosure quality. Agency theory and political cost theory are used as base for determining which firm characteristics may affect disclosure quality. We examine the firm characteristics firm visibility, ownership concentration and leverage to investigate any relationship with disclosure quality. We use the ordinary least squares (OLS) regression method to analyse this data. The analysis shows that firm visibility and leverage have positive relationships with disclosure quality. This supports the political cost theory and suggests that firms that are more visible have stronger incentives to attain a high disclosure quality. Our findings also support debt-associated agency problems and are also in line with prior studies that found a positive relationship between disclosure quality and the degree of leverage, which indicates that disclosures reduces the information gap.

<p>Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter”. Den nya versionen innebär att även de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen. Detta innebär bland annat att fler orealiserade värdeförändringar kommer att inkluderas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer ser på införandet av IAS 1 och ställa det i relation till IASB:s officiellt uttalade grundintentioner. För att besvara vår forskningsfråga har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua kvalificerade revisorer på tre av Sveriges större revisionsbyråer. I empirin redovisar vi resultaten av den genomförda undersökningen. Vår slutsats är att revisorernas synpunkter skiljer sig i en del frågor från IASB:s officiella uttalanden, samt att syftet med den nya resultaträkningen inte till fullo har tillfredställt den generella användargruppens behov. Däribland märks särskilt de mindre företagen som mest upplever reglerna som omständliga och svåra att tillämpa. Det återstår att se i framtiden, om de potentiella positiva effekterna av den nya standarden även kommer att bli märkbara för företagen.</p> / <p>Since 2005 the international IFRS/IAS standards have been applied, and they are required for all Swedish public companies in their consolidated financial statements. The introduction of the new standards is still relatively new, but there are constant changes and amendments to them. In January of 2009 a new and revised version of IAS 1 will come into force. This new version means that transactions, that before were reported in the balance sheet but not applicable to the owners, now will be reported in the statement of income and expense. One of the effects that will come from this change is that more unrealized value changes will be included in the statement of income and expense. The purpose of this paper is to investigate the accountants view on the changes of IAS 1 and put that in relation to the published statements made by the IASB concerning their intentions of the changes. To answer our research question we have chosen to use a qualitative strategy and interview accountants from three of the larger accounting firms in Sweden. The results of the interviews will be presented in the empirical chapter. Our conclusion is that the accountants’ views are different from the published statements made by the IASB, in some areas of their intention. The new statement of comprehensive income have not fully satisfied the needs of general users, among which especially for smaller companies that mostly find the rules as being difficult and hard to apply. The future will show whether the potential positive effects of the new standards will be noticeable for the Swedish companies.</p>

Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter”. Den nya versionen innebär att även de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen. Detta innebär bland annat att fler orealiserade värdeförändringar kommer att inkluderas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer ser på införandet av IAS 1 och ställa det i relation till IASB:s officiellt uttalade grundintentioner. För att besvara vår forskningsfråga har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua kvalificerade revisorer på tre av Sveriges större revisionsbyråer. I empirin redovisar vi resultaten av den genomförda undersökningen. Vår slutsats är att revisorernas synpunkter skiljer sig i en del frågor från IASB:s officiella uttalanden, samt att syftet med den nya resultaträkningen inte till fullo har tillfredställt den generella användargruppens behov. Däribland märks särskilt de mindre företagen som mest upplever reglerna som omständliga och svåra att tillämpa. Det återstår att se i framtiden, om de potentiella positiva effekterna av den nya standarden även kommer att bli märkbara för företagen. / Since 2005 the international IFRS/IAS standards have been applied, and they are required for all Swedish public companies in their consolidated financial statements. The introduction of the new standards is still relatively new, but there are constant changes and amendments to them. In January of 2009 a new and revised version of IAS 1 will come into force. This new version means that transactions, that before were reported in the balance sheet but not applicable to the owners, now will be reported in the statement of income and expense. One of the effects that will come from this change is that more unrealized value changes will be included in the statement of income and expense. The purpose of this paper is to investigate the accountants view on the changes of IAS 1 and put that in relation to the published statements made by the IASB concerning their intentions of the changes. To answer our research question we have chosen to use a qualitative strategy and interview accountants from three of the larger accounting firms in Sweden. The results of the interviews will be presented in the empirical chapter. Our conclusion is that the accountants’ views are different from the published statements made by the IASB, in some areas of their intention. The new statement of comprehensive income have not fully satisfied the needs of general users, among which especially for smaller companies that mostly find the rules as being difficult and hard to apply. The future will show whether the potential positive effects of the new standards will be noticeable for the Swedish companies.

