Tidigare forskning inom området har fokuserat på hur länder och bolag uppfattat implementeringen av IFRS. Majoriteten av tidigare forskning har varit inriktad på utvecklingsländer med fokus på revisorers uppfattning. Däremot har det oss veterligen inte genomförts någon forskning på hur revisionsbyråer arbetar med IFRS utifrån redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Med tidigare forskning i beaktning har vi funnit ett forskningsgap. Syftet med uppsatsen är att studera hur svenska Big Four arbetar med nya standarder med fokus på redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv, med IFRS 9 som exempel. Vi vill också undersöka betydelsen av redovisningsspecialisters kunskap och expertis samt hur denna transfereras vidare i byrån, till revisorer och klienter. Studien antar en kvalitativ ansats och intervjuer samt dokumentanalys har använts för att nå redovisningsspecialisters och revisorers perspektiv. Vi har med hjälp av professionsteori analyserat vår empiri för att nå våra slutsatser. Resultaten av studien visar att båda rollerna är viktiga och avgörande i arbetet med nya standarder. Professionerna besitter hög kunskap och expertis som används på olika sätt. Vi har konstaterat att transferering av kunskap är en stor del för revisionsbyråer i arbetet med nya standarder eftersom förståelsen för en ny standard skapas genom interna stödfunktioner. Vår data visar även att de studerade revisionsbyråerna arbetar med bra interna stödfunktioner för att underlätta förståelsen för IFRS 9 som anses vara en komplex standard. / Previous research in this field has focused on how countries and companies perceived the implementation of IFRS. The majority of previous research has focused on developing countries with a focus on the auditor's opinion. However, as far as we know, less research has been done on how audit firms work with IFRS based on accounting specialists’ and auditors’ perspective. With previous research in mind, we have found a research gap.   The purpose of this thesis is to study how Swedish Big Four work with new standards, with a focus on accounting specialists’ and auditors' opinion, with IFRS 9 as an example. We also want to examine the importance of accounting specialists' knowledge and expertise and how this is transferred further in the firm, to auditors and clients.  This study has a qualitative approach where interviews and document analysis have been used to reach the accounting specialists and auditors' perspective. By applying professionalism theory, we have analyzed our empirical data to reach our conclusions.  The results of this study show that both roles are important and crucial in the work with new standards. The professionals possess high knowledge and expertise that are used in different ways. We have found that transfer of knowledge is a big part for audit firms in the work with new standards, since the understanding of a new standard is created through internal support functions. Our data also shows that the studied audit firms work with good internal support functions to facilitate understanding of IFRS 9 which is considered a complex standard.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1. IASB: s uttalade syfte med revideringen är att den skall leda till ökad användbarhet genom att användarnas möjlighet att analysera och jämföra information kommer att förbättras.Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan revideringen av IAS 1 har medfört på användbarheten av finansiella rapporter. Vi avser att belysa frågan ur två perspektiv, redovisningsspecialisters samt finansanalytikers för att på så sätt kunna skapa oss en uppfattning om hur användbarheten av de finansiella rapporterna påverkats. Vi har valt att intervjua våra valda respondenter personligen eller via telefon för att på så sätt uppnå bredd samt aspektrikedom i våra erhållna svar.Undersökningen visar att användbarheten av finansiella rapporter ökar överlag, men att det sker till priset av mer komplicerade rapporter. Som användare ställs det högre krav att förstå samt tolka innebörden av rapporterna för att kunna dra nytta av nya IAS 1 och totalresultatet. Revideringen har lett till att rapporterna blir mer öppna och transparenta samt att jämförbarheten, företag emellan, har ökat. Resultatet om huruvida möjligheten att analysera den information som tillhandahålls har förbättrats eller inte är något tvetydig. Det beror på att respondenterna har gett motsatta uttalanden om nyttan av övrigt totalresultat och i synnerhet totalresultat. Den främsta orsaken tycks vara att det är svårt att bedöma betydelsen av posterna samt att de tenderar att fluktuera. Studien visar även på att revideringen endast har en marginell påverkan på den insatta eller professionella användaren och att det framförallt är den icke professionella användaren för vilken revideringen kommer att medföra konsekvenser, både positiva och negativa. Dock indikerar vårt resultat att en del av problemen är av övergående karaktär vilka allt eftersom kunskapen om revideringen och det nya resultatmåttet, totalresultat, ökar kommer att mildras.