Den 1 januari 2009 infördes en reviderad version av IASB:s redovisningsstandard IAS 1. Den nya versionen, som gäller för alla noterade bolag i EU, ställer krav på att posterna övrigt totalresultat och totalresultat ska presenteras i, eller i nära anslutning till, resultaträkningen. Innebörden av detta är att ett flertal orealiserade poster ska lyftas fram i resultatdelen. Implementeringen innebar en övergång till så kallad Clean Surplus Accounting. Anhängare till denna redovisningsutformning menar att all information som påverkat det egna kapitalet, bortsett från ägartransaktioner, är av intresse för utomstående och därmed bör påverka resultatmåttet. Att övergå till denna redovisningsmetod skulle leda till en högre värderelevans för finansiella rapporter. Syftet med följande uppsats var att utreda om posterna övrigt totalresultat och totalresultat kan konstateras vara värderelevanta och därmed även utreda om redovisning enligt Clean Surplus har ökat relevansen hos finansiella rapporter. I studien har en kvantitativ ansats tillämpats och undersökningarna har baserats på data från stora företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2009 - 2014. Förväntningarna har varit att totalresultat är ett relevant mått, men att det historiska resultatmåttet nettoresultat fortsatt är det mått som fungerar bäst som estimering av framtida ekonomisk prestation. I enlighet med förväntningarna visar studien att övergången till redovisning enligt Clean Surplus inte ökat relevansen hos svenska finansiella rapporter.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1. IASB: s uttalade syfte med revideringen är att den skall leda till ökad användbarhet genom att användarnas möjlighet att analysera och jämföra information kommer att förbättras.Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan revideringen av IAS 1 har medfört på användbarheten av finansiella rapporter. Vi avser att belysa frågan ur två perspektiv, redovisningsspecialisters samt finansanalytikers för att på så sätt kunna skapa oss en uppfattning om hur användbarheten av de finansiella rapporterna påverkats. Vi har valt att intervjua våra valda respondenter personligen eller via telefon för att på så sätt uppnå bredd samt aspektrikedom i våra erhållna svar.Undersökningen visar att användbarheten av finansiella rapporter ökar överlag, men att det sker till priset av mer komplicerade rapporter. Som användare ställs det högre krav att förstå samt tolka innebörden av rapporterna för att kunna dra nytta av nya IAS 1 och totalresultatet. Revideringen har lett till att rapporterna blir mer öppna och transparenta samt att jämförbarheten, företag emellan, har ökat. Resultatet om huruvida möjligheten att analysera den information som tillhandahålls har förbättrats eller inte är något tvetydig. Det beror på att respondenterna har gett motsatta uttalanden om nyttan av övrigt totalresultat och i synnerhet totalresultat. Den främsta orsaken tycks vara att det är svårt att bedöma betydelsen av posterna samt att de tenderar att fluktuera. Studien visar även på att revideringen endast har en marginell påverkan på den insatta eller professionella användaren och att det framförallt är den icke professionella användaren för vilken revideringen kommer att medföra konsekvenser, både positiva och negativa. Dock indikerar vårt resultat att en del av problemen är av övergående karaktär vilka allt eftersom kunskapen om revideringen och det nya resultatmåttet, totalresultat, ökar kommer att mildras.

The evidence of this research paper suggests an increased value-relevance of OCI in the Swedish stock market after the 2011 amendment of IAS 19. This amendment eliminated the popular corridor approach that ‘smoothed’ the recognition of actuarial gains and losses and required companies instead to recognize such remeasurements directly to their full extent in OCI. We reason that the current economic environment marked by low interest rates together with demographic trends in life expectancy have amplified the impact of the standard revision on financial statements. Moreover, this research paper is conducted in a Swedish setting that is characterized by widespread occupational pension schemes. In line with informational accounting research, we use regression models to identify whether OCI has more explanatory power for stock market prices and returns. Shares listed on NASDAQ OMX Stockholm are investigated for this purpose. Furthermore, in the course of this research, we revisit the controversial debate on comprehensive income reporting and work out inconsistencies in current IFRS reporting. / Beviset för den forskningen  föreslår att ökade värde-relevans av Övrigt totalresultat i den svenska aktiemarknaden efter 2011 p.g.a. ändringen av IAS 19. Ändringen eliminerade populära korridormetoden att "jämnas" erkännande av ackumulerade vinster och förluster och krävde företag istället erkänna sådana omvärderingar direkt i full utsträckning i övrigt totalresultat. Vi resonerar nuvarande ekonomiska läge som präglas av låga räntor tillsammans med den demografiska utvecklingen i den förväntade livslängden har förstärkt effekterna av standard ändring  i  finansiella rapporter. Dessutom är denna uppsats genomförts på Svensk arbetsmarknad som kännetecknas av omfattande tjänstepensionssystem. I linje med informations redovisning forskning använder vi regressionsmodeller för att identifiera om “Övrigt totalresultat”  har mer förklaring för börskurser och avkastning. Aktier noterade på NASDAQ OMX Stockholm undersöks för detta ändamål. Dessutom under den forskning, titta  vi närmare den kontroversiella debatten om totalresultat rapportering och gå igenom inkonsekvenser i nuvarande IFRS-redovisning.

Denna studie undersöker förändringen i IAS 1 år 2009 där det bestämdes att totalresultat måste inkluderas i finansiella rapporter, för att redovisningen på så vis ska följa clean surplus accounting och kongruensprincipen. Syftet med studien är att se vilken inverkan förändringen har haft på börsvärdet i svenska börsnoterade bolag, med andra ord dess värderelevans. För att få klarhet kring syftet har regressioner genomförts för att jämföra de olika resultatmåtten under åren 2008 och 2010 utifrån deras samband med totalavkastning. Undersökningens urval har utgått från bolag listade på Stockholmsbörsen (OMXS30), som efter diverse kriterier mynnade ut i 50 bolag. Resultaten från regressionerna tyder på att förändringen har givit önskad effekt och att totalresultat de facto är ett mer lämpligt mått än nettoresultat plus dirty surplus accounting flows när det kommer till att förklara ett bolags börsvärde.