Titel: Frivillighet under tvång? – Är ESMA:s riktlinjer om presentationen av alternativa prestationsmått befogade? Bakgrund: Den tredje juli 2016 träder ESMA:s riktlinjer om presentation av alternativa prestationsmått (APM) ikraft. Bakgrunden till riktlinjerna är att nuvarande reglering ansetts bristfällig eftersom företag haft möjlighet att presentera APM på ett subjektivt sätt till användares nackdel. Frågeställning: Är ESMA:s riktlinjer rörande presentationen av APM befogade med avseende på den reglering som finns idag? Syfte: Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om nuvarande möjlighet till presentation av APM är i behov av ny reglering. Resultat: Det är författarnas uppfattning att ESMA:s riktlinjer är befogade och nödvändiga för att hantera den nuvarande problematiken avseende presentation av APM. Kunskapsbidrag: Uppsatsen bidrar med kunskap som bekräftar att presentationen av APM är i behov av ytterligare reglering. / Title: Volunteerism whilst under Regulation? – Are ESMA’s Guidelines Regarding the Presentation of Alternative Performance Measures Justified? Background: On the third of July 2016 ESMA’s guidelines regarding the presentation of Alternative Performance Measures (APM) will enter into force. Current regulation has been regarded as deficient and companies have had the opportunity to present APM subjectively to the detriment of users. Thesis problem: Are ESMA’s guidelines regarding the presentation of APM justified considering current regulations? Purpose: The purpose of the thesis is to examine whether current opportunities to present APM are in need of new regulation. Results: It is the opinion of the authors that ESMA’s guidelines are justified and necessary in order to handle the current problems of companies’ possibility to present APM. Contribution: The thesis confirms that the presentation of APM is in need of further regulation.

Den 1 januari 2009 infördes en reviderad version av IASB:s redovisningsstandard IAS 1. Den nya versionen, som gäller för alla noterade bolag i EU, ställer krav på att posterna övrigt totalresultat och totalresultat ska presenteras i, eller i nära anslutning till, resultaträkningen. Innebörden av detta är att ett flertal orealiserade poster ska lyftas fram i resultatdelen. Implementeringen innebar en övergång till så kallad Clean Surplus Accounting. Anhängare till denna redovisningsutformning menar att all information som påverkat det egna kapitalet, bortsett från ägartransaktioner, är av intresse för utomstående och därmed bör påverka resultatmåttet. Att övergå till denna redovisningsmetod skulle leda till en högre värderelevans för finansiella rapporter. Syftet med följande uppsats var att utreda om posterna övrigt totalresultat och totalresultat kan konstateras vara värderelevanta och därmed även utreda om redovisning enligt Clean Surplus har ökat relevansen hos finansiella rapporter. I studien har en kvantitativ ansats tillämpats och undersökningarna har baserats på data från stora företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2009 - 2014. Förväntningarna har varit att totalresultat är ett relevant mått, men att det historiska resultatmåttet nettoresultat fortsatt är det mått som fungerar bäst som estimering av framtida ekonomisk prestation. I enlighet med förväntningarna visar studien att övergången till redovisning enligt Clean Surplus inte ökat relevansen hos svenska finansiella rapporter.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning. Detnya resultatrapporteringssättet benämns Statement of comprehensive income och harmånga likheter med den amerikanska standarden SFAS No. 130 ReportingComprehensive income som är utgiven av FASB. Statement of comprehensive incomemedför att resultaträkningens utseende förändras och kommer att inkludera allaverksamhetens transaktioner oavsett om transaktionerna är realiserade eller orealiserade.Uppsatsens studie syftar till att besvara vad svenska redovisare med enkontinentaleuropeisk redovisningstradition som grund anser att den nya Statement ofcomprehensive income kommer att tillföra för externa användare av finansiella rapporter.Uppsatsarbetet har tillämpats genom en kvalitativ metod då vårt empiriska insamladematerial består av tre personliga möten med redovisningsspecialister. Eftersom alla trerespondenter har olika erfarenheter och kunskap kring ämnet anser vi att de harkompetens till att representera majoriteten av svenska redovisare.Undersökningen har resulterat i att den nya resultatrapporteringen Statement ofcomprehensive income ger en bättre helhetsbild av företagets finansiella ställning.Samtidigt ställs större krav på en ökad medvetenhet och kunskap hos de externaanvändarna för att kunna tolka och använda informationen på rätt sätt. Statement ofcomprehensive income kan även skapa otydlighet angående vilket resultat som ska utgöraföretagets bottom-line då det kommer att resultera i ”två” resultat för räkenskapsåret isamband med den nya resultatrapporteringens införande.Under uppsatsarbetet har vi upptäckt många nya intressanta aspekter som kan vara avintresse att studera och vara av relevans för vidare forskning inom området. Vi har somförslag om att genomföra samma studie igen inom en tioårsperiod eftersom man då harmöjlighet att utvärdera vad Statement of comprehensive incomes verkliga effekt tillför deexterna användarna. Ytterligare en intressant aspekt är att göra en grundlig studie kringIASB respektive FASB som organisation och undersöka om konvergensprojektetnågonsin kan nå sitt ursprungliga syfte som är att åstadkomma en harmonisering. / Uppsatsnivå: C

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1. IASB: s uttalade syfte med revideringen är att den skall leda till ökad användbarhet genom att användarnas möjlighet att analysera och jämföra information kommer att förbättras.Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan revideringen av IAS 1 har medfört på användbarheten av finansiella rapporter. Vi avser att belysa frågan ur två perspektiv, redovisningsspecialisters samt finansanalytikers för att på så sätt kunna skapa oss en uppfattning om hur användbarheten av de finansiella rapporterna påverkats. Vi har valt att intervjua våra valda respondenter personligen eller via telefon för att på så sätt uppnå bredd samt aspektrikedom i våra erhållna svar.Undersökningen visar att användbarheten av finansiella rapporter ökar överlag, men att det sker till priset av mer komplicerade rapporter. Som användare ställs det högre krav att förstå samt tolka innebörden av rapporterna för att kunna dra nytta av nya IAS 1 och totalresultatet. Revideringen har lett till att rapporterna blir mer öppna och transparenta samt att jämförbarheten, företag emellan, har ökat. Resultatet om huruvida möjligheten att analysera den information som tillhandahålls har förbättrats eller inte är något tvetydig. Det beror på att respondenterna har gett motsatta uttalanden om nyttan av övrigt totalresultat och i synnerhet totalresultat. Den främsta orsaken tycks vara att det är svårt att bedöma betydelsen av posterna samt att de tenderar att fluktuera. Studien visar även på att revideringen endast har en marginell påverkan på den insatta eller professionella användaren och att det framförallt är den icke professionella användaren för vilken revideringen kommer att medföra konsekvenser, både positiva och negativa. Dock indikerar vårt resultat att en del av problemen är av övergående karaktär vilka allt eftersom kunskapen om revideringen och det nya resultatmåttet, totalresultat, ökar kommer att mildras.

In this study, we look at the effects of the adoption of the revised IAS 1 rules, which has been in effect since January 1, 2009. The revised IAS 1 requires that all changes in equity, excluding changes in equity arising from transactions with owners, should be recognized in comprehensive income statement. Revised IAS 1 requires companies to report total comprehensive income that is a sum of net income and other comprehensive income. Total comprehensive income includes all unrealized gains and losses recognized under IFRS. Before the amendment, some of the unrealized gains and losses were shown in a statement of changes in equity but not in the income statement. We hope to answer the question whether inclusion of the components of other comprehensive income provides investors with useful information. We investigate if stock prices have an association with the components of other comprehensive income. We investigate how effective are attempts of IASB to increase the relevance of accounting information about corporate income. We hope that results from the study will be of interest to the standard-setter. In this study, we use data from annual reports and year-end reports for companies listed on the Large and Mid Cap segment at NASDAQ OMX Stockholm and that covers the years 2009 to 2011. We use two regression models to test value relevance of components of other comprehensive income.We have found some evidence that the share price statistically relates to such component of comprehensive income as the change of the fair value of cash flow hedges. This can also be interpreted as that the change of the fair value of cash flow hedges has some value relevance. We also found some evidence that the share price significantly associates with winning cash flow hedging position. We did not find that the share price associates with some other components of other comprehensive income.

Tato diplomová práce se zabývá účetní závěrkou a její vypovídací schopností. Základní východisko tvoří příslušný právní rámec platný v ČR a legislativní úprava účetní závěrky Evropských direktiv a Mezinárodních účetních standardů IFRS. Druhou část představuje analýza vypovídací schopnosti účetní závěrky na praktickém příkladu. Cílem této práce je zhodnotit, zda vypovídací schopnost účetní závěrky je dostačující pro potřeby jejich uživatelů.

Denna studie undersöker förändringen i IAS 1 år 2009 där det bestämdes att totalresultat måste inkluderas i finansiella rapporter, för att redovisningen på så vis ska följa clean surplus accounting och kongruensprincipen. Syftet med studien är att se vilken inverkan förändringen har haft på börsvärdet i svenska börsnoterade bolag, med andra ord dess värderelevans. För att få klarhet kring syftet har regressioner genomförts för att jämföra de olika resultatmåtten under åren 2008 och 2010 utifrån deras samband med totalavkastning. Undersökningens urval har utgått från bolag listade på Stockholmsbörsen (OMXS30), som efter diverse kriterier mynnade ut i 50 bolag. Resultaten från regressionerna tyder på att förändringen har givit önskad effekt och att totalresultat de facto är ett mer lämpligt mått än nettoresultat plus dirty surplus accounting flows när det kommer till att förklara ett bolags börsvärde.